Socialdemokraterna ska gå till val på en offensiv mot marknadsmisslyckanden. Det utlovade Lena Hallengren i förra veckan när Socialdemokraternas partistyrelse presenterade sina förslag inför Socialdemokraternas kongress för att ta tillbaka den demokratiska kontrollen i välfärden. I går släpptes även handlingarna till S-kongressen. Tre av reformerna som föreslås är:
- Avskaffande av marknadsskolan, förbud av vinstuttag i grundskolan, gymnasieskolan och förskolan. Vinst som drivkraft ska bort ur svensk skola.
- Behovsstyrd etableringsrätt. Välfärdsföretagens fria etableringsrätt ska avskaffas i hela välfärden. En ny lag ska tas fram som utgår från kommuners och regioners planeringsansvar.
- Bred genomlysning av marknadsmisslyckanden, enligt en norsk modell.
De två första reformerna är relativt lätta att förstå. Socialdemokraterna gick redan 2022 till val på att förbjuda vinstuttagen i skolan. Det är bra att detta löfte vidgas till förskola och gymnasium. Att partistyrelsen vill avskaffa den fria etableringsrätten i hela välfärden är däremot en förändring och en riktigt bra nyhet!
Men vad är en genomlysning av marknadsmisslyckanden enligt norsk modell? I partistyrelsens förslag till politiska riktlinjer beskrivs den som en ”ta-tillbaka-kontrollen-utredning”. Den ska gå igenom olika delar av välfärden och ”lägga fram konkreta förslag på hur vi återtar kontrollen och stoppar pengaläckaget”.
Förebilden för partistyrelsen förslag bör vara utredningen Avkommersialiseringsutvaglet som presenterade sitt slutbetänkande i höstas. Om du vill veta mer om utredningen kan du titta på det seminarium om utredningen som LO anordnade i höstas, Ta tillbaka kontrollen över välfärden – hur gör Norge och vad behöver vi göra i Sverige? Du kan även läsa en översättning av utredningens sammanfattning och slutsatskapitel som Arena Idé har tagit fram, Avkommersialiseringsutredningen.
Den norska utredningens uppdrag var att utreda hur kommersiella aktörer kan fasas ut i olika välfärdstjänster. Den tittar på tre olika modeller:
1. drift enbart i offentlig egenregi
2. drift i offentlig regi kombinerat med idéburna (icke vinstdrivande) aktörer
3. offentlig regi kombinerat med både vinstdrivande och idéburna aktörer, där de vinstdrivande aktörerna omfattas av skärpt och förbättrad reglering.
Utredningen undersöker vad dessa tre olika modeller skulle innebära inom sju olika välfärdsområden: socialtjänst riktad mot barn och ungdomar, barnomsorg, skola, asylmottagning, arbetsmarknadsåtgärder, specialistsjukvård och äldreomsorg.
Resultatet är ett beslutsunderlag för politiken att välja vilken av modellerna som passar för olika välfärdsområden och ta de beslut som behövs på de olika områdena. Utredningen konstaterar att det går att fasa ut kommersiella aktörer, om politikerna vill.
Kongresshandlingarna innehåller mycket kritik av marknadisering, men det finns skrivningar som väcker frågor om partistyrelsen vill göra en genomlysning som kan vara ett underlag till beslut om att vinstdrivande aktörer fasas ut. Bland annat detta: ”Även framöver ska det finnas en mix av aktörer. Men spelreglerna måste skärpas så att alla verkligen bidrar till en bättre välfärd.” (Politiska riktlinjer s. 16)
Det låter lite som partistyrelsen redan har bestämt sig för modell 3, offentlig regi kombinerat med både vinstdrivande och idéburna aktörer samt skärpt reglering, innan utredningen ens har tillsats. Vad kommer kongressombuden tycka om det?
Det går bra att ha andra aktörer för samhällets service förutsatt att arrangemanget är utan vinst och att det finns god översikt i aktörernas agerande och att lagarna efterlevs.
Att det finns aktörer som inte är laglydiga måste tas i beaktande