Den nya a-kassan har snart gällt i ett år. Det är fortfarande för tidigt att dra alltför stora slutsatser om reformens effekter, men det finns nu tillräckligt med underlag för att se några tydliga mönster.
En ambition med reformen var att fler arbetslösa skulle kunna kvalificera sig till a-kassan. Regeringen skrev i propositionen att kvalificeringsvillkoren behövde kunna omfatta fler. Hittills syns dock ingen sådan förbättring. Enligt IAF var täckningsgraden bland nya öppet arbetslösa 38 procent under fjärde kvartalet 2025, två procentenheter lägre än motsvarande kvartal 2023 och 2024. IAF betonar att perioden är kort och att utvecklingen bland annat kan påverkas av konjunkturen och sammansättningen av de nya arbetslösa. Minskningen kan därför inte tillskrivas reformen. Men än så länge syns alltså ingen ökad täckningsgrad.
En annan förändring gäller ersättningsperiodens längd. I den tidigare försäkringen var perioden som huvudregel 300 dagar för den som hade rätt till arbetslöshetsersättning. I den nya försäkringen kan den vara 66, 100, 200 eller 300 dagar, beroende på hur många månader den sökande har haft en tillräckligt hög inkomst.[1]
I juli hade ungefär var fjärde ersättningstagare i det nya systemet färre än 300 ersättningsdagar. Bland ersättningstagarna i LO-förbundens a-kassor var andelen 27 procent. Motsvarande andel var 14 procent i Akademikernas a-kassa och 15 procent i Unionens a-kassa.

LO pekade på riskerna redan när reformen bereddes. Vi varnade bland annat för att reglerna riskerade att slå hårdare mot dem med lägre löner, och att enstaka månader med lägre inkomst kunde få stor betydelse. Det kan exempelvis handla om sjukdom eller om att byta mellan tim- och månadslön. LO ansåg därför att alla som kvalificerar sig till arbetslöshetsförsäkringen ska kunna få 300 ersättningsdagar. Regeringen sänkte visserligen kravet för 300 dagar från tolv till elva månader med tillräcklig inkomst, men alla som kvalificerar sig får fortfarande inte 300 dagar.
Hur länge ersättningen räcker är inte det enda som avgör tryggheten. Ersättningen trappas också ned ju längre arbetslösheten pågår. Nya siffror från Kommunals a-kassa visar att andelen med en ersättningsnivå på 80 procent har minskat från omkring fyra av fem i november till drygt hälften i juli. Ungefär var femte har nu en ersättningsnivå på 60 procent eller lägre.
Det ekonomiska skyddet påverkar inte bara möjligheten att klara vardagen under arbetslösheten. Det kan också påverka förutsättningarna att söka och hitta rätt jobb. I Handels nya medlemsundersökning svarar sju av tio arbetslösa medlemmar att ekonomin gör det svårare att fokusera på att hitta arbete. Ett starkare försäkringsskydd kan därför också ha betydelse för matchningen på arbetsmarknaden. Ny amerikansk forskning pekar på att arbetslöshetsförsäkringen kan göra människor mer villiga att byta till mer produktiva jobb, även när det innebär större risk. Trygghet vid arbetslöshet kan på så sätt underlätta både omställning och rörlighet på arbetsmarknaden.
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet står inte i motsats till en väl fungerande arbetsmarknad. Tvärtom kan den bidra till bättre omställning och matchning. LO anser att den som kvalificerar sig till a-kassan ska ha rätt till 300 ersättningsdagar. För att stärka inkomsttryggheten behöver också nedtrappningen tas bort och taket höjas så att det följer löneutvecklingen.
[1] Ersättningsperiodens längd bestäms av hur många månader under ramtiden den sökande haft minst 11 000 kronor i inkomst. 11–12 månader ger 300 dagar, 8–10 månader 200 dagar och 4–7 månader 100 dagar. Den som kvalificerar sig enligt alternativregeln får 66 dagar.
Tack för inlägget! De allra flesta vill arbeta. Det är ev några få procent som inte vill det.
Det blir inte enklare att få ett jobb för att A-kassedagarna blir färre. Så otroligt dumt!
Snart är det val och det borde bli skiftning, dessutom får vi hoppas att de steppar upp, för vanligt folk.
Annars är risken stor att de borgerliga sk vinner vid nästa mandatperiod.
I en bra välfärd ingår allt från barnomsorg, skola, vård och hälsa, sjukersättning, A-kassa mm, pensioner mm