Till lo.se Sök Meny
Smittspridning och marknadisering av äldreomsorg

Smittspridning och marknadisering av äldreomsorg

I en fråga råder det stor enighet i den svenska diskussionen om covid-19. Alla anser att det allvarligaste misslyckandet är att smittan nått äldre som bor på äldreboende eller har hemtjänst. Samtliga partier talar om att äldreomsorgen behöver rustas och att det behövs mer utbildning för de som jobbar där.

Men sen går meningarna isär, om varför smittan kom in och vem som är ansvarig. En omdebatterad fråga är om marknadiseringen av äldreomsorgen har påverkat smittspridningen. De senaste veckorna har media publicerat statistik som jämför dödstal i privata respektive kommunalt drivna äldreboenden. Resultaten ses som bevis för att privatiseringen inte påverkat smittspridningen.

Går det att dra den slutsatsen? Först måste vi titta på vad statistiken visar och inte bara läsa rubrikerna. SVT har gjort en genomgång av överdödlighet i äldreboenden. Överdödlighet är ett mått på hur många fler som dör jämfört med genomsnittet under samma tidsperiod andra år. Det är inte säkert att de har dött i covid -19, men måttet ger en indikation på var smittan har slagit hårt. Det tydligaste resultatet är att Stockholm sticker ut med 100 procent överdödlighet, jämfört med 30 procent i genomsnitt i riket. För privata äldreboenden i Stockholm är överdödligheten 97 procent och för kommunala 104 procent. Att det hänger ihop med covid -19 framgår av Socialstyrelsen statistik som visar att Stockholm har de klart högsta dödstalen. 986 personer som bor på äldreboende i Stockholms län har avlidit i covid -19 (fram till 22 juni).

P4 Uppland har kartlagt andelen döda i covid-19 i äldreboenden i Uppsala län. Där har 2,6 procent av boende i kommunala äldreboenden dött i covid -19 och 1,9 procent i privata boenden. Den föreståndare för ett privat äldreboende som intervjuas i inslaget säger att skillnaden troligen beror på tillfälligheter och kan komma att ändras eftersom vi befinner oss mitt i pandemin. Enligt Socialstyrelsens statistik har 92 personer som bor på äldreboende i Uppsala län avlidit i covid -19. Statistiken bygger alltså på ett ganska litet antal dödsfall. Äldreboendeföreståndaren har rätt i att procenttalen är osäkra.

”Statistiken visar att skillnaderna mellan privata och kommunala äldreboenden inom samma län är små. För den som intresserat sig för effekterna av marknadisering av välfärden är det ett väntat resultat.”

Nej, det går inte att dra slutsatsen att privatisering inte har spelat någon roll från de här uppgifterna. Statistiken visar att skillnaderna mellan privata och kommunala äldreboenden inom samma län är små. För den som intresserat sig för effekterna av marknadisering av välfärden är det ett väntat resultat. När välfärdsverksamhet privatiseras påverkas även den välfärd som bedrivs i egen regi.

Välfärdsföretagorganisationer och borgerliga partier är mycket engagerade i att privata utförare ska få samma ersättning som kommunala utförare. Frågan finns bland annat med i januariavtalet: ”Förslag kommer läggas för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor.” De brukar inte vara lika intresserade av att privata aktörer ska behöva ta samma ansvar som kommuner gör, till exempel för att det ska finnas plats för alla barn i skolan eller välfärd i hela kommunen. De kommunala verksamheterna får alltså samma ersättning som de privata, fast de i många fall har ett bredare och svårare uppdrag. Dessutom blir styrningen ofta fyrkantig, byråkratisk och fragmentiserad.

För att få syn på de här effekterna av marknadisering måste vi jämföra kommuner som har privatiserat äldreomsorgen med kommuner som inte har gjort det. Det är komplicerat, eftersom såväl andel äldre och deras hälsoläge som hur mycket resurser kommunen väljer att satsa på äldreomsorgen också spelar roll. Om vi dessutom vill förstå hur detta har påverkat spridningen av covid -19 behöver vi ta hänsyn till hur viruset har spridit sig i olika delar av samhället. Det vore intressant om kommande utvärderingar av smittspridningen försöker göra en sådan analys.

