Till lo.se Sök Meny
Arbetslöshetsförsäkringen i samhällsekonomin

Arbetslöshetsförsäkringen i samhällsekonomin

I går hade LO ett seminarium där Susanna Gideonsson, ordförande för LO, Ola Pettersson, chefsekonom, och Joakim Palme, professor i statsvetenskap, diskuterade arbetslöshetsförsäkringen i ett samhällsperspektiv. Ola Pettersson lyfte under seminariet att arbetslöshetsförsäkringen tyvärr varit en av de mest vanskötta delarna av välfärdsstaten, bland annat på grund av de försämringar som under Alliansregeringen genomfördes för att finansiera skattesänkningar. Försämringarna blev möjliga på grund av en syn på arbetslöshet som ett individuellt- snarare än ett samhällsproblem. Detta är en poäng jag fastnade för.

Att arbetslöshet ses som ett i första hand individuellt problem baseras på en (medveten) felsyn då arbetslösheten påverkas av allt från arbetsmarknads-, finans- och utbildningspolitik till direkta investeringar i offentligfinansierad välfärd.1 I ett samhällsekonomiskt perspektiv har dessutom arbetslöshetsförsäkringen många viktiga funktioner som gör en generös försäkring till en viktig byggsten i en politik för full sysselsättning och ett ökat och mer jämlikt fördelat välstånd. I det här inlägget kommer jag därför kortfattat beskriva några av arbetslöshetsförsäkringens viktiga funktioner i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Produktivitet och löner
En generös arbetslöshetsförsäkring förbättrar löntagarnas förhandlingsposition gentemot arbetsgivaren. På så sätt förbättras maktbalansen på arbetsmarknaden och lönerna kan bli högre. Samtidigt visar forskning att högre löner, och framför allt högre lägstalöner, har en positiv effekt på produktivitetsutvecklingen.2 Förenklat kan detta förklaras av att företag har outnyttjade möjligheter att öka sin produktivitet, som de inte utnyttjar förrän de tvingas till det. Det kan också förklaras av ökad produktivitet hos de anställda som får höjd lön. Om arbetslöshetsersättningen är tillräckligt hög kommer olönsamma företag inte överleva genom att pressa ner lönerna, vilket innebär att arbetslöshetsförsäkringen även har en positiv roll i den strukturomvandling som möjliggör ökat välstånd.

Ekonomiska nedgångar
Ekonomiska nedgångar är självförstärkande eftersom de som förlorar jobbet blir fattigare och därmed konsumerar mindre vilket minskar efterfrågan i ekonomin och leder till att företagen säger upp fler. Genom en arbetslöshetsersättning som skyddar inkomsten vid arbetslöshet kommer efterfrågan upprätthållas och mildra ekonomiska nedgångar. Arbetslöshetsförsäkringen hjälper därmed till att hålla arbetslösheten på en lägre nivå.3

Arbetskraftsdeltagande
En hög arbetslöshetsersättning innebär att det lönar sig att stanna kvar som arbetssökande i stället för att lämna arbetskraften. Den som slutar söka jobb och lämnar arbetskraften förlorar nämligen sin arbetslöshetsersättning. Om en hög arbetslöshetsersättning paras med krav på aktivt arbetssökande och goda kontroll- och sanktionssystem kan det öka antalet personer som aktivt söker arbete vilket kan öka sysselsättningsgraden.

Jämlikhet
En generös arbetslöshetsersättning utjämnar inkomstskillnaderna genom att öka inkomsterna för arbetslösa, vilket är en grupp som har relativt låga inkomster. En mer generös arbetslöshetsförsäkring ökar också jämlikheten genom att förbättra löntagarnas förhandlingsposition gentemot arbetsgivarna. Genom a-kassornas koppling till fackförbunden kan en mer generös arbetslöshetsförsäkring dessutom leda till ökad facklig organisationsgrad, vilket i sig bidrar till att öka jämlikheten, lönerna och produktiviteten.4

En generös arbetslöshetsersättning är viktig i ett samhällsekonomiskt perspektiv
Sammanfattningsvis är det så att en generös arbetslöshetsförsäkring:

  • Stärker löntagarnas ställning på arbetsmarknaden vilket kan leda till en högre produktivitet.
  • Understödjer strukturomvandling.
  • Dämpar konjunkturnedgångar.
  • Bidrar till att upprätthålla ett högt arbetsutbud.
  • Bidrar till att upprätthålla organisationsgraden genom att a-kassorna har en koppling till fackförbunden.
  • Ökar jämlikheten.

