Svartkantade moln

Sorg, förtvivlan och sökande efter hopp.

Ett svart moln av sorg och förtvivlan täcker vårt avlånga land. Händelserna i Örebro innebär att vår värsta mardröm har besannats, där förlusten av en kär son, make, hustru, dotter eller kollega smärtar i djupet av själen. Att gå till skolan/jobbet och inte få möjligheten att återvända hem går inte att beskriva, något som inte borde kunna hända. Att dessutom ha flytt från krig i sitt hemland för att söka tryggheten någon annanstans och så drabbas av en annan människas illvilja torde inte vara möjligt. Mina tankar går till anhöriga, till kollegorna som mist elever och kollegor. Det är helt ofattbart!

Det är svårt att finna ord att skriva om något annat efter att en sådan händelse inträffar nära det egna hjärtat. Men den globala världen stannar inte upp, utan den snurrar obönhörligen vidare. På en del ställen fortare än andra, för på andra sidan Atlanten verkar nytillträdde presidenten ha väldigt bråttom att genomföra så mycket som möjligt, på så kort tid som möjligt. Det liknar en slags politisk krigföring mot omvärlden, eller kanske närmare bestämt en slags dumskallarnas sammansvärjning. För i mitt huvud dyker John Kennedy Tooles roman Dumskallarnas sammansvärjning upp som ett brev på posten, allt eftersom nytillträdda presidenten ”over there” skriver under nya order, benådar inblandade i stormningen av Capitolium och stänger ned viktiga biståndsorgan. Boken om den missanpassade Ignatius J. Reilly, vars grandiosa självbild och förakt för moderniteter placerar honom i ständig konflikt med omvärlden kan, åtminstone ur ett läsarperspektiv, jämföras med det som händer nu.  De där absurda och kontraproduktiva samhällsstrukturerna som möjliggör herr Reillys existens, liknar de presidenten försöker skapa genom sitt predominerande synsätt om människans omöjlighet att fatta kloka beslut, vilket leder till begränsningar och förbud av alla dess slag. Exempelvis stopp för federala program för  mångfald, jämlikhet och inkludering (DEI). Det kan ses som en ideologisk utrensning av alla de initiativ som kopplar till dessa områden, införda av president Biden.

Som om det inte vore nog utfärdas en order om ”defending women from gender ideology extremism and restoring biological truth to the federal government” (Executive Order 14168[1], från 20 januari, 2025) som kräver att alla federala myndigheter skyddar män och kvinnor som biologiskt skilda kön, vilket innebär att riktlinjer och kommunikation som främjar ”gender ideology” tas bort och information om ”könsbekräftande” vård förbjuds. Information om preventivmedel plockas också bort från hemsidor.
Minns ni Jonathan Swifts (författare till bland annat Gullivers resor) och hans kommentar: ”When a true genius appears in the world, you may know him by this sign, that the dunces are all in confederacy against him.” För visst liknar den politik som nu förs i USA en politik som ska förbjuda oliktänkande? Trump och hans kronprins Musk ser sig som genier som måste motarbeta oliktänkande.

Men lever vi i en tid av dumskallarnas sammansvärjning eller är det populismens ”genier” som manipulerar sin omvärld genom att måla upp en berättelse som är lätt att tro på, där algoritmer på sociala medier såsom Facebook m fl väljer vad som ska visas i ditt flöde? Berättelsen om en yttre fiende som får oss att sluta oss samman utan att närmare analysera den bild som målas upp framför oss? När vi inte längre kan se skillnad på miljardären som anställs som Trumps högra hand och en högerextrem, trots att han gör en Hitlerhälsning i direktsändning, men ursäktas med att det ska ha varit något annat? Trots besöket i Tyskland hos AFD veckan innan.

Dagens populistiska rörelser, där spänningar mellan elitism, anti-intellektualism och tradition verkar ha tagit över från de människor som tror på demokrati och skapandet av ett jämlikt och jämställt samhälle.
Minns ni diskussionerna om Facebook och hur dess algoritmer  påverkade utrensningen av rohingyafolket i Myanmar 2017? Algoritmerna på Facebook lyfte fram hatiska inlägg mot just rohingyafolket, så att det var dessa inlägg som syntes i människors flöde i Myanmar. Är det sådan påverkan vi vill se? Dvs att algoritmer bestämmer vad vi ska se, tycka och agera mot? Att algoritmer styr oss mot en viss politisk inriktning eller agerande?

Om vi återgår till Ignatius J. Reilly så levde han i en värld av illusioner, där han tolkar sin omvärld genom en föråldrad och missvisande ideologisk lins. Redan 1960 såg författaren tydligt ett samhälle där dessa egenskaper inte leder till ett inkluderande och jämlikt samhälle. Det ger oss också en koppling till dagens populism, där narrativ som saknar verklighetsförankring sprids snabbt och formar väljares uppfattningar. Populistiska ledare använder sig ofta av emotionella och förenklade berättelser snarare än faktabaserade argument, vilket skapar en politisk dynamik där mytologiserade föreställningar om nation, folk och fiender blir viktigare än saklig analys. Känns det igen? Från Argentina med Milei, USA med Trump och Musk, Ungern med Orban, m fl. ? Dessa ledare som verkar se sig själva som en sorts intellektuella titaner, som de enda som kan rädda sitt land från undergång. Populismens konflikt med intellektuell analys och bristande självinsikt fortsätter att forma den politiska diskursen. Minns Trumps uttalande om att dricka klorin mot Covid-19. Total brist på tilltro till vetenskap och forskning.

Hur påverkar allt detta oss i fackföreningsrörelsen? En order som utfärdats på andra sidan Atlanten, oavsett om det handlar om en 90-dagars paus för att se över biståndsverksamheten eller betydande nedskärningar till FN, misstänks få stora konsekvenser för bland annat International Labour Organization (ILO). Den organisation där regeringar, arbetsgivare och arbetstagare tillsammans förhandlar fram hur arbetslivets villkor ska regleras på global nivå. Där programmet Decent Work är ledstjärnan. Den enda organisation som genom social dialog förhandlar fram regelverk som ska införlivas i nationell lagstiftning vid ratificering. Den enda organisation som har fem grundläggande principer och rättigheter [2]som ska gälla i arbetslivet globalt, bland alla medlemmar i ILO. Där vi arbetstagare har lika stort inflytande som arbetsgivarsidan att påverka det regelverk som antas. Där vi arbetstagare har möjligheten att anmäla de medlemmar som inte följer dessa grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.

Hur motverkar vi globaliseringens negativa konsekvenser för arbetstagaren i en kontext där så kallade sanningar sprids som en löpeld, där det blir svårt att skilja på vad som är sant och vad som är falskt, vem som har rätt och vem som har fel? Hur motverka att bli utnyttjad på arbetsmarknaden, där arbetstagare ställs mot arbetstagare för att hitta billigaste arbetskraften, där seriösa företag slås ut av oseriösa företag genom att erbjuda tjänster till lägsta möjliga pris?
Svaret är genom organisering. Det är bara tillsammans i den globala fackföreningsrörelsen som vi kan påverka hur våra villkor ser ut globalt och nationellt, bättre arbetsvillkor, bättre löner och ett samhälle som inte slår ut den som inte klarar sig själv.

Joe Hill hade så rätt: Dont mourn, organize!

[1] Defending Women From Gender Ideology Extremism And Restoring Biological Truth To The Federal Government – The White House

[2] ILO_1998_Declaration_EN.pdf