Till lo.se Sök Meny
Hundratals kommuner utan friskolor, eller bara 10 procent av skolmarknaden?

Hundratals kommuner utan friskolor, eller bara 10 procent av skolmarknaden?

Utbildningsminister Mats Persson i en intervju i Liberal Debatt 1 2023.

– Hade det varit friskolorna som varit problemet då hade ju alla de hundratals kommuner i Sverige som inte har några friskolor inte haft några problem, sade utbildningsminister Mats Persson i en intervju om skolpolitik nyligen.

Ska vi se hur det egentligen är med det där? ”Alla de hundratals kommuner”, alltså. För bara några år sedan var det oftare kommunala skolor som var i fokus när Friskolornas Riksförbund, Almega och andra försökte visa att friskolor inte hörde till den svenska skolans problem. Idag har dock insikten om hur negativt friskole-etableringar påverkar den kommunala skolan nått långt in i borgerligheten, vilket gör att det argumentet inte fungerar längre. Kanske försöker utbildningsministern därför påvisa att det finns stora delar av den svenska skolan som är helt opåverkad av friskolor? Det finns 290 kommuner. Om hundratals av dem helt saknar friskolor blir det ju inte så många kommuner kvar där friskolor skulle kunna ställa till problem? Det är lätt att kolla.

I Skolverkets statistik finns samtliga skolor i landet listade per kommun och typ av huvudman. Det finns friskolor i 185 kommuner. Det återstår således 105 kommuner utan friskolor.

Att kalla detta för hundratals är nog att ta i, men visst kan siffran se stor ut ändå. Om över en tredjedel av kommunerna helt saknar fristående grundskolor är ju en ganska stor del av den svenska grundskolan opåverkad från konkurrens från fristående och ofta vinstdrivande aktörer. Nej, det stämmer inte.

De flesta som studerar listan med kommuner utan friskolor ser snabbt att det handlar om små orter. Genom att kombinera listan med kommuner utan friskolor med invånarantal får vi det bekräftat. 49 av kommunerna utan friskolor har färre än 10 000 invånare. Bara nio har fler än 20 000. Genomsnittskommunen i Sverige har idag drygt 36 000 invånare. Ingen av kommunerna som saknar friskolor är så stor.

Grundskolan är i stor utsträckning lokal. Det förekommer att elever rör sig över en kommungräns, men några längre sträckor handlar det inte om. Det är ovanligt att elever kompenserar för bristen på friskolor i Lycksele genom att välja en skola i Umeå eller Örnsköldsvik. På så sätt har utbildningsministern rätt i att det finns delar av Sverige där den kommunala skolan i väldigt liten utsträckning, eller inte alls, är påverkad av fristående skolor. Men hur stor del av skolan handlar det om? Genom att summera elevantalet i de 105 kommunerna kan vi få ett mått på hur stor del av den svenska skolan de utgör.

Ganska liten visar det sig. I grundskolans årskurs 1-9 går det totalt 1 106 068 elever. Summan av elevantalet i de 105 kommunerna som saknar friskolor stannar på 116 778 elever. Det är alltså bara 10,5 procent av det totala elevantalet i Sverige som går i grundskolan i kommuner där det saknas friskolor. Omvänt kan man säga att friskolor etablerat sig i kommuner som täcker nära 90 procent av den svenska skolmarknaden.

Utbildningsministern tog alltså i lite när han talade om hundratals kommuner utan friskolor. 105 hade varit korrekt, men sett till påverkan på skolan fortfarande missvisande. Idag är det bara var tionde grundskoleelev som går i skolan i en kommun där den kommunala skolan inte påverkats av etableringsfrihet och skolpeng till lokala friskolor. Sannolikt är det ändå flera av dessa kommuner som måste beräkna och betala skolpeng till elever som väljer en friskola i en grannkommun.

Friskolorna har idag en så stor del av skolmarknaden att det i praktiken är svårt att isolera problem i den svenska skolan som enbart kommunala. Den kunskapen måste finnas på utbildningsdepartementet.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading