Skarpt förslag om sänkt skolpeng till friskolor kan genomföras snabbt

Tidö-regeringen slängde sin egen utredning och dess förslag om en mer rättvis skolpeng i papperskorgen, men igår föreslog Socialdemokraterna ett schablonavdrag på mellan 8 och 11 procent till fristående skolor. Om det finns synnerliga skäl ska kommunerna dessutom kunna göra ytterligare avdrag. Ett schablonavdrag stoppar inte vinstjakt och vinstdrift, men det skulle göra friskolesektorn mindre intressant för riskkapitalet, koncernernas expansion skulle stoppas, och värderingarna på bolagen skulle minska. Ett schablonavdrag kan dessutom införas snabbt utan år av utredningar. Förslaget igår ser nämligen ut att bygga på beräkningarna bakom socialdemokraternas proposition från 2022 och den så kallade Åstrandutredningen från 2020.

Minns ni? För snart fyra år sedan pågick en stenhård debatt om skolpengen. Utredningen En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28), i debatten ofta kallad för Åstrandutredningen, hade räknat på hur stort avdrag som borde göras på skolpengen till friskolor för att kompensera för det större ansvar som kommuner har. Utredningen räknade på två scenarier. I det ena behövdes ett avdrag på 8,4 procent. I det andra på 10,6 procent. I slutändan föreslog dock utredningen för att varje kommun själv skulle beräkna och motivera avdraget. Den socialdemokratiska regeringen lade fram en proposition. Och Magdalena Anderssons regering hade rejält på fötterna. Utredningens förslag och analyser stöddes av myndigheter som Skolverket, Konkurrensverket och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), LO och de andra de fackliga centralorganisationerna, lärarförbunden samt en rad borgerliga kommunpolitiker, däribland kommunalråd med ansvar för skola i Stockholm, Göteborg och Malmö. Lagrådet hade inte heller några synpunkter på regeringens proposition.

Men det blev ett herrans liv.

De borgerliga partierna slogs hårt mot minsta avdrag. Länge hette det från borgerligt håll att Socialdemokraterna borde vänta på Riksrevisionens granskning av skolpengen. Det argumentet tystnade dock snabbt när det framkom att Riksrevisionen kanske inte skulle tycka att lika skolpeng till kommunala skolor och friskolor var en jättebra grej. Riksrevisionen konstaterade att skolpengens utformning ”i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras”. Men högern vann. Propositionen röstades ned av M, C, L, KD och SD.

Resultat: Friskolornas intäkter säkrades för ytterligare en mandatperiod.

Det blev dock allt svårare för högerpartierna att motivera sitt ställningstagande. Liberalerna hade landsmötesbeslut om differentierad skolpeng och i valrörelsen ändrades retoriken. I november 2023 tillsatte sedan Tidö-regeringen en ny utredning som bland annat skulle föreslå ett sätt att beräkna skolpeng som tog ”hänsyn till olika huvudmäns strukturella förutsättningar och behov”. Utredningen kom att heta Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72).

Inte långt ifrån en repris på Åstrandutredningen alltså.  Och den nya utredningen kom också fram till att friskolor borde få lägre skolpeng. Med motiveringen att den tidigare analysen fått kritik av Svenskt Näringsliv gjorde dock utredningen en ny beräkning. Resultatet blev ett nu avdrag på 6 procent. Denna gång som schablon lika för alla kommuner.

Men regeringen slängde förslaget i papperskorgen. Som av en händelse exakt vad Almega utbildning krävt samma dag som remisstiden gick ut. Läs mer om regeringens skolpengsteater här.

Resultat: Friskolornas intäkter säkrades för ytterligare fyra år till. Om det inte blir ett beslut snabbt under nästa mandatperiod.

Därför är socialdemokraternas besked igår välkommet. Det finns två utredningar som välja på. Den ena räknade på att avdraget borde vara mellan 8,4 och 10,6 procent, men att kommunerna skulle avgöra storleken själva. Den andra räknade på ett avdrag på 6 procent och förordade en schablon. Dessutom föreslog den andra utredningen att kommuner vid synnerliga skäl ska kunna ge tillskott till egna skolor utan att behöva betala ut motsvarande belopp till fristående skolor, något som i praktiken motsvarar ett större avdrag.

Beskedet om 8 till 11 procent låter som den ena utredningens kalkyl, modellen med schablonavdrag och större avdrag vid synnerliga skäl är hämtad från den andra. Det finns nu alltså ett skarpt förslag som är förankrat i två statliga utredningar som båda är remissbehandlade. Därmed borde det här inte behöva utredas mer.

Beräkningarna är gjorda. Konsekvenserna är utredda. Synpunkterna är inhämtade.

Frågan om differentierad skolpeng är ordentligt utredd och ett beslut kan komma snabbt. Vilka driftsformer som ska tillåtas och hur lagstiftning om stoppade vinster ska utformas måste utredas och kommer därmed ta längre tid. Men lägre skolpeng till friskolor kommer hjälpa till. Om skolan görs mindre lukrativ kommer riskkapitalet att vända sig till andra branscher. Vinstintresset kommer försvagas, och det vinner vi alla på.

Nu gäller det att partier som kan samlas runt förslaget lyckas göra frågan viktig nog för väljarna. Det kommer krävas en riksdagsmajoritet för att driva igenom ny lagstiftning, förhoppningsvis redan under nästa riksdagsår.

Läs mer om LOs hållning i remissyttranden på den så kallade Åstrandutredningen från 2020 och på Tidö-regeringens skrotade utredning om differentierad skolpeng.