I måndags lämnades LOs remissyttrande på utredningen Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid (SOU 2022:61). Utredaren föreslår ett avgiftsfritt allmänt fritidshem för elever i förskoleklass och årskurs 1–3 med skärpta krav på lokaler, vilket liknar en del av den lösning som LO förespråkar. Å ena sidan flera förslag som går i rätt riktning, å andra sidan saknas analys av flera konsekvenser som följer av skolmarknaden.
Av utredningens fyrahundra sidor åtgår bara nio (!) rader till avsnittet om konsekvenser för fristående skolor. Om konsekvenserna av de fristående skolorna på den kommunala verksamheten står det inget alls. Än en gång ser vi hur också utredningar med goda intentioner och bra förslag missar, eller aktivt bortser från, att analysera hur skolmarknaden kommer påverka förslagen. Det är inte bara politiker som ibland pratar som om skolmarknaden inte finns. Utredningsväsendet missar det också. Hela avsnittet om konsekvenser för enskilda huvudmän återges här:
Vad det borde ha stått? För det första måste utredningsväsendet börja skilja på konsekvenser för enskilda huvudmän som har olika syfte med sin verksamhet. Här finns inget om skillnaderna mellan skolor med respektive utan vinstintresse. För det andra måste utredningsväsendet sluta upp med att bortse från skolmarknaden och dess mekanismer. Ett resonemang om sannolika konsekvenser av marknadsmekanismerna när avgiften tas bort borde ha varit ganska okontroversiellt. De sannolika konsekvenserna är inte jättesvåra att beskriva, det kunde stå till exempel så här:
När avgiften tas bort är det troligt att fler vill gå på fritids. För en friskola som på grund av för litet underlag hittills inte haft något fritids kan det då bli mer attraktivt starta en sådan verksamhet. För vinstdrivande aktörer innebär avgiftsfritt fritidshem också att det blir mer attraktivt att marknadsföra fritidshemmet till föräldrar. Samtidigt kvarstår dagens möjlighet att avstå från att driva fritidshem så länge lönsamheten inte är tillräcklig, eftersom kommunen då måste rycka in. Detsamma gäller om skolenhetens lokaler inte uppfyller kraven i de mer detaljerade föreskrifter om ändamålsenliga lokaler som utredningen föreslår ska tas fram.
Det skulle såklart vara önskvärt med en djupare analys av vilken inverkan skolmarknaden kommer ha på förslagen, men även ett kort stycke som ovan skulle vara ett steg åt rätt håll. Det är i alla fall tydligt att den avslutande meningen i utredningens avsnitt 12.10 ovan inte med bästa vilja kan sägas vara korrekt.
En annan sak som saknas är hur mekanismerna på skolmarknaden kommer att påverka den kommunala fritidshemsverksamheten. En central formulering i utredningens förslag i kapitel 6.7 lyder:
”I skollagen införs i stället att hemkommunen ansvarar för att utbildning i fritidshem kommer till stånd för alla elever för vilka kommunen ska erbjuda fritidshem och vars vårdnadshavare önskar det. Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda eleven motsvarande utbildning i fritidshem med enskild huvudman. Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en skola med enskild huvudman i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.”
Ja, vad står det egentligen här? Jo, det står att kommunen måste ordna fritidshem åt alla, men att fristående huvudmän väljer själva hur de vill göra. En kommun måste starta fritidshem där det behövs, en friskola kan vänta tills det lönar sig. En kommun måste ordna plats i en lokal som uppfyller kraven, en friskola med lokaler som inte håller måttet kan helt enkelt låta bli att bedriva fritidshem. Då får kommunen rycka in.
Det är svårt att hävda att det råder lika villkor här.
