Äntligen utredda förslag som begränsar privata sjukvårdsförsäkringar

I dag kan vi fira en facklig delseger. LOs kongress har flera gånger slagit fast att LO ska driva kravet att stoppa privata sjukvårdsförsäkringar som ger möjlighet att köpa sig före i sjukvården. I morse presenterades en utredning med konkreta genomförbara förslag för att åstadkomma detta. Nu måste vi kämpa för en riksdag där majoriteten ställer sig bakom nödvändiga förslag för att säkra vård efter behov.

Förslagen som utredaren Sofi Nyström har tagit fram innebär ett förbud mot privata sjukvårdsförsäkringar inom den helt eller delvis offentligt finansierade vården. Dessa förslag finns i Ds 2022:15 Regler om privata sjukvårdsförsäkringar inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården:

• en privat vårdgivare som har avtal med en region om att bedriva offentligt finansierad vård ska inte få erbjuda sådan vård som avtalet med regionen omfattar även till patienter vars vård finansieras av en privat sjukvårdsförsäkring.
• en region ska inte få lämna över uppgifter om att bedriva vård till en privat vårdgivare som erbjuder sådan vård som avtalet med regionen omfattar också till patienter vars vård finansieras av en privat sjukvårdsförsäkring.
• en privat vårdgivare som tar emot patienter vars vård finansieras av en privat sjukvårdsförsäkring inte ska få remittera till den offentligt finansierade vården.

Det som gladde mig mest på presskonferensen var att Sofi Nyström slog fast att förslagen är proportionerliga i förhållandet till syftet att garantera att lagens krav om vård på lika villkor och efter behov. Hon konstaterade att förslagen är nödvändiga för att upprätthålla människovärdesprincipen och behovs- och solidaritetsprincipen inom vården. Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Enligt förarbetena till hälso- och sjukvårdslagen ska en patients vilja och förmåga att själv direkt betala sin hälso- och sjukvård inte få påverka väntetidens längd eller vårdens grundläggande kvalitet inom den helt eller delvis offentligt finansierade sjukvården.

Det kan låta självklart, men är något helt annat än de juridiska piruetter den tidigare utredningen SOU 2021:80 Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar ägnade sig åt. I den utredningen ses vård på lika villkor och tilliten till hälso- och sjukvårdssystemet inte som ett centralt mål i hälso- och sjukvården utan som ett intresse som ska vägas mot flera andra intressen, till exempel enskildas självbestämmanderätt att få teckna en privat sjukvårdsförsäkring, arbetsgivarens intresse av att teckna försäkringar till sina anställda och försäkringsbolagens och vårdföretagens intresse av ekonomisk stabilitet och vinster. LO var mycket kritiska och skrev i vårt remissvar att frågan behövde utredas igen, med ett tydligt uppdrag att ta fram förslag som begränsar privata sjukvårdsförsäkringar. Regeringen gjorde så och i dag har alltså den nya utredningen kommit.

Högertankesmedjor som Timbro och Ratio driver aktivt på för vård efter betalningsförmåga. Inget politiskt parti har, på nationell nivå, än så länge sagt att de vill ha fler privata sjukvårdsförsäkringar. De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna har emellertid varit kritiska till försök att begränsa försäkringarna. Några testballonger för privatfinansierad vård har också släppts, till exempel finansborgarrådet i Region Stockholm, moderaten Irene Svenonius, som propagerar för en vård finansierad av obligatoriska sjukvårdsförsäkringar i boken Jag vill avskaffa mig själv och KDUs ordförande, Nike Örbrink, som vill se ett system med obligatoriska sjukvårdsförsäkringar där alla medborgare väljer försäkringsbolag som i sin tur upphandlar vården av vårdleverantörer. På ett seminarium jag medverkade i på det näringslivsfinansierade forskningsinstitutet Ratio i våras sa Centerpartiets vice ordförande Anders W Jonsson att han önskade sig en försäkringsbaserad lösning men att det är politiskt omöjlig. ”Ja, men om tio år. Kom ihåg hur omöjligt det såg ut när vi började driva Lagen om valfrihetssystem, LOV”, svarade Ratiogrundare Nils Karlsson. 

Sveriges Radio gjorde nyligen en enkät till regionpolitiker som visar att 26 av partiernas 176 toppkandidater inför regionvalet vill se mer privata sjukvårdsförsäkringar eller större begränsningar av vad den offentligt finansierade vården ska stå för. De flesta som vill se en sådan systemförändring av vården är moderater.

Jag tror att högerpartierna kan svänga fort i den här frågan. I LOs rapport Välfärdsgapet beskrivs hur privata sjukvårdsförsäkringar bidrar till en utveckling mot en urholkad offentligt finansierad vård och ökad privat finansiering. I Sverige har utvecklingen inte gått så långt än, men vi vet vad en växande försäkringssektor leder till. Både ekonomisk teori och erfarenheter från andra länder visar att privata sjukvårdsförsäkringar skapar en ineffektiv och ojämlik vård då försäkringsbolag välkomnar försäkringstagare med låg risk för sjukdom, och undviker kunder med hög risk att bli sjuka. I länder där marknaden för privata sjukvårdsförsäkringar har vuxit sig stark är politiken ofta för svag för att lyckas reglera försäkringarna och hantera de starka ekonomiska intressen som ligger bakom.

Vården, i det jämlika sjukvårdssystem vi har byggt upp, är inte är en handelsvara utan en lagstadgad rättighet. Hur det går i valet i september avgör om vi även i fortsättningen ska kunna ha en vård som fördelas efter behov eller om vården ska bli en marknad där betalningsförmåga avgör vilken vård du får.