Jag har tidigare skrivit om varför karensavdraget är en grej. Nu tänkte jag ge mig in på vanligt förekommande åsikter kring avdraget.
Folk kommer vara hemma på måndagar
Det stämmer att måndagar är en vanlig första sjukdag. Tre av tio sjukfall börjar på måndagar. För dem som jobbar måndag till fredag kan sjukdomar som startat under helgen leda till sjukfrånvaro på måndagen. Det är då man har rätt till sjuklön eftersom det är från första arbetsdagen när sjukdomen hindrar arbetsförmågan man får sjuklön. Sjukfall som börjar lördag, söndag eller måndag ser därför ut att ha börjat på måndagen (Ds 2023:33). Jag har inte hittat att människor är trötta eller bakfulla efter helgen. Om du sitter på sådana studier – maila mig.
Fler kommer vara hemma sjuka om karensavdraget avskaffas
Nio av tio sjukfall avslutas under den första sjukveckan. Omkring hälften av alla sjukfall avslutas inom två dagar. Hur en självrisk är utformad påverkar om och när en person väljer att sjukanmäla sig. Eftersom den första dagen utan ersättning är kännbart dyr, väljer färre att sjukanmäla sig. Samtidigt kan personer som redan har tagit kostnaden för en hög självrisk vara benägna att vara hemma längre för att inte riskera att bli sjuka igen och behöva ta ett nytt karensavdrag. Självrisker påverkar alltså både sannolikheten att påbörja en sjukperiod (så kallad incidens) och sjukperiodens varaktighet (så kallad duration). Ett avskaffande av karensavdraget kan därför innebära fler, men kortare, sjukfall (Holm et al 1986, Voss et al 2001, Paola et al 2014, Pollak 2017, Cazenave-Lactroutz, Godzinski 2017, Ds 2023:33).
Att ta bort karensavdraget kostar
Att ha karensavdraget kostar. Sjuknärvaro kostar. Sjuknärvaro innebär att anställda arbetar trots att de är för sjuka för att prestera normalt. Stora och upprepade självrisker i början av sjukfall riskerar att leda till smittsam sjuknärvaro på arbetsplatser. När anställda går till jobbet trots att de är sjuka kan smittan sprida sig, särskilt i yrken där man har nära kontakt med både brukare och kollegor, som inom vården, barnomsorgen eller handeln. I vissa fall kan smittspridningen bli mycket stor, som för vårdpersonal som har flera arbetsställen. Det här kan leda till minskad produktivitet (Widera et al 2010, Irvine 2011, Miraglia, Johns 2015).
Att återkommande gå till jobbet sjuk kan i längden leda till långtidssjukskrivning och förtidspensionering. Upprepad sjuknärvaro innebär sämre hälsa och fysiska besvär eftersom man inte får den återhämtning och avbrott i belastning som behövs. Dagens sjuknärvaro leder med andra ord till framtida sjukfrånvaro (Bergström et al 2009, Gustafsson, Marklund 2011, Skagen, Collins 2016, Kommunal 2021).
En bra sjukförsäkring ska täcka inkomstbortfall vid sjukdom, men samtidigt förhindra att den används felaktigt. Problemet är att karensavdraget är en orimligt hög självrisk som skapar orättvisor. Karensavdraget i början av en sjukdomsperiod minskar risken för att sjukförsäkringen missbrukas. Men det leder också till att vissa inte använder försäkringen alls. De som har små ekonomiska marginaler känner sig tvingade att arbeta trots att de är sjuka. Sjuknärvaron är skadligt både för individen och arbetsplatsen. Sverige är enda landet i Norden med ett karensavdrag. Det är dags att slopa det.
Referenser
Bergström G, Bodin L, Hagberg J, Lindh T, Aronsson G, Josephson M. Sickness presenteeism today, sickness absenteeism tomorrow? A prospective study on sickness presenteeism and future sickness absenteeism. Journal of Occupational and Environmental Medicine. Volume 51, number 6, June 2009. 629-638.
Cazenave-Lactroutz, A, Godzinski A, (2017) Effects of the oneday waiting period for sick leave on health-related absences in the French central civil service. Working Paper, Institute National de la statistique et des études économiques.
Ds 2023:33 Karenstak och högriskskydd – en översyn av karensavdraget och förslag på utökade undantag
Gustafsson K and Marklund S (2011) Consequences of sickness presence and sickness absence on health and work ability: a Swedish prospective cohort study. International journal of occupational medicine and environmental health 24(2):153-165.
Holm K, Hummelgaard H, Mikkelsen P, Rieper O (1986) Sygefravær og karensdag. Copenhagen: AKFs Forlag.
Irvine, A. (2011). Fit for work? The influence of sick pay and job flexibility on sickness absence and implications for presenteeism. Social Policy & Administration, 45(7), 752–769.
Kommunal (2021) Friskt liv i sikte? – En rapport om sjuknärvaron i välfärdstjänstesektorn
Miraglia M, Johns G (2015) Going to work ill: A meta-analysis of the correlates of presenteeism and a dual-path model, Journal of occupational health psychology, Vol 21 3, 261-283.
Paola M D, Scoppa V, Pupo V (2014) Absenteeism in the Italian Public Sector. The effects of Changes in Sick Leave Policy. Journal of Labour Economics. 32(2) 337-360.
Pollak C (2017) The impact of a sick pay waiting period on sick leave patterns. European Journal of Health Economics. Jan;18(1):13-31.
Skagen K, Collins AM (2016) The consequences of sickness presenteeism on health and wellbeing over time: A systematic review. Social Science and Medicine. 2016 Jul;161: 169–77.
Voss, M, Floderus, B, Diderichsen, F. (2001). Changes in sickness absenteeism following the introduction of a qualifying day for sickness benefit-findings from Sweden Post. Scandinavian Journal of Public Health, 29(3) 166–174.
Widera, E, Chang, A, & Chen, H L (2010). Presenteeism: A public health hazard. Journal of General Internal Medicine, 25, 1244–1247.
