Ha tålamod med etableringsjobben, de är en outnyttjad resurs

Antalet anställda inom etableringsjobben har inte blivit så många som man hade förhoppningar om. Under 2024 fick 32 personer anställning med etableringsjobb.

I en rapport framkommer att etableringsjobben tycks vara mindre populära bland arbetsgivarna än andra insatser och att det är stor variation i hur aktiva arbetsförmedlarna har varit med att arbeta med och marknadsföra etableringsjobben. Förmedlarna anser att reglerna för etableringsjobben till viss del varit svårtolkade och att det har förekommit viss brist på information.

Men rapporten handlar inte om etableringsjobben utan om nystartsjobben, också det en subventionerad anställningsform, och publicerades 2008 av IFAU. Jämfört med etableringsjobben anställdes det fler med nystartsjobb under reformens första år 2007 men nystartsjobben hade som beskrivits i IFAUs rapport ovan också en trög start jämfört med andra insatser som var mer etablerade bland arbetsgivarna.

Arbetsförmedlingen bedömer i sin årsredovisning för 2024 att förklaringen till att inte fler har anställts inom etableringsjobben beror på att arbetsgivarna och arbetssökande har låg kännedom om anställningsformen. Det är en rimlig förklaring. Regelverket för att kunna anställa etableringsjobbsanställda fanns på plats först den 1 januari 2024 och efter det slöts kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare och idag finns det 110 avtal.

Med tanke på att den här reformen först har rullats ut under 2024 är det inte förvånande att kunskapen om den här nya anställningsformen är låg, inte minst hos de arbetssökande. Målgruppen för etableringsjobben är långtidsarbetslösa och nyanlända och att utgå ifrån att de har kunskap om etableringsjobben är väl optimistiskt. Sen går det sannolikt inte bortse ifrån att det är en anställningsform som sannolikt inte heller är så etablerad och inarbetad hos arbetsförmedlarna. Uppenbart är att Arbetsförmedlingen behöver växla upp sitt arbete med etableringsjobben.

Vad som också beskrivs i Arbetsförmedlingens årsredovisning är att det totala antalet personer som anställts med någon form av anställningsstöd har minskat under 2024. Arbetsförmedlingen bedömer att det sannolikt beror på en svagare efterfrågan på arbetskraft som en följd av lågkonjunkturen och den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden. Att etableringsjobben sjösattes när svensk ekonomi befinner sig i en omfattande och utdragen lågkonjunktur har sannolikt varit en bidragande faktor till att inte fler har anställts. Under de senaste två åren har varslen duggat tätt och arbetslösheten har ökat kontinuerligt. Över en halv miljon människor är nu arbetslösa. Bortsett från pandemin är det den högsta arbetslösheten på tio år.

Till skillnad från etableringsjobben lanserades nystartsjobben i en period av relativt god ekonomisk tillväxt och då jobbtillfällena växte. När finanskrisen slog till åren efter minskade av naturliga skäl antalet individer i nystartsjobb för att sen öka när ekonomin fick fart igen.

Vad som sannolikt också har varit en central del för att nystartsjobben fick spridning till arbetsgivare åren efter att de infördes är att de inte lanserades efter att Arbetsförmedlingen under flera år i praktiken har nedmonterats och åderlåtits på resurser. När nystartsjobben infördes 2007 hade Arbetsförmedlingen närmare 300 kontor runt om i landet. Idag finns det ca 80 kontor i hela Sverige. Arbetsförmedlingens lokala närvaro spelar roll för lokalkännedomen om företag och möjlighet till att upparbeta arbetsgivarkontakter och en fungerande samverkan med kommuner. Men i samband med reformen 2019 avvecklades Arbetsförmedlingens lokala arbete med arbetsgivarkontakter. Beskedet var att matchningen mot arbetsgivare skulle de privata leverantörerna stå för istället. Men de privata leverantörerna har inte täckt upp på orter där Arbetsförmedlingen har lagt ner och i oktober 2024 kom IFAU med en effektutvärdering som visade att reformeringen av Arbetsförmedlingen och införandet av privata leverantörer inte gav lägre arbetslöshet jämfört med Arbetsförmedlingens egna insatser. Däremot ökade kostnaderna.

Nystartsjobben har nu funnits i nästan 20 år och är en av de stora subventionerade anställningsformerna. Men det är inte en oproblematisk anställningsform att inspireras av, snarare tvärtom.

Riksrevisionen granskade nystartsjobben 2023 och konstaterade att fusket är mycket omfattande och pekar ut nystartsjobben som ”en av statens mest riskfyllda ersättningar”. Enligt Arbetsförmedlingen förekommer det att företag i praktiken bygger hela sin verksamhet på att ha anställda med lönestöd. Delegationen mot arbetslivskriminalitet har landat i samma analys och beskriver utifrån sin kartläggning av olika branscher exempelvis hur en del företag kalkylerar med att man ska kunna bedriva sin verksamhet helt med subventionerade anställningar vid offentliga upphandlingar. Inte kriminellt men oseriöst. Det snedvrider konkurrensen och underminerar den svenska arbetsmarknadsmodellen när oseriösa företag med lönestöd som affärsmodell konkurrerar ut seriösa företag som står på egna ben. Rimligtvis bör staten inte agera möjliggörare för den här typen av oseriösa upplägg och bidra till osund konkurrens. Delegationen anser att att en total översyn av nystartsjobben behöver göras och det är en välkommen och behövlig rekommendation.

Till skillnad från nystartsjobben är etableringsjobben en anställningsform som minskar risken för missbruk och arbetslivskriminalitet. Riksrevisionens konstaterar i sin analys att många arbetsgivare som använder nystartsjobben saknar kollektivavtal och att det försvårar Arbetsförmedlingens kontroll av avtalsenliga villkor och ökar risken för felaktiga utbetalningar. Under 2023 upptäckte Arbetsförmedlingen 53 miljoner i felaktiga utbetalningar kopplade till nystartsjobben.

Visst hade det varit önskvärt att det idag (46) hade varit fler anställda med etableringsjobb. Men det finns flera skäl att ha tålamod med etableringsjobben. Etableringsjobben är en modell som näringslivet länge efterfrågat och det är en modell där arbetsgivaren bär en låg risk. Arbetsgivaren behöver bara betala omkring 8 000 kronor i månaden och sedan betalar staten resten upp till en lön i linje med lägsta kollektivavtalslön. Och vill man begränsa risken för missbruk av subventionerade anställningar och bidra till sund konkurrens är etableringsjobben ett bättre alternativ eftersom facken med sin arbetsplatsnära kontakt kan bistå Arbetsförmedlingen i arbetet att kontrollera att villkoren följs. Med tanke på det ekonomiska läget och den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden bör vi också i rättvisans namn ha längre tålamod med etableringsjobben.