Samtidigt som syrenerna slår ut i Stockholm pågår en ideologisk strid i riksdagen. Den handlar om vilken arbetslinje vi ska ha i Sverige och om det yttersta sociala skyddsnätet. Striden utspelas i debatt och beslut om förslag i regeringens bidragsreform.
Högerpartierna förespråkar en högerarbetslinje som handlar om att öka de ekonomiska incitamenten till att ta ett jobb genom att försämra det sociala skyddet. Vänsterpartierna argumenterar för en vänsterarbetslinjen som handlar om att bidra till att jobb växer fram, att satsa på yrkesutbildning och arbetsmarknadsåtgärder samt en ekonomisk trygghet så att människor kan ställa om till jobb som samhället behöver.
Högerns arbetslinje har dömts ut av bland annat Finanspolitiska rådet som menar att bristande ekonomiska drivkrafter inte förklarar dagens arbetslöshet. Rådet anser att fokus i arbetsmarknadspolitiken i stället borde ligga på att ”förbättra matchningen och att åtgärda problem med bristande produktivitet, faktisk såväl som upplevd, bland arbetsmarknadens svaga grupper.” (s. 179) Att göra människor fattiga leder inte till att de får jobb.
Kritiken mot förslagen i regeringens bidragsreform är massiv. I debatten om kvalificering till socialförsäkringen i måndags hänvisade socialdemokraten Ida Karkiainen till både regeringens egen utredare och expertmyndigheten Inspektionen för socialförsäkringen som varnar för negativa konsekvenser av förslaget som ökad barnfattigdom, utsatthet och kriminalitet. Hon nämnde också andra kritiska remissinstanser som Polismyndigheten, Företagarna, Röda Korset, Stadsmissionen och Svenska Kyrkan.
I Sveriges radio i måndags varnade ansvariga politiker i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö för att förslagen om bidragstak och andra åtstramningar av försörjningsstöd kommer leda till ökad kriminalitet och att unga lämnar skolan i förtid för att ta tillfälliga jobb i stället för att skaffa sig en ordentlig yrkesutbildning. Det var effekter av liknande reformer i Danmark. I ett annat radioinslag beskriver Bris en ökad risk för att barn hamnar i kriminalitet, till exempel börjar stjäla mat för att äta sig mätta. Redan nu har de fått samtal från barn som snattat korv och makaroner.
Kritiken rinner av tidöpartierna som vatten på en gås. I radioinslaget upprepade socialförsäkringsminister Anna Tenje sina talepunkter. Hon är inte rädd för att kriminaliteten kommer öka, ”precis tvärtom” kommer, enligt henne, fler barn se sina föräldrar gå till jobbet. Hennes argument är att försämringarna av det sociala skyddet kombineras med aktivitetskrav i försörjningsstödet. Förslaget om ett aktivitetskrav är inte lika kritiserat. Om det leder till att kommuner erbjuder försörjningsstödsmottagare meningsfulla insatser som stärker deras förankring på arbetsmarknaden är det bra (även om flera remissinstanser är oroliga för att aktivitetskravet kommer tränga undan annan mer effektiv arbetsmarknadspolitik). Men samtidigt som föräldrarna går till anvisad aktivitet så kommer de andra förslagen i bidragsreformen göra familjen fattigare, med alla de risker det innebär. Även dessa föräldrars barn kommer snatta korv och makaroner för att äta sig mätta.
Syrenerna slår ut och lagstiftningsprocessen maler på. Här är de tre förslag i SD-regeringens bidragsreform som riksdagen debatterar och beslutar om i maj:
Kvalificering till socialförsäkringen, som innebär att nyanlända måste bo i Sverige i fem år, eller kortare beroende på inkomst, för att få tillgång till bosättningsbaserade sociala förmåner som till t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Det debatterades i måndags och beslut togs igår. Om inte beslutet rivs upp kommer det börja gälla 1 januari 2027. Se den socialdemokratiska riksdagsledamoten Arber Gashi förklara problemen med förslaget i den här instagramvideon.
Reformerat försörjningsstöd med bland annat bidragstak, som sänker försörjningsstödet med sänkt riksnorm, som även blir ett tak då lokala tillägg förbjuds, och kraftig sänkning av stödet till familjer med fler än tre barn. Debatteras på måndag 25 maj och beslut tas på tisdag 26 maj. Förslaget om läkarintyg för försörjningsstöd börjar gälla 1 juli 2026. Övriga förslag 1 januari 2027.
Aktivitetskrav i försörjningsstödet, som innebär ett krav på mottagare av försörjningsstöd att delta i aktiviteter på heltid och på kommunerna att anordna dessa aktiviteter. Förslaget kommer debatteras på måndag och beslutas om på tisdag. Aktivitetskravet börjar gälla 1 juli 2026.
Läs mer om förslagen och kritiken mot dem i LOs rapport Tidöpartiernas bidragsreform.
PS. I dag torsdag 21 maj samlas Socialdemokraternas sidoförbund Tro och Solidaritet, S-kvinnor, S-studenter, SSU och Hbtq+S på Norra Bantorget kl 17.30 för att demonstrera mot fattiglagarna i bidragsreformen. Läs deras artikel ”I Tidö-Sverige tillåts barn vara fattiga” i Rörelsen.
