Tisdag den 2 december var sista dagen att lämna remissyttranden på utredningen Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72), också känd som skolpengsutredningen. Friskolornas organisation Almega utbildning krävde samma dag som remisstiden gick ut att regeringen skulle kasta utredningen i papperskorgen. Och så blev det. En vecka senare meddelade regeringen via Josefin Malmqvist, moderaternas utbildningspolitiska talesperson, att det inte blir något.
Inte särskilt förvånande egentligen, även om regeringen och utbildningsministern kämpat hårt för att upprätthålla bilden av att det är något stort på gång. Tecknen har varit tydliga:
- Det moderaternas Josefin Malmqvist sade till Dagens Samhälle igår var nästan ordagrant vad hon twittrade samma dag (!) som utredningen presenterades i somras.
- Förslaget om ett avdrag på 6 procent för att kompensera för att friskolor har ett mindre omfattande ansvar än kommuner var snarlikt ett förslag om avdrag på kanske 8 procent som alla Tidö-partier högljutt protesterade mot under förra mandatperioden.
- Frågan om skolpengsnorm nämndes inte i regeringsförklaringen och har inte stått med på utbildningsdepartementets hemsida.
Kanske var det mest förvånande att utredningen ens skickades på remiss?
Å ena sidan kan alla som slitit med sina remissyttranden nu ställa sig frågan om de kunde lagt tiden på något annat. Var det här bara teater för att upprätthålla illusionen om en pågående helrenovering* av friskolesystemet? ”Remissinstanserna ska få säga sitt”, skrev Josefin Malmqvist i somras. Och det fick de alltså. Men frågan är om någon hunnit analysera svaren? Regeringen lär knappast ha hunnit dra slutsatser av alla inskickade klokheterna på mindre än en vecka.
Å andra sidan får vi vara tacksamma att regeringen trots allt skickade utredningen på remiss. Nu vet vi att Skolverket, Skolinspektionen, IFAU, Konkurrensverket, Malmö stad, Göteborgs stad, Linköpings kommun och SKR alla ser att skolpengens utformning idag gynnar de vinstdrivande skolorna och att ett avdrag behövs.** Flera av dem tillstyrker också förslaget om att avdraget ska vara 6 procent.
Det sista visste i och för sig vi ändå. Så sent som 2020 kom den så kallade likvärdighetsutredningen (SOU 2020:28) med ett snarlikt förslag. En rad myndigheter och kommuner var positiva då också. Och den gången menade regeringen allvar. Förslaget togs först till lagrådet och sedan lade Socialdemokraterna fram förslaget som en proposition i juni 2022. Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna röstade nej. Den här gången blir det alltså inte någon proposition.
Tråkigt för alla som trott att det faktiskt skulle hända något som hotade skolkoncernerna, men bra förutsättningar för en kommande regering. Nu finns det två färdigutredda modeller att välja på. Efter ett regeringsskifte behövs alltså ingen ny utredning för att differentiera ersättningen så att de kommunala skolhuvudmännen kompenseras för sitt större ansvar.
Beräkningarna gjorda. Konsekvenserna utredda. Synpunkterna inhämtade.
En proposition kan läggas på riksdagens bord ganska snart efter nästa val.
—
* Mer om helrenoveringen och hur det går.
** Vad LO tyckte om de två utredningarna om differentierad skolpeng kan du läsa i yttrandena om SOU 2020:28 samt SOU 2025:72.
