Ingen ska dö av jobbet. Det är inte bara en fråga om lagar och regler, utan om mänsklig värdighet och rättvisa.

Europeiska arbetsmiljöveckan infaller varje år under vecka 43. Under onsdagen samma vecka infaller även skyddsombudens dag då det viktiga uppdraget uppmärksammas särskilt. Nu är det inte så att under alla andra veckor på året är arbetsmiljö inte av betydelse. Ibland kanske man kan tro det men under varje timme på jobbet är arbetsmiljön och säkerheten i arbetet livsviktigt, på riktigt. Däremot riktas det europeiska strålkastarljuset på EU nationernas arbetsmiljöer och arbetsmiljöarbete under denna vecka och även på en politisk nivå. Det ger beslutsfattare på övergripande nivåer tillfälle att stanna upp och reflektera över arbetsmiljöns tillstånd i Sverige.

 År 2023 var ett mörkt år ur arbetsmiljösynpunkt, då Arbetsmiljöverket angav att 63 personer miste livet på sina arbetsplatser. Tyvärr började inte 2024 så mycket bättre, med fler dödsolyckor redan under årets första månader jämfört med ifjol. I snitt förolyckas runt 50 människor per år i arbetslivet, förutom under pandemin då färre miste livet på jobbet.  Fram till vecka 42 har vi i år 36 arbetskamrater som förolyckats i arbetet enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Då är inte utländsk arbetskraft som efter olyckan åkt till sitt hemland och avlidit inte medräknat. Det är siffror i skuggan av arbetslivskriminaliteten som vi i Sverige inte har statistisk koll på.

Med den inslagna trenden med runt 50 dödsolyckor per år kommer sannolikt minst fem ytterligare arbetare mista livet på jobbet innan nyår. Det är lågt räknat. Det kan bli fler. Förhoppningsvis inte någon men det är inte sannolikt. Det är mörkt. Bakom varje siffra i statistiken finns en verklig och chockerande dödsolycka som utgör en tragedi som påverkar familjer i generationer, arbetskamrater och samhället i stort.

Arbetsskador och Arbetsrelaterade Sjukdomar

Förutom dödsolyckor är arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar ett stort problem. Under 2023 anmäldes 39 400 arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro och 11 900 arbetssjukdomar. Många arbetstagare drabbas av fysiska och psykiska besvär på grund av dåliga arbetsförhållanden. Monotona och slitande arbetsuppgifter, höga arbetsbelastningar och bristande säkerhetsrutiner bidrar till en ohållbar arbetsmiljö för många.

Kopplingen mellan hög arbetsbelastning, stress och arbetsrelaterade skador och sjukdomar

Hög arbetsbelastning och stress är starkt kopplade till arbetsrelaterade skador och sjukdomar. När arbetsbelastningen ökar, ökar också risken för både fysiska och psykiska besvär. Stress kan leda till utmattning, ångest och depression, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes med mera medan de stressrelaterade fysiska skadorna ofta uppstår i skelett och muskler ibland på grund av bristande säkerhetsrutiner vid stress och monotona arbetsuppgifter som pågår för länge och/ eller i för hög frekvens. En hög arbetsbelastning kan också leda till att marginalerna saknas i arbetet för att omhänderta oförutsedda händelser vilket kan leda till att den stressade arbetstagare känner sig tvingad att ta genvägar i säkerhetsrutiner för att hinna med sina ålagda arbetsuppgifter, vilket ytterligare ökar risken för olyckor och skador. Då är det lätt att skylla på arbetstagaren när det är organiseringen av arbetet och en ohälsosam och riskframkallande arbetsbelastning som är det egentliga problemet. För hög arbetsbelastning med stress som följd medför en rad omfattande skador på människor både fysiskt, kognitivt, psykiskt, medicinskt och en för hög arbetsbelastning skapar även olycksrisker.

LOs åtgärdsförslag för en säker arbetsmiljö

Det finns flera orsaker som bidrar till ett arbetsliv där arbetsolyckor och arbetssjukdomar ökar. Därför finns det inget enkelt “quick fix” utan detta komplexa problem måste lösas med flera åtgärder som riktar in sig på olika systembrister samtidigt. När en utveckling pågått för länge och gått för långt behövs det mer radikala grepp för att få ordning. Så är fallet med arbetsmiljöerna på många håll i Sverige. Vanligt folk ska kunna gå till jobbet och tryggt komma hem igen. Helst med ett ännu bättre välmående för att man trivs och utvecklas på jobbet. Det känns märkligt och nästan löjligt att behöva skriva om en sådan här självklarhet år 2024.