En svag arbetslöshetsförsäkring gör hela samhället fattigare. Att stärka arbetslöshetsförsäkringen borde därför vara prioriterat för de politiker som vill öka Sveriges välstånd och samtidigt få det mer jämlikt fördelat.

LO vill se en mer generös arbetslöshetsförsäkring. Samtidigt kan den inte vara hur generös som helst och alla ska inte kunna kvalificera sig till den. En arbetslöshetsförsäkring måste trots allt vara just en försäkring för de som har en förankring på arbetsmarknaden. På så sätt blir arbetslöshetsförsäkringen en del av arbetslinjen genom att man för att få ersättning måste stå till arbetsmarknadens förfogande och genom att det blir än mer lönsamt att arbeta eftersom arbete berättigar till försäkringen. Tre effektiva sätt att stärka arbetslöshetsförsäkringen, med hänsyn till det viktiga kravet om arbetsmarknadsförankring, vore att:

  • Höja taket så att fler löntagare kan få 80 procent i ersättning vid arbetslöshet. 70 procent av löntagarna måste kunna få 80 procent i ersättning. Ersättningen ska vara 80 procent under hela arbetslöshetsperioden. Detta innebär att arbetslöshetsersättningens tak måste indexeras till löneutvecklingen för att den inte ska tappa i värde över tid.
  • Göra det möjligt att få full ersättning efter sex månaders arbete, inte tolv som är fallet nu.
  • Göra det lättare att kvalificera sig till arbetslöshetsförsäkringen. 40 timmars arbete i månaden ska räcka för att kunna vara försäkrad.

1 Se avsnitt 3 i rapporten Skatta eller gråta – om marginalskatternas betydelse för arbetsutbudet för en beskrivning av hur offentlig välfärd kan påverka sysselsättningen.
2 Se Riley, Rebecca och Chiara Rosazza Bondibene. 2017. Raising the standard: Minimum wages and firm productivity och Coviello m.fl., 2020, Minimum Wage and Individual Worker Productivity: Evidence from a Large US Retailer och Ku, Hyejin, 2020, Does Minimum Wage Increase Labor Productivity? Evidence from Piece Rate Workers och Se Dustman m.fl. 2020. Reallocation effect of the minimum wage, CReAM Discussion Paper Series.
3 Se Kekre, Rohan. 2021. Unemployment Insurance in Macroeconomic Stabilization, University of Chicago, Becker Friedman Institute for Economics Working Paper No. 2021-28.
4 Se Erling Barth, Alex Bryson, Harald Dale-Olsen. 2020. Union Density Effects on Productivity and Wages, The Economic Journal.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

3 svar på ”Arbetslöshetsförsäkringen i samhällsekonomin”

  1. Johnny Wilenstrand skriver:

    Att ta från de fattiga och ge till de rika.
    Mvh J.

  2. Johnny Wilenstrand skriver:

    Hej!
    Klart som korvspad, att ju fler som har tak över huvudet, mat på bordet, kläder på kroppen och en chans till att spara ihop till något extra, gynnar både produktion och Samhälle. Hur många cyklar får man inte för 1 Ferrari? Bra för miljön. Och så behövs nog inte fler poliser, fängelser och hårdare straff. Ett behagligare ”Samhällsklimat”.
    Mvh J.

  3. Bo Jonsson skriver:

    Det är ett samhällskontrakt, mellan de som arbetar och de som förlorar ett jobb. I det sammanhanget kan det vara viktigt att påpeka att man själv bidrar till arbetslöshetsförsäkringen och det tycker jag är argumentet för att a-kassan ska ha anknytning till en facklig organisation. Förr i världen, som jag i min ålder måste hänvisa till, fanns det ett socialt tryck från medlemmarna på en annan medlem som blivit arbetslös att denne skulle ta jobb som fanns tillgängliga och om man kunde yrkesmässigt, fysiskt o.s.v.. Det var också en solidaritetshandling.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading