Sverige behöver fler arbetare

Bristen på yrkesutbildade är stor. Det saknas kockar, svetsare och undersköterskor för att nämna några yrken. Om inget görs kommer det saknas 290 000 yrkesutbildade fram till 2035, enligt SCB.

För att vända utvecklingen tog den förra regeringen initiativ till att den gymnasiala utbildningen ska planeras och dimensioneras mer efter arbetsmarknadens behov. Det är bra. Det kommer att underlätta för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden. Och leda till att välfärden och näringslivet får lättare att hitta rätt kompetens.   

Skolverket har fått i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd för huvudmännens arbete med dimensioneringen. Minst tre kommuner ska i sin tur samverka när utbildningarna ska planeras.

Att djupdyka i Skolverkets planeringsunderlag bekräftar bilden: Fler behöver läsa en yrkesutbildning.

Skolverket menar att de högskoleförberedande programmen behöver dimensioneras ner till förmån för yrkesprogrammen. I hela landet. I alla län. Den bilden delar LO.

Många elever som inte studerar vidare efter examen skulle ha fått en bättre start på arbetslivet om de valt ett yrkesprogram. De hade blivit etablerade snabbare och fått en bättre löneutveckling. Och kompetensförsörjningen i hela landet hade blivit enklare.

I Skolverkets nationella rapport ”Utbud och efterfrågan på gymnasial utbildning” kan man ta del av vilka yrkesutbildningar som behöver öka respektive minska. Här är några exempel:

• Fler behöver läsa en fordonsutbildning, industriteknisk utbildning samt vård- och omsorgsutbildning. Här råder det risk för stor brist på arbetskraft.

• Fler behöver läsa en utbildning inom bygg, el, automation, naturbruk samt restaurang och livsmedel. Här råder det risk för brist på kompetens.

• Det är risk för överskott inom två utbildningsområden: barn och fritid samt transport. Men här finns det regionala variationer. Och nationella branschföreträdare delar inte bilden. Det tror att behoven kommer att kvarstå.

För att fler ska välja ett yrkesprogram behöver attraktionskraften öka. Här är det viktigt med en aktiv studie- och yrkesvägledning som kan beskriva jobbmöjligheterna för olika yrken och vägar vidare. Men även att yrkesutbildningarna ligger centralt. I dag är det ofta längre resor till skolor som erbjuder yrkesprogram. Utbildningen måste också hålla en god kvalité och fler yrkeslärare behöver komma på plats. Idag är det brist på yrkeslärare, något som framkommer i den senaste Arbetskraftsbarometern.

Det är också angeläget att öka kunskapen om att högskolebehörigheten är återinförd på yrkesprogrammen. Det innebär att alla yrkesprogram ger två utgångar: ett yrke och möjlighet till vidare studier. Två i ett alltså. Att välja en yrkesutbildning är därför ett smart val.

Nu är det viktigt att alla huvudmän tar sitt ansvar för att planera och dimensionera utbildningarna mer efter arbetsmarknadens behov. Och att det blir en bra dialog och en bred samverkan på lokal och regional nivå med fack och arbetsgivare. För Sverige behöver fler arbetare. Och det brådskar.