Bostadspriserna för ägt boende är en ständig följetång i media. Särskilt bostadspriserna i Stockholmsregionen där prisläget i jämförelser ofta sticker ut som exceptionellt högt. Men faktum är att det för många LO-arbetare är precis lika svårt att ha råd att köpa en bostad i Stor-Göteborg som det är i Stor-Stockholm.
Även om genomsnittspriserna i Stockholm är högre än genomsnittet i t.ex. Göteborg så betyder inte det att det finns fler ”billiga” bostäder i Göteborg än i Stockholm.
En analys av samtliga sålda bostadsrätter under 2019 visar till exempel att en genomsnittlig lägenhet på 3 rum och kök är 25% (eller 760 tkr) dyrare i Stor-Stockholm än i Stor-Göteborg men medianlägenheten är bara 17% (500 tkr) dyrare och tittar man på den billigare fjärdedelen av de sålda treorna så är de bara 5-6% (120 tkr) dyrare i Stockholm än i Göteborg.
Ett ännu starkare mönster ser man om man tittar på sålda 4or/5or. Genomsnittslägenheten är visserligen 27% (eller 930 tkr) dyrare i Stockholm än i Göteborg men medianlägenheten är 18% (eller 600 tkr) dyrare och tittar man på billigare objekten så finns ingen skillnad alls mellan de två storstadsregionerna.
Den stora skillnaden mellan bostadsmarknaden i Stockholm och Göteborg är alltså inte att prisläget är generellt högre i Stockholm. Skillnaden är att det i Stockholm säljs fler riktigt dyra bostäder. Mindre attraktiva lägenheter t.ex. i perifera lägen eller med lägre standard, är dock ungefär lika dyra i de båda regionerna.
För LO-hushåll med lägre inkomster som vill köpa en lägenhet i det lite billigare segmentet är läget därmed nästan lika tufft i Göteborg som i Stockholm.
Sannolikt är detta en konsekvens av hur lönestrukturen ser ut i de två regionerna. Lönerna och inkomsterna är ungefär desamma när det kommer till arbetare i exempelvis handeln, kommunalsektor och andra som striktare följer kollektivavtalen. En anställd i dagligvaruhandeln tjänar t.ex. ungefär lika mycket i de båda regionerna och har därför jämförbara möjligheter att låna till en bostad vilket styr prisnivån. Den stora skillnaden i inkomster ligger istället i att de akademiker och tjänstemän som har höga inkomster i Stockholm har väsentligt högre inkomster än motsvarande grupper har i Göteborg.
I rapporten bättre bostadsförsörjning analyserade jag möjligheten att köpa en bostad hos olika vanligt förekommande LO-hushåll med något svagare inkomster. Slutsatsen är att många LO-hushåll med fasta arbeten är helt eller delvis utestängda från ägarmarknaden. Den här prisstatistiken visar hur problemet kan vara i det närmaste lika stort i Göteborg som i Stockholm trots att priserna i Stockholm är mycket högre i genomsnitt.
Det är borgerlig politik som drivit fram dessa orimliga priser. Man vill ju införa marknadshyror för hyreslägenheter också.