Senast om en vecka får vi veta om, och isåfall med hur mycket, regeringen höjer statsbidragen till kommuner och regioner. Mer pengar till välfärden är bra, men att statsbidragen höjs behöver inte betyda att det blir så. Häng med!
Låt oss börja 2023. Då var de generella statsbidragen till kommuner och 152 miljarder. 2025 hade de ökat till 167. En ökning med 15 miljarder alltså.
Innebär detta att det blev 15 nya miljarder till välfärden? Nej! Regeringen tillämpar något som kallas för finansieringsprincipen. Den innebär att om riksdagen beslutar något som påverkar kommunernas och regionernas ekonomi negativt, så ska staten kompensera dem för detta genom ökade statsbidrag. Ett sådant beslut som riksdagen fattat är att höja grundavdraget för pensionärer. Besluten om höjda grundavdrag för pensionärer hittills under den här mandatperioden har minskat skatteintäkterna för kommuner och regioner med cirka 5 miljarder per år. Det här innebär att av de 15 miljarder som statsbidragen ökat med mellan 2023 och 2025 är det bara 10 som kunnat användas till välfärd. Resterande 5 miljarder är kompensation för minskade intäkter.
Därför är det viktigt att tänka efter när regeringen presenterar budgeten för 2026. Kompensation för intäktsbortfall enligt finansieringsprincipen måste tas med i beräkningen. Nästa år räknar vi med att den kompensationen kommer att behöva öka med ytterligare 5 miljarder. I huvudsak består summan av kompensation för ytterligare höjt grundavdrag för pensionärer, samt sänkt maxtaxa.
Det är alltså bara höjda statsbidrag utöver 5 miljarder från 2025 till 2026 som kommer att utgöra ett egentligt tillskott.
Höjda jobbskatteavdrag minskar väl också kommuner och regioners skatteinkomster? Om jag förstått rätt räknas de av från den kommunala skatten.
Grundavdraget sänker den beskattningsbara inkomsten vilket gör att staten måste kompensera kommuner och regioner. Jobbskatteavdraget har en annan konstruktion som inte kräver kompensation via statsbidrag.