Igår kom utredningen Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola (SOU 2026:37) med sitt slutbetänkande. Utredningen har tagit fram viktiga förslag för stärkt kvalitet och minskade barngrupper, åtgärder som också skulle förbättra arbetsvillkoren i förskolan. De förslagen får jag återkomma till en annan gång. Det verkligt sensationella i betänkandet är finansieringen.
Utredaren föreslår en kraftigt försämrad föräldraförsäkring. Istället för 80 procent av inkomsten upp till taket ska föräldralediga nu bara få 67 procent. En undersköterska med en månadslön på 34900 kronor får idag en föräldrapenning på ca 26700 kronor enligt Försäkringskassan. Den vill regeringens utredare sänka med i runda slängar 5000 kronor i månaden. Alla föräldrar tappar med utredarens förslag knappt en femtedel av den summa de får i föräldrapenning idag.
Det här gör utredaren i ett resonemang på bara åtta rader.
Med ett penndrag föreslår utredaren att alla barnfamiljer ska tappa tusentals kronor i månaden. Ingen kalkyl. Ingen konsekvensbeskrivning.
Det saknar motstycke.
Nu frågar sig kanske någon: Vad stod det i utredningsdirektivet? Hade regeringen pekat ut föräldraförsäkringen som ett besparingsområde? Nej. Det stod faktiskt inget alls om finansiering i direktivet. Utredaren hänvisar i stället till en generell skrivning i kommittéförordningen som säger att en utredning som lämnar förslag som medför kostnadsökningar eller intäktsminskningar för staten, kommuner eller regioner ska föreslå var pengarna ska tas. Finansieringen ska då i första hand ha anknytning till utredningens område och utredningen ska motivera sina skäl för den föreslagna finansieringen.
Är då föräldraförsäkringen ett närliggande område med anknytning till förskolan? Ytterst tveksamt. Det är inte bara olika departement, Socialdepartementet respektive Utbildningsdepartementet, utan också helt olika syften.
Hur ser då motiveringen ut? Den finns inte. Inte alls. I stycket som börjar med Skälet till förslagen finns bara några få rader om utredarens andra finansieringskälla – avskaffat flerbarnstillägg i barnbidraget. I det fallet finns i alla fall en hänvisning till en rapport från Riksrevisionen, men inte heller där finns kalkyl eller konsekvensbeskrivning. Också den besparingen hade förtjänat ett längre resonemang, men förslaget om att spara på flerbarnstillägget har åtminstone funnits med i politisk debatt på senare år.
Förslaget till kraftig besparing på föräldraförsäkringen ser ut att komma från ingenstans.
Det oroar. De flesta som värnar ett jämställt uttag av föräldraförsäkring är vana vid att försvara de öronmärkta månaderna. Ska vi nu också behöva försvara föräldraförsäkringen mot en kraftig ekonomisk försämring?
Att stärka förskolan är viktigt och skulle ha långsiktiga samhällseffekter. Förskolans framtid förtjänar en seriös diskussion. Att då ställa en satsning på minskade barngrupper mot vanliga familjers plånböcker och jämställdhet mellan könen är inte en bra start.
