I vår senaste rapport, Vi som inte jobbade hemma, syns tydliga klass- och könsskillnader i hur pandemin drabbat löntagare. Utvecklingen på arbetsmarknaden, i form av arbetslöshet och sysselsättning, har under pandemiåret 2020 varit sämre för arbetare än för tjänstemän. Sett till dess relativa storlek har utvecklingen varit sämst för kvinnor i arbetaryrken. Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet anställda mellan 2019 och 2020, och arbetarkvinnor är de som i högst utsträckning sett sina anställningar försvinna.
Förändring av antal anställda mellan 2019 och 2020
Frånvaro från arbetet på grund av covid-19 visar också på klass- och könsskillnader, där frånvaron varit som störst för kvinnor i arbetaryrken, följt av män i arbetaryrken. Vår Kantar Sifo-undersökning visar att egen sjukdom är en viktig anledning till att inkomsten minskat för arbetarkvinnor under pandemin. 17 procent av kvinnorna i undersökningen uppger egen sjukdom som anledning till inkomstbortfall. Detta är särskilt tydligt inom välfärdsyrken och bland personer i kontaktyrken. Den ekonomiska smällen av pandemin, i form av förlorad anställning och ökad frånvaro, har främst tagits av arbetare och i synnerhet av kvinnor i arbetaryrken.
Samtidigt visar Kantar Sifo-undersökningen att 53 procent av arbetarkvinnorna, mot 34 procent av männen, har upplevt en ökad arbetsbelastning under pandemin. Detta har skett samtidigt som 28 procent av kvinnorna (16 procent av männen) fått en minskad möjlighet till återhämtning. Vi kan dessutom se att arbetarkvinnorna i hög utsträckning uppger att personalbrist är ett, av många, problem som ökat under pandemin (se diagrammet, nedan). I rapporten uppmärksammar vi även att det finns en betydande grupp kvinnor (ungefär en tredjedel) som smittskyddet på jobbet inte fungerat tillräckligt bra för. Vi ser en stor risk med den hälsoskuld som byggts upp hos kvinnor i arbetaryrken. Den måste hanteras, både på kort och lång sikt.
Problem i arbetet som ökat med anledning av pandemin
I ljuset av dessa siffror är det tydligt att krisen blivit en dubbel smäll för kvinnor i arbetaryrken. Genom att vara den grupp som i högst utsträckning har otrygga anställningar har kvinnor i arbetaryrken drabbats extra hårt ekonomiskt av krisen. Dessutom har arbetarkvinnorna den högsta frånvaron från arbetet på grund av covid-19 vilket indirekt betyder inkomstbortfall och risk för hälsa. Samtidigt har arbetsmiljön, för de arbetarkvinnor som haft kvar sina anställningar, förvärrats.
Det är nu hög tid att vi tar tag i de klass- och könsbaserade ojämlikheterna på arbetsmarknaden som pandemin förstärkt. Låt pandemin vara startskottet på en politik som gynnar arbetare och i synnerhet arbetarkvinnorna. Anständigheten kräver det.
Texten är skriven av Niklas Blomqvist och Linda Larsson
