Idag kom Utredningen om vinst i skolan (SOU 2025:37) med sitt delbetänkande Skärpta villkor för friskolesektorn. För den som vill förstå vad regeringen vill med denna står en av de viktigaste sakerna bland bilagorna. Där finns nämligen både utredningens ursprungliga direktiv från när den tillsattes av S-regeringen sommaren 2022 och det tilläggsdirektiv som Tidö-regeringen beslutade om ett år senare. Jämför själv!
I det ursprungliga direktivet stod att utredaren skulle
utreda och föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän för förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer, samt gymnasieskola och gymnasiesärskola kan införas
Tidö-regeringen ändrade med ett tilläggsdirektiv denna punkt till:
utreda och föreslå förbud mot vinstutdelning eller annan vinstutdelningsbegränsning under de första åren efter en nyetablering, vid ägarbyten och vid kvalitetsbrister
Att både utbildnings- och skolministern nu tidvis, eller till och med ganska ofta, låter som att de vill bli av med vinstintresset hjälper inte. Tidö-regeringen ändrade utredningens syfte: från att bli av med vinstintresset i skolan, till att hitta former för att ha vinstintresset kvar. Samtidigt byttes utredaren ut.
Men är då inte utredningens förslag om vinstförbud under de första fem åren effektivt som ett steg på vägen? Nja. Det räcker bra med att läsa den största friskolekoncerns årsredovisning. Där kan Academedias aktieägare läsa att det tar 4-8 år innan en nystartad grundskola når så kallad break-even. Därmed svider knappast ett förbud mot värdöverföring under de första fem åren särskilt hårt för dem. Efter de första åren utlovas å andra sidan investerarna god lönsamhet. En marginal på 11-12 procent ska investerarna kunna förvänta sig. Något helt annat än de små marginaler som Almega och Svenskt Näringsliv nu försöker få det att framstå som.
Det finns ett annat problem med begränsningar just för nystartade verksamheter. En sådan reglering riskerar att gynna de stora koncernerna. Academedia, Kunskapsskolan och IES driver alla skolor på en lång rad orter. Den föreslagna lagstiftningen kan i praktiken komma att skydda dem mot konkurrens. Det blir helt enkelt mycket mindre attraktivt att starta en ny friskola.
Nu skar nog friskolefolket tänder ändå.
Skolministern använder det språkbruk och de argument som marknadsskolans kritiker använt i flera. Hon slog både fast att betygsinfationen är störst i vinstdrivande skolor, och att skolpengens utformning straffar kommuner och elever i kommunala skolor. Det är inte alls länge sedan högerpartierna kallade sådana argument för osakliga. Minst.
Värst för koncernerna är nog utredningens förslag om redovisning per skolenhet och restriktioner vid ägarbyte. Båda dessa minskar deras frihetsgrader och potential. Om skolpengen inte kan flyttas lika lätt mellan skolor eller till andra verksamheter blir det svårare att expandera och göra vinst. Om vinstbegränsningar ska tillämpas också vid ägarbyte blir det svårare att göra det som på riskkapitalistspråk kallas för en exit, dvs att sälja aktier och tjäna stora pengar.
Några hinder för att fortsätta använda skolpeng till sin våffelstuga blir det dock inte. Det svaret lirkade SVT:s reporter skickligt ur utbildningsministern på pressträffen.
