Precis före midsommar presenterades utredningen om Framtidens yrkeshögskola. Den är viktig för att möta morgondagens arbetsmarknad.
Det är bra att utredningen föreslår att yrkeshögskolan ska växa och att antalet utbildningsplatser ska öka med 17 700 helårsplatser under en tioårsperiod. Det motsvarar en 35 procentig ökning jämfört med i dag. Det är något som LO välkomnar. Det är också bra att expansionen ska ske stegvis med tre procent per år, för att lärare och LIA-platser (arbetsplatsförlagt lärande) ska hinna komma på plats och att systemen bakom ska hinna utvecklas.
Utredningens uppdrag har varit att säkerställa att yrkeshögskolan fortsatt kan utvecklas med bibehållen kvalitét. Det är viktigt. Yrkeshögskolan startade 2009 och har sedan dess vuxit snabbt, därför måste kvalitén värnas och systemen bakom säkras. Utredningen har därför lagt förslag som gör att infrastrukturen tryggas. Det handlar bland annat om:
- Ett gemensamt antagningssystem.
- Ett förstärkt system för studiedokumentation.
- Att ledningsgruppens ansvar för utbildningarna tydliggörs.
Det är också positivt att utredningen vill värna yrkeshögskolans särart. Det innebär att utbildningar startas och drivs i nära samverkan med arbetslivet och dimensioneras efter arbetsmarknadens behov. Kurser och program som inte längre leder till jobb läggs ner. Detta i kombination med att arbetsmarknaden förändras snabbt genom digitalisering och klimatomställningen har yrkeshögskolan en viktig roll att förse näringslivet och välfärden med efterfrågad kompetens.
Utredningen föreslår att det ska ingå LIA i alla utbildningar som är längre än 100 yrkeshögskolepoäng. Det är bra. Många av utbildningarna innehåller redan LIA, vilket innebär att eleverna varvar teori och praktik. LO tycker det är positivt att studenter snabbt får kontakt med arbetslivet och får praktisera sina nya kunskaper. Många studenter får också jobb hos den arbetsgivaren där de gjorde sin LIA. Det är också glädjande att närmare nio av tio examinerade är nöjda med sin YH-utbildning, enligt MYHs årsrapport.
LO har funnits med i expertgruppen och ser att det är viktigt att många av förslagen kommer på plats för att yrkeshögskolan i framtiden ska kunna vara – stabil, effektiv och hållbar. Det är nödvändigt på en föränderlig arbetsmarknad.
Detta är bra. Hoppas att ingången till programmet är öppet så att det inte bara är ingång från gymnasium eller grundskolan utan att man kan komma in i programmet på ett senare stadium säg 30 års ålder Då blir det ännu bättre.
De flesta som studerar inom yrkeshögskolan har jobbat ett antal år innan de börjar. Yrkeshögskolan blir ofta en utbildning där man kompetensutvecklar sig eller yrkesväxlar.
Yrkesutbildning är ett fantastiskt bra alternativ till den akademisering som sker inom hela arbetslivet enligt den s.k. Bolognaprocessen. Utbildningarna tenderar att bli så långa att folk inte anser sig ha råd med dem, och lediga platser kan inte tillsättas eftersom det inte finns nån som har den formella kompetensen. Så har det t.ex. varit på syncentralerna nu i bortåt tio års tid.
Vissa länder har fört principen långt åt andra hållet, t.ex. Schweiz där så sent som på 90-talet bara runt 10 % utbildade sig på universitet. Å andra sidan var deras yrkesutbildningar utmärkta; en av mina bekanta på KTH ansåg att deras tekniska yrkesutbildningar i vissa avseenden slog svenska civilingenjörsutbildningar eftersom de var mer praktiska.
Mera sånt! Alla har inte lust att bli akademiker!