Till lo.se Sök Meny
A-kassan sänks på felaktiga grunder

A-kassan sänks på felaktiga grunder

Regeringen har fel. Att försämra a-kassan pressar inte ned arbetslösheten. Regeringens förslag på försämringar blir därför inte bara ett slag i luften, utan leder till onödigt lidande för många grupper. Låt mig förklara varför hela premissen för regeringens ambition att försämra a-kassan är fel.

Att sänkt a-kassa skulle leda till lägre arbetslöshet utgår från nationalekonomisk teori där minskad ersättning leder till att arbetslösa accepterar lägre lön och söker fler jobb. Det är förmodligen sant att sämre ersättning leder till lägre löner (för hela löntagarkollektivet).1 Men detta är vare sig positivt för ekonomin eller arbetslösheten, vilket modern arbetsmarknadsforskning visar. Snarare skadar det produktivitetsutvecklingen och riskerar att ha långsiktigt negativa konsekvenser på sysselsättningen.2

Teorins andra ben vilar på att arbetslösa kommer att söka fler jobb om ersättningen blir sämre. Ökad sökintensitet kan minska arbetslösheten, men det finns åtminstone två gränser:

1. Finns det tillräckligt med jobb? (I dag är svaret nej. Över 400 000 arbetslösa på 150 000 lediga jobb.)

2. Arbetslösa kan inte söka hur många jobb som helst. (Det tar trots allt tid i anspråk att skriva ett personligt brev till varje jobb man söker, samt att gå på anställningsintervjuer, med mera. Därtill finns det inte ett oändligt antal jobb som det är realistiskt att den arbetslöse kan få.)

Punkt 2 innebär att du kan uppnå samma resultat på antal sökta jobb genom att stärka förmedlingsinsatserna från Arbetsförmedlingen, samt se till att ha ett fungerande system för att kontrollera att de arbetslösa söker jobb i tillräcklig utsträckning.3 Arbetsmarknadsutbildning är därtill suveränt på att sänka arbetslösheten och leder dessutom till bättre löneutveckling, eftersom den arbetslöse då kan få rätt kompetens för att matcha de lediga jobb som finns.4 Tyvärr har regeringen skurit ned på arbetsmarknadspolitiken och endast runt 3 500 arbetslösa går i dag en arbetsmarknadsutbildning.

Vad säger den empiriska forskningen om teorin? Den säger dels att a-kassan mildrar konjunkturnedgångar. Det innebär att regeringen faktiskt riskerar att öka arbetslösheten genom sina förslag på försämringar.5 Men hur ser sambandet mellan högre ersättning och arbetslöshet ut på individnivå? Spretigare än regeringen vill ge sken av. Äldre forskning visar ofta en ökning av arbetslösheten när arbetslöshetsersättningen blir mer generös. Ny forskning från USA som tittat på när ersättningen under pandemin höjdes till nästan 100 % av lönen, för att sedan sänkas lika mycket, finner ofta ingen, eller en obetydlig, effekt på arbetslösheten.6 I Sverige spretar resultaten ordentligt. Vissa finner inga effekter, andra finner stora.7

Problemet med forskningen är att den utgår från vår nuvarande svaga arbetsmarknadspolitik. Att det i vissa fall går att öka sökintensiteten när arbetsmarknadspolitiken är frånvarande må vara hänt. Poängen är att det är bättre för alla om det i stället görs via ökade förmedlingsinsatser från Arbetsförmedlingen. Slutsatsen blir därför att en arbetslinje för hög sysselsättning och höga löner kräver en stärkt arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadspolitik. Regeringen gör nu tvärtom, och försvagar båda.

För att stärka arbetslöshetsförsäkringen och få in fler i systemet, med de positiva effekter på ekonomin som det innebär, behöver regeringen tänka annorlunda. LO anser att ersättningstaket bör höjas och följa löneutvecklingen. Ersättningen bör inte trappas ned med tiden i arbetslöshet. Dessutom bör den ersättningsgrundande inkomsten beräknas på de senaste sex månadernas arbete, i stället för de senaste tolv, för att fler ska få sin faktiska lön försäkrad (läs mer här). Samtidigt måste arbetsmarknadspolitiken och kontrollsystemet stärkas, med mer resurser till intensiv förmedlingsverksamhet och antalet arbetsmarknadsutbildningar behöver öka från dagens 3 500 till 30 000.

