Skolministern som säger en sak men gör en annan

– Framförallt så är det ju så att vi i måste få bort de drivkrafter som är osunda i friskolesystemet, det vill säga en vilja att hela tiden göra vinst, sade skolminister Lotta Edholm i radion i onsdags. 

Den här gången var det som ett svar på journalistens frågor om sämre kunskaper i grundskolan och sjunkande PISA-resultat. Hon fortsatte med att konstatera att:

– Friskolorna sätter ännu mer glädjebetyg än vad kommunala skolor gör.

Är det då inte bra att skolministern börjar låta som en representant för LO när det handlar om skolmarknaden? Kanske. Problemet är att det hittills varit mycket snack och lite hockey. Det är inte vad ministern säger i sådana här småjobbiga intervjusituationer som gäller utan vilka regeringsbeslut hon fattar. Låt oss se:

När Lotta Edholm tillträdde pågick redan den så kallade vinstutredningen som enligt sitt direktiv skulle:

Utreda och föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän för förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer, samt gymnasieskola och gymnasiesärskola kan införas.

För en skolminister som säger sig vilja få bort vinstintresset borde det ha suttit perfekt. En utredning som redan var påbörjad skulle ju göra att hon själv kom till beslut snabbare. Kanske kunde hon till och med ha snabbat på utredningen om det nu var detta som framförallt måste göras. Utredningen skulle för övrigt ha varit klar 29 februari i år. Det var för tre veckor sedan.

Så varför har vi inte ett förslag på hur vinstintresset ska tas ur skolan liggande på bordet nu?

Svaret är Lotta Edholm. Hon gör helt enkelt inte som hon säger.

I somras beslutade skolministern tillsammans med regeringen om nya direktiv för vinstutredningen. Uppdraget om att utreda ett förbud mot vinstutdelning togs bort och ersattes med en text om att utreda förbud mot vinstutdelning eller annan vinstutdelningsbegränsning under de första åren efter en nyetablering, vid ägarbyten och vid kvalitetsbrister. Det är såklart något helt annat. Academedia är till exempel helt öppna med att de inte gör vinst de första åren. Och direktivet handlar alltså nu inte heller ens självklart om att stoppa vinstutdelning, utan utredningen kan nöja sig med vinstbegränsning. Straffet för kvalitetsbrister kan i praktiken bli ”vinstutdelning, fast bara lite”. Vinstincitamentet – den drivkraft som Lotta Edholm kallar osund och säger sig framförallt vilja ha bort – blir kvar. Utredningen förlängdes också till 28 februari 2025. Det var alltså inte mer bråttom än att vi kan vänta ett år till.

Sedan tillsatte regeringen också en ny utredning, denna gång om norm för skolpengen. Även här är direktivet tydligt inriktat på att vinstintresset ska vara kvar. I direktivet står att resurserna per elev ska beräknas utifrån varje huvudmans förutsättningar och behov. Det är nog värt att påminna sig om att alla aktiebolag definitionsmässigt har behov av att göra vinst. Kanske skrev regeringen in något om att sådana behov inte ska räknas? Nej. Om vinst står det faktiskt inget alls i direktiven, däremot behöver det ”beaktas att vissa enskilda huvudmän bedriver skolverksamhet i flera olika kommuner”. Ja, hur skriver man beakta friskolekoncerner utan att skriva beakta friskolekoncerner?

När direktiven kommer till frågan om resursskolor är det slut på omskrivningar. Det handlar om att utreda ett system för en förutsägbar och långsiktig finansiering av resursskolor. Enbart fristående resursskolor.

Så. Frågan är vad som gäller. Skolministerns ord eller regeringens beslut? Skojar bara. Det är såklart regeringens beslut som gäller. De frågor vi borde ställa oss är istället:

Har vi en svag skolminister som kämpar i motvind mot moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater?

eller

Har vi en skolminister som tvärtom vet att använda skolmarknadskritikernas argument för att slippa tala om hur hennes egna beslut låter vinstintresset fortsätta att härja i den svenska skolan?