Till lo.se Sök Meny
Inkomstskillnaderna fortsätter att öka

Inkomstskillnaderna fortsätter att öka

Idag kom ny inkomstfördelningsstatistik från SCB för 2019. Tyvärr kan statistiken sammanfattas som ”mer av samma”.  

Det vanligaste måttet som används för att mäta inkomstskillnaderna på övergripande nivå, Gini-koefficienten* för den ekonomiska standarden, ökar från 0,311 till 0,313. Det är fortsättningen på en långsiktig trend med ökade inkomstskillnader i befolkningen som pågått sedan 1980-talet.

Notera: Över tid har SCB använt olika hushållsbegrepp och metoder i sina undersökningar. De olika serierna i diagrammet är därmed inte helt jämförbara. Källa: SCB, ”Hushållens ekonomi” och ”Inkomster och skatter”.

Andelen relativt fattiga i befolkningen ökar också och är för första gången i modern tid över 15 procent (en ökning från 14,6 till 15,1 procent mellan 2018 och 2019, och mer än en fördubbling sedan början av 1990-talet då andelen relativt fattiga var runt 7 procent). Detta mått visar andelen som har en inkomst lägre än 60 procent av medianinkomsten. Relativ fattigdom utgår alltså inte från en fast inkomstgräns, utan tar fasta på en individs ekonomiska situation i relation till andras. Den som har betydligt mindre än genomsnittet är i hög grad utestängd från levnadsmönster, vanor och aktiviteter som majoriteten i samhället kan ägna sig åt. En tärande fattigdom, även för den som inte saknar mat på bordet eller tak över huvudet.

Lite mer positivt är möjligen utvecklingen i den absoluta toppen. Andelen av de totala inkomsterna som tillfaller den översta procenten minskar något för andra året i rad. Från 9 procent av inkomsterna 2017, till 8,7 procent 2018 och 8,6 procent av inkomsterna 2019. Men den långsiktiga trenden är fortfarande allvarlig. Under 1980-talet, när inkomstskillnaderna var som minst i Sverige, var den översta procentens andel nere på runt 2–3 procent av de totala inkomsterna. Utvecklingen i just toppen är en huvudförklaring till ökningen av inkomstskillnaderna i Sverige under de senaste decennierna.     

Vill du fördjupa dig i vad som hänt med ojämlikheten i Sverige så rekommenderas LOs nya poddserie Ojämlikheten.  

Snart (den 10 februari) kommer också årets upplaga av LOs rapportserie Makteliten där vi följer inkomstutvecklingen för de med mest makt i Sverige – storbolags-vd:ar, politiker, generaldirektörer med flera – och jämför den med en vanlig arbetarlön.

* Det vanligaste statistiska måttet bland forskare och andra som vill jämföra inkomstskillnader är den så kallade Gini-koefficienten. Måttet varierar mellan 0 och 1, där 0 betyder att alla individer har samma inkomst och att ingen ojämlikhet existerar, medan 1 innebär att en enda person har all inkomst. I praktiken observeras naturligtvis aldrig något av dessa extremfall, men ju närmare 0 desto mindre inkomstskillnader.

5 svar på ”Inkomstskillnaderna fortsätter att öka”

  1. Renate Knudsen skriver:

    Och det är alltså för 2019, innan… Corona, hur ska då 2020 bli??? Hujedamej

    1. Anna Almqvist skriver:

      Precis, den nya statistiken gäller alltså 2019. Vad händelserna under 2020 fått för avtryck i inkomstfördelningsstatistiken ser vi först nästa år. Men det har ju under året varit tydligt att de som drabbats hårdast av krisen ekonomiskt är arbetare i framförallt branscher där anställningsvillkoren redan innan krisen var tuffa och lönerna var låga. Samtidigt verkar de rikaste inte generellt ha drabbats speciellt hårt ekonomiskt – inte minst har börsen gått bra under året. ”Hujedamej” sätter verkligen fingret på känslan!

  2. Isedora Kelly skriver:

    Alas, It depends on how one views the data. We are now in a global market. If one works in an international company, in a position that is present in all its subsidiary…should the Swedish employees be willing to accept a lower salary than that of the persons in similar positions in London or New York?

    Should equality be measure based on a comparison to people in Sweden, working in an unrelated position, or to those in the same company, different country, working in an identical position?

  3. Sven Samuelsson skriver:

    Ja, det är för djävligt! Men vad är att förvänta sig av ett kapitalistiskt samhälle och styre?
    Titta bara på rikdagsledamöterna som har fått 69000:– bara för att sitta i en stol – bänk och rulla tummarna och förhoppningsvis lyssna! Och övriga riksdagsledamöter på ~140000:- ???? Det är fan inte klokt!!!! Nää, sätt en gräns på löner, oavsett vem det är, det finns väl ingen person som värd 100 eller 1000 gånger med än en annan – vem som helst! Fy fan för den girigheten!
    Kämpa på för att hejda girighetsstormen för alla i samhället !

  4. Johnny Wilenstrand skriver:

    Hej!
    Ni har fler o fler intressanta artiklar, insändare , bloggar mm. Alla människor har Sunt Förnuft, men en del har svårare för att formulera det i ord och skrift. Men så är vi alla ändå bara människor. Sen har vi det att det krävs mod att säga sitt hjärtas mening. Borde vara lättare för ”bildade”, men lyssnar man på politikerna med deras media tränade svada utan mening så behöver man inte skämmas för egna bristen på svåra ord. Alla har vi rätten att säga vårt och modet får vi ta oss. LO med fackförbund ska verka för Allas bästa. Inte bara för de redan anställda och friskas välmående. Men tycker att Lo idag är på rätt väg och tacksam för det. Läs Joseph E. Stiglitz ”The Great Divide”.
    Trevlig Helg önskar J.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading