EU-debatter i sommarhetta

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, förkortat EESK, där jag är en av de tolv svenska ledamöterna, hade plenarmöte 15-16 juli. Det förberedande mötet i arbetstagargruppen inleddes med en tyst minut för att hedra de byggarbetare som dog på sin arbetsplats i Bryssel den 14 juli, när byggnaden de arbetade i började brinna. Även själva plenarmötet inleddes med en tyst minut, denna gång för alla de människor som dött i skogs- och markbränder i sommar.

Ett halvår i taget har ett av EUs medlemsländer ordföranderollen i ministerrådet. 1 juli tog Irland över ordförandeklubban. Irlands prioriteringar för ordförandeskapet andra halvåret 2026 presenterades av Thomas Byrne, Irlands biträdande minister med ansvar för EU-frågor och försvar. Han sade att Irland särskilt satsar på barn och ungdomar. Bland annat vill man skydda unga online. Rättsstaten är grundläggande för en fungerande demokrati. Civilsamhället spelar en viktig roll. Försvaret för demokratin är ett prioriterat område under ordförandeskapet. Ledamöter tog i debatten bland annat upp att det är bra att kunna göra framsteg med nästa budget samt att arbeta med utvidgning av EU. En ledamot påminde om att jobba för hållbar utveckling. När Irland gick med i EU var dess ekonomi svagare än befintliga EU-länder. Vad ska Irland göra för att EU ska vara mer än ekonomisk tillväxt, och vara bra för hela samhället? Mänskliga rättigheter måste respekteras i såväl Ukraina som Palestina, inte tillämpa dubbla standarder. Glöm inte bort fredsperspektivet i en tid av militarisering. Konkurrenskraft borde innefatta att stärka våra rättigheter. Byrne svarade att ambitionen är framsteg både på lagstiftningsområdet som på andra samhällsområden för att förbättra människors liv. Irland har initierat flera offentliga samråd inför ordförandeskapet.

En debatt hölls om Bättre skydd för arbetstagare: jobb av god kvalitet och rättvis rörlighet för arbetskraften, med Roxana Minzatu, kommissionens verkställande vice ordförande för sociala rättigheter, sysselsättning av hög kvalitet och beredskap.I anslutning till debatten antogs två yttranden på nämnda teman (SOC/856 och SOC/861). Minzatu sade att det finns mycket att göra för sysselsättning av hög kvalitet och rörlighet på arbetsmarknaden. Hos underleverantörer finns inte alltid god arbetsmiljö. Vi måste säkerställa höga standarder även hos underleverantörer. Ett nytt samråd ska snart lanseras om färdplanen för arbeten av god kvalitet. Förslag ska komma före årsskiftet. EU ska inte konkurrera med dåliga arbetsvillkor. Vår styrka ska ligga i kvalitet. Utstationering behöver diskuteras. Utstationerade arbetstagare är ofta beroende av sin arbetsgivare. Snedvriden konkurrens drabbar också de seriösa företag som följer reglerna. Detta kan underminera vår sociala modell. Den europeiska arbetsmyndigheten ELAs roll ska stärkas 2027. Konkurrenskraft och den sociala modellen hänger ihop. I debatten tog ledamöter bland annat upp döden på jobbet. Färdplanen för jobb av god kvalitet är en startpunkt. Utstationering ska inte användas för att utnyttja arbetstagare. Förtydligade rättsliga ramar behövs. Alla vill förena företagens resultat med sysselsättning av hög kvalitet. Social dialog är ett viktigt verktyg. Minzatu sammanfattade att sysselsättning av god kvalitet och produktivitet måste kombineras med en kapitalmarknad och att undanröja hinder på den inre marknaden.

EESK anger i sitt yttrande att kommittén välkomnar färdplanen för sysselsättning av hög kvalitet och betonar att EU:s hållbara konkurrenskraft, produktivitet, innovation och sociala framsteg behöver verka ömsesidigt förstärkande. I ett sammanhang som präglas av den gröna, den digitala, den demografiska och den geoekonomiska omställningen är sysselsättning av hög kvalitet en viktig del av den europeiska ekonomiska och sociala modellens resiliens. EESK anser att detta initiativ bör vara förenligt med den befintliga ramen, i synnerhet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, befintliga EU-direktiv, samordningsinstrument och EU-finansiering. Kommittén rekommenderar att framtida åtgärder utformas så att de är lätta att förstå, proportionerliga och rättssäkra utan att överlappa befintliga mekanismer. Samtidigt bör man ta hänsyn till ländernas olika system när det gäller förhållandet mellan arbetsmarknadens parter och sektorsspecifika förhållanden. EESK rekommenderar att man främjar en gemensam strategi för sysselsättning av hög kvalitet, på grundval av gemensamma indikatorer som eventuellt ingår i den sociala resultattavlan, med utgångspunkt i OECD:s, ILO:s och Eurofounds arbete, utan att onödiga administrativa bördor läggs till. Sådana indikatorer skulle kunna omfatta inkomst, hälsa och säkerhet, utbildning och kompetens, arbetstidens kvalitet, självständighet, jämlikhet och icke-diskriminering, social dialog och arbetstagarrepresentation. EESK anser att social dialog och kollektivförhandlingar måste stå i centrum för alla europeiska initiativ. Det är viktigt för att hitta lösningar som fungerar i verkligheten, hantera förändringar, skapa större förutsägbarhet och se till att arbetstagarna får vara delaktiga i förändringar. Angående utstationering av tredjelandsmedborgare skriver EESK att utstationerade tredjelandsmedborgare är särskilt utsatta. Detta förvärras av problem i samband med tolkningen och genomförandet av den rättsliga ramen samt otillräcklig efterlevnad i många medlemsstater. EESK efterlyser större tydlighet när det gäller tolkning och genomförande, och en mer konsekvent tillämpning av den befintliga EU-ramen, däribland tydligare och mer tillgänglig vägledning om relevant rättspraxis, för att säkerställa rättssäkerhet, lika villkor och ett effektivt skydd av både arbetstagare och företag. Kommittén betonar att utstationeringen av tredjelandsmedborgare måste motsvara ett verkligt gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster och bör aldrig ge tillträde till arbetsmarknaden i den mottagande medlemsstaten eller ställa arbetstagare till ett annat företags förfogande.

Ett annat yttrande som antogs benämns TEN/872 om strategin för bostadsbyggande. EESK ser positivt på strategin för bostadsbyggande inom EU:s plan för bostäder till överkomlig kostnad, men uppmanar kommissionen att snabbt lägga fram de aviserade initiativen och vidta betydligt mer ambitiösa åtgärder för att hantera den strukturella bostadskrisen. Det krävs nödvändiga ramvillkor för att byggandet ska fungera som en katalysator för hållbara och högkvalitativa bostäder till överkomlig kostnad. Det behövs också en rätt till lämpliga bostäder till överkomlig kostnad i EU:s primärrätt, tillräcklig finansiering samt ett starkare fokus på utsatta grupper och hållbarhet. Bostadsstödet måste, beroende på omständigheterna, prioritera ombyggnation, renovering och nybyggnation samt främja klimatneutrala och resurseffektiva byggmetoder och kollektiva boendeformer som förbättrar människors livskvalitet.