När regeringen skickar ut ett förslag på remiss måste någon välja ut vilka organisationer som ska vara remissinstanser. Det görs på regeringskansliet. Vem som helst kan visserligen svara på en remiss, men det är bara de som är utvalda som remissinstanser som får sina svar publicerade på regeringens hemsida, och det är oftast bara dessa som har en chans att bli omnämnda i eventuella kommande propositioner.
Vilka som får vara remissinstanser är alltså viktigt. Under den nuvarande regeringen är det allt vanligare med en obalans mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, något som LO pekat på i flera yttranden.
I våras hände dock något ovanligt. Utbildningsdepartementet skickade ut remissen om vinstbegränsning i skolan och beslutade om en lista med 80 remissinstanser. Det var den 7 april. Nästan två månader senare, den 2 juni, beslutade utbildningsdepartementet om ett tillägg. Under mina år med remisser har jag aldrig sett något liknande hända. På regeringskansliets sida med information om remissen dök det upp ett tillägg:
Vilka remissinstanser var det då som tillkom? 13 friskolor.
Visst. Det kan ju vara så att någon gjort ett klipp-och-klistra fel när det första beslutet fattades. Alltså att de här 13 friskoleföretagen skulle varit med från början. Men i ärlighetens namn är det nog svårt att få någon att tro på det. I remisser som rör byggsektorn är det sällan rader av enskilda byggföretag som är med, utan de företräds av bransch- och arbetsgivarorganisationer. Så var det också i den ursprungliga remisslistan. Där fanns såväl Almega Utbildning och Idéburna skolors riksförbund, som Företagarna och Svenskt Näringsliv med. Nu fyllde regeringskansliet på med en lista där några av de största och mest profilerade privata aktörerna och koncernerna fanns med. Kunskapsskolan. Jensen. Victor Rydberg. Atvexa.
Ofta är den enklaste förklaringen mest trolig. Här ser det helt enkelt ut som att Utbildningsdepartementet med dåvarande utbildningsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm, båda från Liberalerna, utsatts för påtryckningar från friskolebranschen. En maktdemonstration som i så fall gav resultat.
Syftet? Det handlar såklart om att ändra balansen när regeringskansliets tjänstemän går igenom alla inkomna remissyttranden för att utforma det förslag som regeringen har utlovat. Regeringen tillför medel för att möjliggöra skärpta villkor, men vi vet ännu inte i vilken omfattning och på vilket sätt. I budgetpropositionen finns en rad om det som är friskolekoncernernas stora skräck – ett stopp för att flytta skolpeng mellan skolor eller till koncernnivå, att det behöver införas ett värdeöverföringsförbud i vissa situationer.
Påverkansarbetet lär gå på högvarv. Att regeringen ändrat ett beslut om remissinstanser visar hur stark ställning friskoleföretagen skaffat sig.