LO har tagit fram en rad konkreta åtgärdsförslag för att förbättra arbetsmiljön och minska antalet arbetsrelaterade dödsfall och skador. Egentligen borde det räcka med att säga att Arbetsgivarna ska efterleva arbetsmiljölagen, föreskrifterna och de kollektivavtal om arbetsmiljö- och samverkan som vissa branschen har. Men det räcker inte för att vända trenden. Här följer en lista med LOs konkreta åtgärdspunkter som skulle göra skillnad:

1. Utökade sanktionsmöjligheter och stegrande sanktionsavgifter: Arbetsgivare som upprepat bryter mot samma regler i arbetsmiljölagen ska mötas av stegrande företagsbot och sanktionsavgifter. Detta skulle skapa en starkare ekonomisk avskräckning mot att ignorera arbetsmiljöregler och därmed bidra till förbättrad säkerheten på arbetsplatserna. Det ska inte gå att medvetet budgetera för återfallsbrott istället för att åtgärda bristerna.  Inför utökade sanktionsavgifter på föreskrifter om ensamarbete, hot och våld samt vid utebliven dokumentation av åtgärder för att säkerställa en rimlig arbetsbelastning. Detta skulle stärka skyddet för arbetstagare i utsatta situationer.
   
2. Näringsförbud vid allvarliga säkerhetsbrister: Arbetsmiljöverket ska kunna utfärda näringsförbud för arbetsgivare med återkommande och allvarliga säkerhetsbrister. Detta skulle förhindra oseriösa arbetsgivare från att fortsätta verksamheten och därmed skydda arbetstagare från farliga arbetsmiljöer.
   
3. Kvalitetssäkrat företagshälsovård med bransch- och specialistkunskap: Alla arbetsgivare utan motsvarande expertkompetens behöver och ska enligt LO ha kvalitetssäkrad förebyggande företagshälsovård med bransch- och specialistkompetens som utgår från arbetsplatsens behov. Detta skulle säkerställa att arbetstagare får del av de förebyggande insatser och det stöd de behöver för att förebygga fysiska och kognitiva förslitningsskador och sjukdomar. En effektivt förebyggande företagshälsovård är mer än hälsokontroller, drogtester och HR-stöd. Företagshälsovårdens finansiella beroende av arbetsgivaren undergräver arbetstagares förtroende till att ta tidig kontakt med företagshälsovården vid hälsoproblem. Ett ökat oberoende genom obligatoriet skulle bidra till att ohälsa fångas upp tidigare. En förutsättning är att det införs ett förtydligande krav i arbetsmiljölagen för att företagshälsovårdens specialistkompetens ska användas i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. En annan förutsättning är att regeringen löser logistik och ansvar runt kompetensförsörjningen och återväxten av företagshälsovårdsläkare där merparten är på väg in i pension. Och det är bråttom för varje specialistutbildning i arbetsmedicin tar några år.
   
4. Utökad skyddsstopp: Möjligheten till skyddsstopp vid risk för liv och hälsa bör utökas till hela verksamheten, oavsett var i produktionslinjen en olycka eller alvarligt tillbud förekommer. Detta skulle ge skyddsombud större befogenheter att stoppa farligt arbete och bidra till bättre händelseanalyser om de risker som uppstår i samspelet av människa-teknik-organisation (MTO) och därmed bättre förebygga olyckor och bidra till ett lärande och ökad robusthet inom verksamheten.
   
5. Begränsning av underleverantörsled: Antalet underleverantörer vid offentlig upphandling bör begränsas till max två, och i vissa fall förbjudas helt. Farliga jobb ska inte kunna säljas ut när det istället behöver säkerställas att huvudentreprenören skapar de bästa förutsättningarna för att minska risker för dödsolyckor i högriskjobb. Denna begränsning skulle minska risken för att arbetsmiljöansvaret urholkas genom långa kedjor av underleverantörer och säkerställa en bättre kontroll över arbetsmiljön och att arbetstagare skyddas. Överlag är det viktigt att vid all upphandling inkludera tydliga arbetsmiljökrav så att inte den som fuskar med arbetsmiljön ges konkurrensfördel.
   
