Blir det satsningar på äldreomsorgen den här gången?

”Det är sorgligt, men samtidigt befriande med samstämmigheten om bristerna i äldreomsorgen”, sa Kommunals ordförande Tobias Baudin på ett SNS-seminarium om Coronakommissionens delbetänkande SOU 2020:80 Äldreomsorgen under pandemin. När han har tjatat om behovet av stärkt äldreomsorg har han fått till svar att han inte ska svartmåla och skylla på personalen. Som om det var personalens fel att de har för få kollegor, för många är timanställda och allt för få har en undersköterskeutbildning.

Coronakommissionen är tydlig. Strategin att skydda de äldre inom äldreomsorgen har misslyckats. Att så många har smittats i äldreomsorgen hänger ihop med en stor allmän smittspridning, men det beror också på att äldreomsorgen var illa rustad och bortglömd av myndigheter och politiker i pandemins början.

Kommissionen konstaterar att äldreomsorgen är resursmässigt eftersatt och yrkeskåren undervärderad. De pekar på flera strukturella brister:

• Låg bemanning, otillräckligt utbildad personal, hög andel visstidsanställda och pressade scheman i hemtjänsten.
• Svagt ledarskap i slimmade verksamheter där en chef i genomsnitt har 60 personer underställda sig.
• Fragmenterad organisation, ”ett lapptäcke” av regioner, kommuner och privata aktörer samt statliga myndigheter.

För att åtgärda detta anser kommissionen bland annat att anställningstryggheten måste öka, den medicinska kompetensen i personalen höjas och samordningen mellan regioner och kommuner förbättras, om ansvaret ska vara delat (en fråga som Coronakommissionen kommer återkomma till).

Den enda personen på seminariet som förde fram en delvis annan bild var Martin Tivéus, VD på vårdbolaget Attendo. Han ville skilja på strukturella brister och påverkan från pandemin och sa att utan vikarier hade äldreomsorgen inte fungerat. Det var kanske ett modigt eller fullständigt tondövt uttalande. Han fick svar direkt från professor Marta Szebehely, som skrivit en underrapport till kommissionen. ”Ja, man behöver vikarier”, sa hon, ”men de kan ingå i en tillsvidareanställd vikariepool.” Även Tobias Baudin förordade vikariepool och undrade hur det kan behövas 30 procents tidsbegränsat anställda, som är genomsnitt i dagens äldreomsorgen.

”Ja, man behöver vikarier, men de kan ingå i en
tillsvidareanställd vikariepool.” Marta Szebehely

Att försvaret för vikarier kom från ett vårdbolag är inte oväntat. Kommunal visade för några år sedan, i rapporten Så mycket bättre, att privata utförare har en högre andel otrygga anställningar än kommunala utförare. Så har det sett ut i länge, men skillnaden har ökat på senare år. 2017 var andelen tidsbegränsat anställda i kommunalt driven äldreomsorg 27 procent, och hos den femtedel av äldreomsorgen som drivs av privata utförare hela 37 procent.

I en personalintensiv verksamhet som äldreomsorg är precisionsbemanning ett av få sätt att minska kostnaderna och kunna göra vinst. Vårdföretagarnas rapport om äldreomsorgen och Corona betonar, som väntat, att de inte vill se regleringar från staten eller i kommunala upphandlingar som styr exakt hur verksamheten ska organiseras eftersom det ”hämmar innovation och utveckling av nya arbetssätt”.

Kommunals nya rapport Pandemi på äldreboendet, som bland annat bygger på en enkät till Kommunals skyddsombud och arbetsplatsombud på över 1000 äldreboenden, lyfter tvärtom fram de strukturella bristerna som avgörande i pandemin. Rapporten visar att på boenden med fler än ett fall av covid-19 har personalen i större utsträckning arbetat utan rätt skyddsutrustning, bemanningen innan pandemin varit otillräcklig, andelen tidsbegränsat anställda större och sjuknärvaro vanligare.

Det frustrerande är att de här strukturella brister var kända långt före pandemin. För nio år sedan rasade Caremaskandalen, efter rapporter om missförhållanden på äldreboendet Koppargården och att Carema gjort stora vinster som inte beskattades i Sverige utan hamnade i skatteparadis. Då jobbade jag på Kommunal och vi släppte rapporten Hänger din mammas trygghet på dig? Att kombinera jobb med omsorg om föräldrar. Den beskrev effekterna av trettio års åtstramningar i äldreomsorgen och Kommunal krävde mer resurser och att äldreomsorgen ska bli en attraktiv arbetsplats med bra bemanning, väsentligt förbättrade anställningsvillkor och yrkesutbildad äldreomsorgspersonal.

