Regeringen beslutade nyligen att återinföra den grundläggande högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. De vill också satsa på fler utbildningar som leder till jobb. Förslagen, eller snarare propositionerna, går nu vidare till riksdagen för beslut. Jag håller tummarna för att majoriteten av riksdagsledamöterna röstar för dessa förslag. För fyra år sedan var den grundläggande behörigheten uppe i kammaren för beslut, men röstades ner.
LO är överens med Svenskt Näringsliv om att det är viktigt att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Det är något vi efterfrågat länge. Antalet sökande till yrkesprogrammen har stadigt minskat från 41 till 36 procent sedan den grundläggande behörigheten togs bort. Eleverna väljer bort programmen för de anses för smala.
Idag har Sverige en mycket stor brist på gymnasialt yrkesutbildade. Företagen och välfärden skriker efter rätt kompetens – utan att hitta den. Om vi inte bryter den här utvecklingen kommer det att saknas 290 000 yrkesutbildade till 2035, enligt SCB:s prognos.
Om företagen ska kunna växa och vara konkurrenskraftiga måste de få rätt kompetensförsörjning. Och då måste fler välja en yrkesutbildning. Självklart måste fler åtgärder komma till, men detta är en viktig pusselbit för att öka attraktiviteten för programmen.
Genom att återinföra behörigheten blir det en tydlig signal till elever och föräldrar att yrkesprogrammen innebär möjligheter, både på kort och lång sikt.
Dimensioneringen av gymnasie- och vuxenutbildningen är en annan viktig fråga. Idag väljer många ungdomar att läsa ett högskoleförberedande program, men fler behöver välja en yrkesutbildning. Självklart ska våra unga få välja en inriktning i livet som bygger på intresse och framtidsdrömmar, men det är samtidigt angeläget att de snabbt kommer i jobb efter studenten. Arbetslöshet tidigt i livet innebär en stor risk för arbetslöshet även senare, så låt oss skapa förutsättningar för att undvika detta.
Idag vet vi att 4 av 10 elever som har gått ett högskoleförberedande program inte studerar vidare. De väljer istället att jobba på restaurang, förskola, butik eller hemtjänst. Det är viktiga yrken. Om eleverna hade valt en utbildning som matchade deras framtida yrkesval hade de haft med sig relevanta yrkeskunskaper och fått en högre lön. Fler arbetsgivare hade också hittat rätt utbildad personal.
Regeringens förslag sätter nu arbetsmarknadens behov i centrum genom att dimensionera utbildningsplatserna bättre, med goda möjligheter att läsa vidare. Det här kommer att göra att företagen och välfärden får lättare att hitta rätt kompetens och unga kommer snabbare ut på arbetsmarknaden.
Nu håller jag tummarna för att riksdagen röstar grönt till den grundläggande högskolebehörigheten. Och till fler utbildningsplatser som leder till jobb. Reformerna är bara en knapptryckning bort.
Bra att oavsett vilket program ungdomarna väljer att läsa på gymnasiet, så kan de studera vidare, senare om de vill.
Det är vanligt att ungdomar väljer bort yrkeshögskolor och det är för att lönerna är dåliga. Det är i och för sig en helt annan sak…
Jag håller med dig om att det är viktigt med löner som det går att leva på, men även en bra arbetsmiljö och justa villkor inom alla yrken.
Den yrkes- studievägledande informationen som studenten får är av stor vikt och större ansträngningar borde göras i den delen av skolan
Jätteviktig att tänka på att yrkeslinjer har fått drivas av andra än kommunen då det sparas pengar då ryker yrkesutbildningen. Som aktiv i Teknikcollage ser jag behovet av att ta hänsyn till hur det ser ut.
Lång debatt på LO kongressen