EU-möten i en orolig tid

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén hade plenarmöte i huset mittemot det där stats- och regeringscheferna samlades till toppmöte om läget i omvärlden nu i andra halvan av mars. Solen sken, men det var tydligt att vi lever i en orolig tid. Taggtrådsstängslen var utrullade, våra kvarter avspärrade och kollektivtrafiken leddes om. Samtidigt går vardagen vidare. EESK debatterade och antog ett stort antal yttranden på varierande teman. Bland de yttranden som antogs finns följande:

CCMI/253 Färdplanen för europeisk försvarsberedskap: EESK stödjer i sitt utlåtande en samlad europeisk försvarsstrategi och betonar att den måste bygga på demokratiskt ansvar och civil kontroll. Kommittén vill se en bred försvarsberedskap för hela samhället, bättre skydd av kritisk infrastruktur och att marint försvar integreras i planeringen. EESK efterlyser åtgärder mot fragmentering genom stärkt försvarsindustri, gemensam upphandling och en fungerande inre marknad för försvarsmateriel. Den rekommenderar också ett integrerat EU‑område för militär rörlighet senast 2027 samt stärkta EU‑finansieringsinstrument för att höja den industriella kapaciteten.

CCMI/256 Den europeiska färdplanen för omvandling av försvarsindustrin: EESK stödjer i sitt yttrande EU:s färdplan för att stärka försvarsindustrin och framhåller behovet av strategiskt industriellt oberoende och teknisk suveränitet med robusta leveranskedjor. Kommittén betonar att finansieringen inte får tränga undan andra EU‑mål och att omställningen ska inkludera små företag, startups och sektorer med dubbla användningsområden. EESK vill även se mer gemensam upphandling, förenklade regler och stärkta satsningar på kompetens, rörlighet och omskolning inom försvarssektorn. Slutligen framhåller EESK behovet av enklare regelverk och satsningar på kompetens, rörlighet och omskolning så att arbetskraften kan stärka och stödja försvarsindustrins utveckling.

INT/1099 Strategisk framsynsrapport 2025: Rapporten är EU:s framtidsrapport som visar vilka långsiktiga trender som ska styra EU:s politik. EESK välkomnar i sitt yttrande framsynsrapporten men anser att den är för bunden till dagens politik och därför otillräcklig för långsiktig beredskap. EESK vill att framtida rapporter hanterar, icke‑linjära störningar, innovationsklyftor och institutionella utmaningar, samt använder systematiska scenarier och gemensamma EU‑mått för motståndskraft. EESK betonar behovet av att motverka fragmenteringen av kapitalmarknaderna och stärker spar‑ och investeringsunionen, samtidigt som små företag och arbetskraftsmigration ges större fokus. Den efterlyser även mer detaljerade framsynsanalyser om klimat, biologisk mångfald och föroreningar.

INT/1110 Europeiska företagsplånböcker: Den europeiska företagsplånboken är en digital identitets- och dokumentportfölj för företag som gör det enklare och säkrare att dela företagsuppgifter inom hela EU. EESK betonar i sitt yttrande att den europeiska företagsplånboken måste utformas efter företagens faktiska behov och inte enbart handla om förenkling. Kommittén vill se harmoniserade lösningar för identitetsmatchning och mandat samt en tydlig gräns mellan företagsplånboken och den digitala identitetsplånboken. Den framhåller krav på hög säkerhet, ansvarsskyldighet och tillförlitlighet samt att plånboken ska fungera internationellt. EESK lyfter också behovet av att skydda arbetstagare som hanterar plånböckerna och att ge små företag incitament att ta dem i bruk. Slutligen betonas vikten av rättssäkra översättningar av nationellt specifika företagsstrukturer.

SOC/851 (förberedande yttrande på begäran av det cypriotiska rådsordförandeskapet). Social inkludering och självständigt boende för personer med funktionsnedsättning med hjälp av högkvalitativa och specialiserade sociala tjänster: EESK lyfter i yttrande fram tecken på fortsatt institutionalisering och vill därför ha ett bindande EU‑direktiv som genomför artikel 19 i FN:s funktionsrättskonvention och kräver nationella strategier för avinstitutionalisering. Kommittén vill att tillgänglighet och icke‑segregerande lösningar styr EU:s bostadspolitik och finansiering, samt att EU‑medel i nästa långtidsbudget villkoras så att de inte används för institutioner.

NAT/973 om EUs strategi för vattenresiliens: EESK anför att det vore värdefullt att ta fram en förstärkt europeisk strategi för vattenresiliens som fullt ut kompletterar strategin för klimatanpassning och är anpassad till internationella åtaganden. Förebyggande och beredskap bör bli de bärande principerna för EU:s vatten- och klimatpolitik. En systematisk tillämpning av ett ”vattentest” i EU:s lagstiftningsprocesser vore önskvärd. Inom jordbrukspolitiken bör hållbara vattenförvaltningsmetoder prioriteras, medan införandet av effektiva vattensystem bör främjas inom industripolitiken. Kommissionen uppmanas att snarast föreslå en övergripande förordning som fastställer en tydlig rangordning för vattenanvändning och som prioriterar grundläggande mänskliga behov, skydd av ekosystem och hållbar ekonomisk verksamhet. Slutligen bör det framhållas att vattenresiliens och klimatanpassning är beroende av kvalificerad arbetskraft.