Ett annat sätt att undersöka om marknadisering har påverkat äldreomsorgens förutsättningar att skydda äldre från smitta är att titta på om riskfaktorer för smitta är vanligare hos privata utförare än kommunala och i kommuner som har marknadiserat sin äldreomsorg jämfört med de som inte har gjort det. Stockholms smittskydd har gjort en intressant kartläggning av smittspridningen i äldreboenden (som dock inte är uppdelad på privata och kommunala utförare). Den identifierar några riskfaktorer som förekommer mer i boenden med smitta än i dem där smittan inte kommit in, till exempel hög andel timanställda, att anställda har svårt att följa basala hygienrutiner, ovan och outbildad personal, tidsbrist och språksvårigheter. Det är värt att undersöka vidare hur de här riskfaktorerna fördelar sig.  

Äldreforskare beskriver äldreomsorgen som en sektor som har varit resursmässigt eftersatt och undervärderad under lång tid. År av nedskärningar och marknadslösningar pressar de anställda och har skapat en fragmentiserad och svårstyrd äldreomsorg. Det är mycket som behöver rustas upp – mer resurser, högre bemanning, mer utbildning och en bättre styrning som samordnar vård och omsorg kring den äldre.

Jag hoppas att politikers nyväckta intresse för äldreomsorgen kommer innebära en bestående förändring av politikens prioriteringar, till exempel att den satsning regeringen nu gör på ett äldreomsorgslyft, där 10 000 visstidsanställda inom äldreomsorgen på betald arbetstid får möjlighet att studera till vårdbiträde eller undersköterska, permanentas och utvecklas samt att politikerna förstår att vi måste förbättra hjälpen till alla äldre, inte bara till de som har råd att köpa tjänster med rut-avdrag.  

Drömmen vore att vi även kan få ett samtal om marknadiseringens negativa effekter och hur politiken kan bidra till en bättre äldreomsorg som ser längre än till skillnader mellan enskilda privata och kommunala utförare. Det samtalet får gärna ta avstamp i det som Kommunals ordförande Tobias Baudin och de två socialdemokratiska politikerna Anders Henriksson och Katrin Stjernfeldt Jammeh skriver på DN debatt om hur pandemin tydliggjort fragmenteriseringen i äldreomsorgen:

”Marknadiseringen har slagit sönder möjligheterna till samverkan och upparbetade samarbeten. Lov i hemtjänsten och primärvården ger dåliga förutsättningar för en fungerande integrerad omsorg och vård kring sjuka äldre. För brukarna blir resultatet att de tvingas få ihop sin egen omsorg och ansvaret hamnar ofta på anhöriga som får agera samordnare av de äldres kontakter med biståndsbedömare och olika utförare. Utmaningen är nu att bygga ihop äldreomsorgen så att brukaren hamnar i centrum.”

Vilka förändringar vill du se i äldreomsorgen?

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

4 svar på ”Smittspridning och marknadisering av äldreomsorg”

  1. Bengt Sundell skriver:

    Att professionen får fatta beslut och arbeta efter beprövad erfarenhet. Att de blir respekterad i sin yrkesroll. Att hemtjänst och äldreboenden ska ha läkar-kompetens.

  2. Birgitta Larsson skriver:

    Ta tillbaka alla privatiseringar. Det ska aldrig vara möjligt att göra vinster på våra med skatter finansierade välfärd!
    Utbilda all personal inom äldreomsorgen och gör fasta anställningar till regel!

  3. Lars Storm skriver:

    Vill veta hur många som dött i hemtjänsten och
    äldreboenden av de totala dödstalen i Sverige. Privat hemtjänst kontra privat, inte bara Stockholm. Övriga Sverige existerar också.
    Mvh Lars stormaren999@gmail.com

    1. Ulrika Lorentzi skriver:

      Hej Lars, tack för din kommentar. Du har helt rätt att det behövs statistik om privat och kommunalt driven äldreomsorg i hela landet. Tyvärr är det inte publicerat än. Min förhoppning är att Coronakommissionen kommer undersöka detta – och titta på hur kommuner som har marknadiserat stora delar av äldreomsorgen klarar sig i förhållande till kommuner som inte har gjort det.
      Socialstyrelsen publicerar statistik om antal avlidna i landet och hur många som dött i hemtjänst och äldreboenden men den statistiken är inte uppdelad på privat och kommunal – den finns här: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistik-om-covid-19/
      Den senaste statistiken där är från 24 juni. Då hade 2 354 personer avlidit som bor på särskilt boende, vilket är 51 procent av alla avlidna, och 1 258 personer avlidit som har hemtjänst, vilket är 28 procent av de som avlidit. Deras statistik finns uppdelad på olika delar av landet.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.