Just nu pågår ett pilotprojekt inom Yrkeshögskolan som heter – Nationell yrkesutbildning (NY), där syftet är att testköra yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Regeringsuppdraget går ut på att öka utbudet av yrkesutbildningar för att möta kompetensbristen. Det kan låta klokt och bra, men detta är inte helt problemfritt.
En ny rapport från MYH visar att sen starten har 497 studerande börjat en yrkesutbildning inom NY till olika yrken som bygg och anläggning, el och energi samt fordon och transport.
Enligt rapporten är utbildningarna inom NY riksrekryterande, vilket har lett till att studenter från hela landet har kunnat söka dem. Och på det sättet har fler utbildningar kunnat starta.
LO tycker det är bra att fler går yrkesutbildningar som leder till jobb, men istället för det här pilotprojektet hade vi hellre sett att yrkesvux fått rätt förutsättningar. Vi menar att yrkesvux behöver en långsiktig finansiering för att kunna bredda sitt utbud och få till dyrare utbildningar.
Yrkesvuxutredningen, som just nu bereds i Regeringskansliet, har flera bra förslag på detta. Utredningen föreslår att yrkesvux ska få en långsiktig statlig finansiering på tre år (jämfört med dagens ett år) och att dyrare yrkesutbildningar ska få högre anslag.
Om de förslagen blir verklighet kommer yrkesvux kunna bredda sitt utbud och kompetensförsörjningen förbättras.
Yrkesvuxutredningen skulle även ha tittat på frågan om riksrekrytering. Men avstod från det när NY fick det uppdraget istället. Vilket var synd, eftersom riksrekrytering inom yrkesvux med stor sannolikhet hade fallit väl ut, eftersom utbildningsformen är väl etablerad. Till exempel studerade över 74 000 elever inom yrkesvux under 2023, enligt Skolverket.
NY och yrkesvux har till uppgift att bedriva gymnasiala yrkesutbildningar, den ena inom yrkeshögskolan och den andra inom yrkesvux. Det innebär att man bygger upp parallella system inom samma utbildningsnivå. Men innehållet i utbildningarna skiljer sig åt.
Utbildningarna inom yrkesvux bygger på fastslagna kursplaner och yrkespaket som har tagits fram i samverkan med arbetsmarknadens parter i de nationella programråden som är kopplade till Skolverket. Det gör inte kurserna inom NY. Innehållet är inte reglerat utan ska vara mer flexibelt och utgå från arbetslivets behov.
Det kan låta oproblematiskt, men risken finns att yrkesutbildningar på gymnasienivå som har samma syfte får olika kursinnehåll. Det är varken bra för arbetstagare eller branscherna, inte minst i de utbildningar som ska leda till ett certifikat. Här är det viktigt att alla kursdelar ingår, så att individen slutligen kan få sitt certifikat om man till exempel ska bli elektriker.
Risken är också stor att det blir konkurrens mellan dessa utbildningsformer, framför allt om NY blir en permanent verksamhet. Och det vore olyckligt.
LO anser också att Yrkeshögskolan, som är en populär och välfungerande utbildningsform, ska värna sin särart och bedriva yrkesutbildningar på högskolenivå och inte på gymnasial nivå. Här förordar vi att yrkesvux gör det – och att de ges rätt förutsättningar för det. Och det brådskar.