6. Obligatorisk arbetsmiljöutbildning i gymnasiet och högskolor: Inför obligatorisk arbetsmiljöutbildning på högskolor och programmen på gymnasiet. Detta skulle säkerställa att framtida arbetsgivare och arbetstagare har grundläggande kunskaper om rättigheter och skyldigheter gällande arbetsmiljö och säkerhet.
   
7. Säkerställ chefers och skyddsombuds kunskaper. Tillsätt statliga medel för subventionering av arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud, samt inför en sanktionsavgift kopplad till hur lång tid det ska tillåtas gå innan en chef får gå arbetsmiljöutbildningen som är en förutsättning för att kunna ta ett kompetent ansvar för sina delegerade arbetsmiljöuppgifter. Arbetsmiljökunskaperna behöver rustas upp då mycket kompetens har försvunnit vid generationsväxlingen.
   
8. Fler arbetsmiljöinspektörer: Öka antalet arbetsmiljöinspektörer och säkerställ att de även får branschspecifikt kunskap och även fortsättningsvis utför fler oanmälda inspektioner samt inkluderar skyddsombuden och regionala skyddsombudens perspektiv bättre. Detta skulle förbättra tillsynen och bidra till ökad regelefterlevnad samt öka arbetsgivares drivkraft att inkludera skyddsombuden bättre i arbetsmiljöarbetet.
   
9. Resurser till polis och åklagare: Tillsätt mer öronmärkta resurser till polis och åklagare som utreder arbetsmiljöbrott. Inte minst för att kunna förbättra samordning sitt utredningsarbete med arbetsmiljöinspektionen och andra berörda myndigheter bättre. Stärk även polisutbildningen gällande kunskap om olika sorters arbetsmiljöbrott. Detta skulle förbättra möjligheterna att utreda och lagföra arbetsmiljöbrott.
   
10. Utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud: Ge regionala skyddsombud utökad tillträdesrätt. Då skulle även mindre arbetsgivare som inte bedriver arbetsmiljöarbete de är skyldiga att göra kunna ta del av regionala skyddsombudens kunskap och komma igång med sin skyddsverksamhet. Detta skulle stärka arbetarskyddet och skyddsombudens möjligheter att verka för en säker arbetsmiljö och bidra till arbetsgivares kunskapshöjning.
    
11. Säkerställ chefers kunskaper och inför arbetsmiljökörkort för arbetsgivare: Inför ett krav på arbetsmiljökörkort för de som ska blir arbetsgivare med arbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagen måste ta vara godkänd på för att få ansvara för arbetstagares hälsa och säkerhet. Detta skulle säkerställa att alla arbetsgivare har grundläggande kunskaper om arbetsmiljö och säkerhet och tar vidare ansvar för att utbilda chefer och skyddsombud. Vi som samhälle riskerar inte medtrafikanters liv genom att låter folk köra bil utan körkort, varför låter vi arbetsgivare bedriva verksamhet med arbetsmiljörisker och hälsofaror för arbetstagare utan kunskap om lagar, regler och riskmedvetenhet?
    
12. Utöka Arbetsmiljöverkets verktygslåda med Föreläggande om näringsförbud: Arbetsmiljöverket ska kunna förelägga arbetsgivare som har återkommande och allvarliga säkerhetsbrister vid tillsyn med näringsförbud. Detta skulle försvåra för oseriösa arbetsgivare att fortsätta utsätta arbetstagare för farliga arbetsmiljöer.
    
13. Skyldighet att informera skyddsombud: Arbetsmiljöverket måste efterleva sin skyldighet att informera och kontakta skyddsombud så att de kan anträffas på arbetsstället vid inspektion. Detta skulle minska hindrande av skyddsombud och bidra till att säkerställa att skyddsombud är involverade i arbetsmiljöarbetet och kan agera vid inspektionen för att förbättra säkerheten.
    