1 ”En minskning av ersättningsgraden med 1 procentenhet reducerar, allt annat lika, lönen före skatt med 0,2–0,4 procent.” https://www.ifau.se/Forskning/Publikationer/Rapporter/2013/Jobbskatteavdrag-arbetsloshetsersattning-och-loner/
2 Se denna kunskapsöversikt för en forskningssammanfattning: https://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_1366026587231_hog_vinst_av_hoga_loner_2023_pdf/$File/Hog_vinst_av_hoga_loner_2023.pdf
3 Se exempelvis https://www.ifau.se/Forskning/Publikationer/Rapporter/2019/effekter-av-forstarkta-formedlingsinsatser.-lardomar-fran-en-forsoksverksamhet/
4 ”Arbetssökande som går arbetsmarknadsutbildning har högre inkomst och sysselsättning och mer sällan försörjningsstöd.” https://www.ifau.se/Press/Pressmeddelanden/arbetsmarknadsutbildning-ger-hogre-inkomst-och-sysselsattning-pa-sikt
5 Se exempelvis https://academic.oup.com/restud/article-abstract/90/5/2439/6931813
6 “The expiration of the temporary $600 boost to weekly UI benefits under the Federal Pandemic  Unemployment Compensation (FPUC) led to a sharp, unprecedented, 98 percentage point reduction (on average) in the replacement rate during a time when employment was recovering  during the Covid recession… I find  little impact of job gains from the benefit reduction…” https://www.nber.org/system/files/working_papers/w28470/w28470.pdf
7 Se exempelvis https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2020/wp-2020-25-extended-unemployment-benefits-and-the-hazard-to-employment.pdf, https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047272720300633 och https://www.ifau.se/Forskning/Publikationer/Rapporter/2005/Leder-hojd-a-kassa-till-langre-arbetsloshetstider-En-studie-av-de-svenska-forandringarna-2001-2002/

7 svar på ”A-kassan sänks på felaktiga grunder”

  1. Arne Johansson skriver:

    Ännu ett exempel på regeringens bristande kunskap eller attityd till detta problem. Frågan jag ställer mig är om det är frågan om kunskap eller om det är ren illvilja.
    Man får hoppas på kunskap men det ser mer ut som illvilja

  2. Anette skriver:

    Vad har regeringen ens för kompetens? Det ena förslaget är sämre än det andra. Jag blir mörkrädd när jag hör deras förslag och sedan snabba beslut, på det! Lyssnade på Pehrsson när han la fram förslag, om arbetsförmedlingen och a-kassan , som inte ens stämmer. Så dåligt!
    Snart finns det ingenting som fungerar i Sverige. Hur länge ska dessa dumheter få fortgå? Allt håller på att krackelera, som infrastrukturen, vårdsektorn osv
    Förr var jag stolt för mitt land. Numera skäms man för att vara svensk!

  3. Mbn skriver:

    Inget nytt under himlen..sjukdomsdrabbade slängda under bussen..2002/2003,, försäkrade som fk ab rensat i vinstmaximerings tider..avsteg från en rättighetslag…2008 meningslösa spruckna rehab k …
    Så nog är kärvt alltid…Nu angriper a-kassan..där lyckligt friska ändå har liten smula..

    Sysselsatt patient sjukskriven 24/7/ 365 , rättslös dumpad av fk ab staten vinstmaximerings maskinen fortsätter..
    Drabbad av yttre faktorer utan individs / patients förskyllan

  4. Anders skriver:

    En sak jag har svårt att förstå är detta att arbetsmarknadsutbildning leder till lägre arbetslöshet när det fattas jobb. Innebär det inte bara att individen kommer längre fram i ”jobbkön”? Eller är det multiplikatorn som jobbar, utbildning leder till högre lön som ökar efterfrågan i ekonomin?

    1. Niklas Blomqvist skriver:

      Hej,

      Det finns troligtvis undanträngningseffekter, men givet att det finns arbetsgivare som efterfrågar kompetens som arbetslösa inte besitter, så kan just arbetsmarknadsutbildning vara mer effektivt i att minska arbetslösheten jämfört med att på olika sätt få arbetslösa att söka fler jobb.

      vänligen,
      Niklas

  5. Per L. skriver:

    Dålig föråldrad ekonomisk teori att ”tvinga fram arbetsvillighet” ur befolkningen. Som det mesta kommer dessa teorier främst från USA, och är förutom föråldrade endast tillämpbara på en ekonomi där det finns mycket manuellt arbete. USA är i grunden en jordbruksekonomi, något man talar tyst om, och det behövs alltid folk som plockar apelsiner. Sverige är en skogsekonomi, men det behövs inte längre folk som hugger ner träd, det gör maskinerna bättre. I ett högteknologiskt samhälle som Sverige med långa utbildningstider, inskolningstider etc kommer många vara felaktigt matchade mot arbetsmarknaden och ha svårt att tidvis etablera sig. Det fortfarande finns låg respekt för utbildning och kunskap på många platser och enbart titlar respekteras. Regeringen visar med detta att de inte förstår att Sverige har blivit ett högteknologiskt samhälle, och att de är inte beredda att bekosta baksidorna med detta, bara fördelarna.
    Ett bra exempel är produktionstekniker. Vd’n för Apple, Tim Cook sade att i Kina finns 10000-tals bra produktionstekniker. I USA ryms de i ett rum. Få i USA vill utbilda sig till något så udda och riskera att behövs plocka apelsiner. I Sverige växer inte ens apelsiner..

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading