Hög tid för höjda barnbidrag

I helgen presenterade Socialdemokraterna ett vallöfte om att höja barnbidragen. Höjningen ska ske genom två extra utbetalningar av bidraget per år (vinter och sommar). Detta motsvarar en höjning av bidraget med 17 procent.

LO-ekonomerna har efterlyst en höjning av barnbidraget under lång tid. Därför är Socialdemokraternas löfte glädjande.

Höjda barnbidrag är effektiv konjunkturpolitik. Barnbidragen utjämnar inkomstskillnader i samhället, då de finansieras efter bärkraft men betalas ut lika för alla. I sin administrativa enkelhet är barnbidragen effektiva. Då bidraget inte är inkomstprövat saknas negativa inlåsningseffekter. Barnfamiljer har en högre konsumtionsbenägenhet än många andra grupper vilket gör att omfördelning till barnfamiljer kan förväntas vara tillväxtfrämjande på kort sikt och är därför en lämplig åtgärd i lågkonjunktur.
Sverige har under de senaste decennierna väsentligt minskat de ekonomiska stöden till barnfamiljer. Men många förstår nog inte hur stor denna försämring är.

Inflationen har gröpt ur barnbidragets köpkraft

Barnbidraget har inte höjts sedan mars 2018. Sedan dess har priserna i samhället stigit kontinuerligt, inte minst under de senaste årens kostnadskris. Totalt har priserna mätt som KPI stigit med över 30 procent sedan barnbidragets nuvarande nivå på 1250 kr (för första barnet) fastställdes. För den regering som 2027 vill återställa köpkraften i barnbidraget till den nivå det var 2018 krävs därmed en höjning med drygt 30 procent, vilket motsvarar 385 kr för ett barn.

Barnbidraget utgör en mindre del av hushållens inkomster idag än för 25 år sedan

Sett över en längre period har dock barnbidragen urvattnats ännu mer. Inte minst då prisutvecklingen inte ensamt räcker för att beskriva utvecklingen av de faktiska kostnaderna av att ha barn.

När lönerna stiger mer än inflationen konsumerar vi mer för såväl oss själva som våra barn och samhället anpassas därefter. För 25 år sedan var exempelvis mobiltelefon inte nödvändig för en 15-åring. Idag är det svårt för en tonåring att leva ett liv utan Swish, SL-appen eller WhatsApp. Helt enkelt för att samhället förväntar sig att du har sådana resurser.

Konsumentverket släpper årligen beräknade hushållskostnader. Där beskriver konsumentverket hur de faktiska kostnaderna för en normal levnadsstandard ser ut. Metodförändringar det senaste året har försvårat jämförelser över tid men pekar samtidigt tydligt på att kostnaden att ha barn stigit mer än vad inflationen gjort. För de allra flesta arbetare är det idag en större ekonomisk uppoffring att skaffa barn än vad det gjorde tidigare (något LO-ekonomerna räknat på här).

Barnbidraget har aldrig täckt kostnaderna för att ha barn men för en familj med lönearbetande föräldrar utgjorde barnbidraget ett mycket viktigare tillskott till hushållsekonomin för 25 år sedan än vad det gör idag. Sedan 2002 har medianlönen stigit med nära 100 procent före skatt (och ca 120 procent efter skatt). Barnbidraget har dock bara höjts med 32 procent under perioden (från 950 kr till 1250 kr). För den regering som vill att barnbidraget ska vara lika betydelsefullt för barnfamiljernas hushållsekonomi idag som det var 2002 krävs alltså snarare en höjning med 750 kr (eller 57 procent från dagens nivå).

Det är hög tid att höja barnbidragen. Socialdemokraterna är inne på rätt spår men om de får chansen att bilda regering hoppas jag att de vågar ta i ännu mer. Högre barnbidrag är bra politik för Sveriges arbetare.