14. Inspektion av organisatorisk och social arbetsmiljö: Arbetsmiljöverkets inspektioner ska alltid inbegripa föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Detta skulle säkerställa att även bakomliggande organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer vid olyckor eller allvarliga tillbud beaktas vid inspektioner. Det skulle även medvetandegöra företagen om behovet av händelseutredningar och analys av hur längre orsak-verkansambad påverkar arbetsmiljörisker som en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
    

Skyddsombudens uppdrag och trygga anställningsformer

Utöver ovanstående punkter så gäller självklart fortfarande de gamla sanningarna som vikten av kunniga skyddsombud uppbackade av facklig styrka och att anställningsformen har en direkt betydelse för arbetstagarnas hälsa. Det första kommer LO släppa två rapporter om senare under veckan och det sistnämnda forskar Theo Bhodin m.fl. om vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet. Otrygg anställning får hälsoeffekter både utifrån ekonomisk stress med osäker inkomst men även för att man blir inte en del av en arbetsplatsgemenskap och det medför även en minskad delaktighet att ställa frågor och säga ifrån och påtala risker och brister i arbetsmiljön. För man vill inte riskera att bli bortvald av arbetsgivaren. Det är inte heller den med otrygg anställning som blir skyddsombudet som finns där i vardagen. Arbetsplatser med en hög grad av otrygga anställningar och hög personalomsättning får på grund av det också en osäkrare arbetsmiljö och ett lägre engagemang i samverkan mellan chef och skyddsombud i arbetsmiljöarbetet. Det blir en ond cirkel. För vem vill vara ett skyddsombud som lyfter problem när man är i den totala beroendeställningen? Enligt en studie som publicerats i Journal of Epidemiology and Community kan den som helt saknar anställningstrygghet, exempelvis gigjobbare eller svart arbetskraft, minska risken att dö i förtid med 20 procent om de får ett fast jobb. Forskarna från Karolinska Institutet pekar på att resultaten talar för att byta från ett osäkert jobb till ett säkert jobb kan minska risken att dö i förtid. Problemet är dock att det inte är så enkelt att få ett fast jobb med ett tunn meritförteckning när hög arbetslöshet råder. Men det resultat talar starkt för att det är viktigt att beslutsfattare som arbetsgivare och politiker ser till att öka anställningstryggheten på svensk arbetsmarknad för att minska den arbetsrelaterad dödligheten. Arbetsgivares vurm för flexibilitet i produktionen är dyrköpta vinster som samhället och arbetstagarna betalar för.  

Uppmaning till agerande

Det är dags att vi tar arbetsmiljöfrågorna på allvar. På riktigt! Regeringens arbetsmiljöstrategi om ett arbetsliv som erbjuder trygghet, utveckling och god hälsa och Arbetsmiljöverkets nollvision mot dödsolyckor måste bli verklighet. För alla. Vi kan inte ha ett arbetsliv i Sverige där människor blir sjuka av jobbet, skadas och dör på grund av att vi behöver jobba för att kunna försörja oss och försök att uppfylla vår inre strävan att bygga vår framtid och ett meningsfullt liv. Det handlar inte bara om vilket arbetsliv vi vill ha under en stor del av våra liv. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha idag och imorgon. Det handlar om att lägga grunden för en hoppfull framtid för både den som har halva arbetslivet kvar och undrar hur man ska klara sig fram till och under ett innehållsrikt pensionärsliv, eller att bygga den hoppfulla framtiden för unga med hela arbetslivet framför sig som ska vilja, kunna och orka alla kommande åren och tycka att det både är roligt, meningsfullt och få växa som människa och bygga sitt liv utifrån ett gott arbete i ett hållbart och utvecklande arbetsliv.

Låt oss använda denna europeiska arbetsmiljövecka som en katalysator för förändring. Det finns mycket kunskap om hur en bra arbetsmiljö skapas. Omsätt och använd den i såväl övergripande statliga samhällsstrukturers vägval som på arbetsplatserna och vid företags samt kommuner och regioners styrelsebord. Använd och omsätt LOs förslag på åtgärder. Tänj tanken längre än till nästa kvartalsrapport gällande företagens sociala ansvarstagande. Tillsammans kan vi arbeta för en framtid där alla arbetstagare kan vara trygga och säkra på sina arbetsplatser men även får meningsfullhet i arbetsuppgifterna och utvecklas i sitt yrke och som människa. Människorna bygger företagens innehåll och får Sverige att snurra vidare. Ska verksamheterna snurra bra behöver människorna värnas och få växa och må bra.

Vi arbetstagare säljer vår tid och kompetens mot inkomst, men i dealen ingår inte vårt liv, privatliv och hälsa.

Det är inte bara en fråga om lagar och regler, utan om mänsklig värdighet och rättvisa.