Kompetensförsörjning i fokus på EU-kommitténs möte

Den 3–4 juni samlades EUs rådgivande kommitté för yrkesutbildning i Bryssel för att diskutera Europas kompetensförsörjning. Utmaningarna är desamma i Sverige och Europa. Det behövs fler yrkesutbildade och behovet av det livslånga lärandet ökar när arbetsmarknaden förändras snabbt. En punkt på dagordningen handlade om – Kompetensunionen.

Kompetensunionen är ett initiativ som syftar till att göra unionen mer konkurrenskraftigt genom att medlemsländerna behöver investera mer i utbildning, omställning och livslångt lärande. När digitaliseringen, AI och den gröna omställningen förändrar arbetsmarknaden behöver många arbetstagare fylla på med ny kunskap.

Många företag i Europa upplever också svårigheter med att hitta rätt kompetens. Därför behöver utbildningssystemen möta behoven på arbetsmarknaden. LO vill dock betona att arbetsgivarna har huvudansvaret för att kompetensutveckla sin personal när arbetsuppgifterna förändras.

Kompetensunionen lyfter fram flera utmaningar och lösningar. LO identifierar flera likheter i Sverige och i EU:

• Fler EU-invånare behöver grundläggande kunskaper, men även AI och digitala färdigheter. I Sverige lämnar många ungdomar gymnasiet utan en examen, vilket försvårar möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden och delta i det livslånga lärandet.

• EU behöver fler yrkesutbildade. Behovet av gymnasialt yrkesutbildade är stort i Sverige och det saknas till exempel undersköterskor, elektriker och byggnadsarbetare. LO välkomnar riksdagens beslut att planera och dimensionera den gymnasiala utbildningen utifrån arbetsmarknadens behov samt att högskolebehörigheten är återinförd på yrkesprogrammen. Det ökar förutsättningarna för det livslånga lärandet.

• Vuxenutbildningen måste stärkas i hela unionen. När många unga lämnar gymnasiet utan examen blir vuxenutbildningen en viktig väg till kompetenshöjning. Men grundläggande är att vuxenutbildningen ges förutsättningar att möta utbildningsbehoven. LO välkomnar därför  yrkesvuxutredningens förslag om långsiktig finansiering och ökade anslag till dyrare yrkesutbildningar.

• Stärkt kompetensutveckling och möjligheter till yrkesväxling. EUs målsättning är att 60 procent av alla vuxna ska kompetensutveckla sig årligen. I Sverige har LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandlat fram omställningsstudiestödet, som gör det möjligt för arbetstagera att studera mitt i livet med inkomst.  

• Brist på lärare i EU. För att fler ska kunna läsa en yrkesutbildning krävs fler yrkeslärare. LO anser att Sverige behöver vidta åtgärder för att attrahera och behålla yrkeslärare.   

Utbildningssystemen i Sverige och i Europa måste få rätt förutsättningar för att möta morgondagens kompetensbehov. Det blev tydligt på mötet i Bryssel. Och det brådskar.