EUs årskalender skiljer sig en aning från den inhemskt svenska. Formella möten pågår även i juli, för att sedan göra uppehåll under augusti. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, EESK, höll plenarmöte i så kallad hybridform också i juli. Många ledamöter deltog på plats i Bryssel, medan andra deltog uppkopplade via sina datorer i respektive hemland.
Slovenien har nu rollen som ordförande under det andra halvåret 2021. Sloveniens utrikesminister deltog på mötet och presenterade landets prioriteringar för sitt ordförandeskap. Den pågående konferensen om EUs framtid genomsyrar mycket av det arbete som sker, liksom den sociala pelaren, som integreras i medlemsländernas återhämtningsplaner efter covid-19-krisen.
Kommittén antog ett yttrande om den nya strategin för klimatanpassning. Strategin syftar till att anpassa EU till effekterna av klimatförändringarna. Vidare antogs ett yttrande om genomförandet av handlingsplanen för den sociala pelaren. Kommissionen har presenterat tre överordnade mål, som ska uppnås senast 2030: minst 78% av befolkningen i åldern 20-64 år ska vara i sysselsättning, minst 60% av alla vuxna ska delta i utbildning varje år och minst 15 miljoner människor ska lyftas ur riskzonen för fattigdom eller social utestängning. EESK välkomnar handlingsplanen, som stämmer överens med FNs hållbarhetsmål. EESK föreslår att konkreta mål sätts för var och en av de 20 principerna i pelaren och att planeringsterminen används som ram för utvärdering av hur medlemsstaterna uppfyller målen. EESK erkänner medlemsländernas olika sociala modeller samtidigt som EU måste stödja utveckling för konvergens uppåt.
Handelspolitik är ett område där EU har exklusiv kompetens, det vill säga inget EU-land kan driva en egen handelspolitik, eftersom EU har gemensamma yttre gränser och en gemensam inre marknad. Kommissionen har initierat en översyn av handelspolitiken. EESK poängterar att handel är viktig för återhämtning efter pandemin och den ingår i ett geopolitiskt sammanhang. EESK föreslår att EUs standarder på områden som miljö och arbetstagares rättigheter används som förebild vid utarbetande av internationella normer för handel, och påpekar att rättvis handel med respekt för grundläggande rättigheter är den enda formen för hållbar handel. EU bör verka för mer av rättvis konkurrens i den internationella handeln och verka för att upprätthålla diversifierade och hållbara globala värdekedjor.
