Hur står det till?

Tillståndet för Europeiska Unionen utgår från en blick över axeln och pandemiåret som gick. I sitt årliga tal summerar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hur det står till med patienten, och ger en bild över ambitioner och förväntningar framåt.

EU har levererat 700 miljoner doser till medborgarna och lika mycket till 130 andra länder i behov. Dem som stod för själva sticket i armen och övriga kollegor inom sjukvården tackades särskilt i talet till unionen, och vikten av tillgänglig vård lyftes. Men inget sades om arbetsvillkoren för dem som slitit mer än de flesta på senare tid.

Det där är förvisso en balansgång mellan att EU ska värna det anständiga och sätta ramarna men låta medlemsländerna själva se till att det blir verkstad. Den balansgången är för övrigt en springande punkt i Sveriges inställning till exempelvis minimilöner, lönetransparens och plattformsarbete. Vi kan och bör inte på EU-nivå detaljstyra medlemsländernas socialförsäkringssystem, välfärdssystem, skatter, löner eller andra arbetsmarknadsvillkor. EU måste beakta medlemsstaternas särart och olika arbetsmarknadssystem, där det för svensk del innebär att löner och övriga anställningsvillkor regleras via kollektivavtal och inte lag. Men att ha gemensamma ambitioner för att löntagare inom EU ska ha rätt till ett bra arbetsliv är klart rimligt. Det är dessutom inte bara rimligt utan nödvändigt att tillsammans sätta press på företag och investerare att ta socialt ansvar och betala skatt, det senare för övrigt direkt avgörande för finansiering av välfärdstjänster såsom vård.

Apropå  arbetsvillkor, ska EU införa förbud mot köp av varor tillverkade genom tvångsarbete, för handel ska aldrig ske på bekostnad av människors rättigheter. Ett mycket bra initiativ och inte en dag för tidigt, kan tyckas. EU har inte minst via sina handelsavtal möjlighet att bidra till förbättrade villkor i andra delar av världen.

Mycket kan sägas om tillståndet i unionen och allt får förstås inte plats i ett tal. Men med tanke på pandemins negativa effekter på ekonomi och arbetsmarknad, hade ett tydligare fokus på sysselsättningen ändå varit önskvärt. EU har numer ett uppdaterat sysselsättningsmål, mål för utbildning och mål för fattigdomsbekämpning. EU har en roll att leda de gemensamma ambitionerna och målen är ett led i att EU ska ta ett samlat grepp om och vara mer ansvarstagande i sociala frågor – hur folk har det spelar roll. Målen ligger också helt i linje med det EU behöver för att återstarta och stärkas inför framtiden.

För livsvillkoren avgörs i stor utsträckning av individens möjligheter på arbetsmarknaden. Sysselsättningsskapande åtgärder och tillgång till jobb är centralt för både ekonomisk och social återhämtning. Och inte minst för chansen att undgå fattigdom. Digitalisering och grön omställning som det nu ofta pratas om innebär ett behov av att löntagarna inkluderas i nödvändig omställning mot de jobb som uppstår, genom tillgång till kompetensutveckling och yrkesväxling. Det nya utbildningsmålet om att minst 60 procent av alla vuxna ska delta i utbildning varje år är därför en bra markering och en signal till den arbetsgivare som behöver den.

Inte minst kan parterna ha en avgörande inverkan på omställningsprocesserna. Vilket för oss in på att en annan viktig variabel för att uppnå full sysselsättning, social trygghet och god konkurrenskraft i EU, nämligen den att stärka social dialog. Där har EU-kommissionen sedan tidigare aviserat att man ämnar se över hur parternas kapacitet kan växla upp, men om detta nämndes inget nu. De nordiska partsmodellerna visar att det är effektivt och finns demokratiska vinster att hämta med starka och delaktiga fack- respektive arbetsgivarorganisationer, och behovet av gemensamma insatser på arbetsmarknadens område kan inte underskattas i rådande läge.

Europa behöver en själ, säger van der Leyen i sitt tal, och konstaterar att det senaste året har bidragit till det när vi tillsammans har gått in för att klara vaccinering och anta klimatutmaningarna. Tillståndet för patienten Europa kan summeras med att vi gått från kris till stabilisering av läget. Många utmaningar finns ännu framför oss, inte minst inom klimat och miljö, rehabilitering pågår. Men med gemensamt och tydligt fokus på att unionen ska borga för bättre levnadsvillkor och sända tydligare normativa signaler för demokrati och grundläggande rättigheter ger hopp om både bot och bättring.

Här kan du lyssna på/läsa talet i efterhand: https://ec.europa.eu/info/strategy/strategic-planning/state-union-addresses/state-union-2021_sv

Här kommentarer till talet från LOs Therese Guovelin och Susanna Gideonsson: https://www.europaportalen.se/2021/09/lo-saknade-sociala-fragor-i-eu-tal