Caremadebatten var mycket intensiv och den borgerliga regeringen utlovade utredningar, bland annat om räntesnurror och stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Stärkt meddelarskydd antogs senare av riksdagen, men först 2017 efter regeringsskifte. I övrigt föll det mesta i glömska. Carema bytte namn till Vardaga. Mats Thorslund, ledamot i Coronakommissionen, påminde på SNS-seminariet om att Riksdagen 2012 tog ett beslut om krav på tillräcklig bemanning, men att ”det lades i säck av Socialstyrelsen och SKR”.

Blir det annorlunda nu? Coronakommissionen pekar på att ansvaret är delat mellan kommuner och regioner men att det yttersta ansvaret vilar på nuvarande och tidigare regeringar. Förhoppningsvis kan de leda till en omprövning av den förda politiken från hela den politiska skalan. En skillnad, jämfört med 2011, är att nuvarande regering trots allt genomför reformer och stärker resurserna till äldreomsorgen, även om det behövs mycket mer. Utbildningssatsningen Äldreomsorgslyftet, där visstidsanställda inom äldreomsorgen får utbildning på arbetstid och tillsvidareanställning efter avklarad utbildning, är ett viktigt steg. Undersköterska är på väg att bli en skyddad yrkestitel. Utredningen om fast omsorgskontakt i hemtjänsten har lämnat sitt förslag som nu går på remiss. Socialminister Lena Hallengren meddelade också att det kommer tillsättas en utredning om en äldreomsorgslag.

Förhoppningsvis fortsätter även Coronakommissionen att utreda äldreomsorgen. Marta Szebehely hade i praktiken bara två månader på sig för sin underlagsrapport och hon pekar på att det behövs fallstudier som undersöker vad som kännetecknar de äldreboenden som haft mycket smitta och de som lyckats hålla smittan borta. I flera länder har några få äldreboenden stått för en stor del av dödsfallen. Internationellt har det även gjorts jämförelser av boenden med vinstsyftande och icke-vinstsyftande regi. Flera studier visar på högre dödlighet i vinstsyftande och några studier hittar inte några skillnader. I dag går det inte att göra den här sortens studier i Sverige eftersom uppgifter om enskilda boenden bedöms omfattas av sekretess. Att inte ens Coronakommissionen eller forskare kan få tillgång till uppgifterna är orimligt och måste få en lösning.

Det vore också intressant att undersöka regioner där andelen avlidna som bor på särskilt boende är högre än andelen avlidna som inte bor på särskilt boende. Stockholm är i en kategori helt för sig med betydligt högre dödstal på särskilda boenden än i samhälle i övrigt. Flera av de strukturella bristerna är också värst i Stockholm, med en extremt sönderprivatiserad vård och omsorg och många osäkra anställningar. Av de tio kommuner som hade högst andel timanställda förra året, som SVT Rapport rapporterat om, låg nio i Stockholm. Även regioner med lägre dödstal på äldreboenden än i samhället i övrigt, som Sörmland, borde studeras vidare.

Under pandemin har förtroendet för äldreomsorgen rasat. Det är avgörande för både äldreomsorg och vår välfärdsmodell, att förtroendet byggs upp igen. Samtidigt som Coronakommissionen målar en mörk bild av bristerna i äldreomsorgen så påminner Marta Szebehely, i de avslutande kommentarerna i underlagsrapporten, om att det finns andra bilder. Det är en minoritet av de äldre som bor på äldreboenden i Sverige som har smittats (troligen färre än 10 procent), och majoriteten av de smittade överlever.

Många talar nu om äldrevård snarare än äldreomsorg. Det riskerar att leda tanken fel. De som flyttar in på äldreboenden är mer skröpliga i dag än tidigare, men många äldre, framför allt demenssjuka, lever på äldreboenden i flera år. Det behövs bättre medicinsk kompetens, men även kroppslig omsorg och socialt, emotionellt och existentiellt stöd. Sociala aktiviteter och kontakt med andra människor är viktigt för ett gott liv i äldreboende. Det vi måste göra är att uppvärdera äldreomsorgen och samtidigt hitta en bättre balans för att möta både medicinska och sociala behov hos äldre.