Frankrikes stängda skolor en väckarklocka för behovet av klimatanpassning av skolor och äldreboenden

Igår höll över 800 skolor i Frankrike stängt på grund av det varma vädret. För skolans del är klimatförändringar inte längre bara något att utbilda om, utan det handlar nu också om hur skolan ska fungera i en, som det verkar, allt närmare framtid. Varmt väder har alltid varit en arbetsmiljöfråga, tänk bara på Hanna från Arlöv, men i skolan handlar det också om kunskaper. Inom OECD finns nu allt mer data som visar på värmens konsekvenser för inlärning.

• En studie baserad på internationella PISA-data visar hur varje dag över 26,7 grader ger en mätbar sänkning av PISA-resultatet.
• En amerikansk studie visar hur ett skolår med 0,55 grader högre temperatur (1,0 Fahrenheit) resulterar i en procent lägre resultat för skolor utan luftkonditionering på deras så kallade PSAT-tester. Och inte bara det. Studien pekar på att mellan 3 och 7 procent av skillnaden i testresultat mellan olika socioekonomiska grupper kan förklaras av olika exponering för varma klassrum, vilket i sin tur är en följd av både skolors placering, byggstandard och tillgång till luftkonditionering.
• En japansk studie visar hur varje dag över 34 grader under skolåret ger en extra försämring av provresultaten för elever i skolor utan luftkonditionering.

Alltför varma skolbyggnader riskerar alltså inte bara arbetsmiljö utan också kunskaper. Värst drabbas elever som inte heller har tillgång till svala utrymmen hemma. Därmed blir frågan om klimatanpassning av skolor också en likvärdighetsfråga. Flera länder har dragit slutsatser av detta. På bara knappt 20 år har Japan genom en storskalig insats försett samtliga offentliga grundskolor med luftkonditionering. Frankrike planerar åtgärder för att hantera ett varmare klimat i 40000 grundskolor under kommande 10 år.

Åtgärderna görs inte bara för att säkra arbetsmiljön i skolan, utan också för att säkra konkurrenskraften. När skolor håller oplanerat stängt minskar produktiviteten eftersom föräldrar kommer tvingas att stanna hemma eller arbeta kortare dagar. Och inga länder har råd att halka efter i den internationella kunskapskonkurrensen på grund av att värmen stjäl undervisningsdagar från skolan.

I USA finns exempel på delstater som i det officiella läsåret har lagt in reservdagar som ska kunna användas för att hämta in dagar då värmen tvingat skolor att hålla stängt. Madrid har sedan 2023 bestämmelser som gör det möjligt att tidigarelägga skoldagen så att fler lektioner hinns med innan det blir för varmt fram på dagen.

Sverige är fortfarande jämförelsevis lyckligt lottat, men även här märks värmen. Kanske luras vi oss av att våra grund- och gymnasieskolor hunnit ta sommarlov när den värsta värmen brukar slå till, men glöm inte att både förskolan och vuxenutbildningen på Komvux är igång som vanligt.

En satsning på klimatanpassningar av välfärdens byggnader är en del i det program för full sysselsättning som LO presenterar i Almedalen i år. Åtgärder som vi vet att vi kommer behöva kan vi planera in nu. Upprustning och klimatåtgärder i äldreboenden, vårdcentraler, förskolor och skolor skulle inte bara ge jobb och tillväxt, utan också bättre förutsättningar för kvalitet i välfärden. Bättre inomhusklimat ger bättre arbetsmiljö. Bättre arbetsmiljö skapar attraktivare arbetsplatser och förutsättningar för bättre omsorg. Bättre arbetsmiljö ger också bättre skolresultat och ökad likvärdighet. Bättre skolresultat och ökad likvärdighet ger konkurrenskraft, tillväxt och ett bättre samhälle.

Mer om vad vi kan förvänta oss för effekter på skolan när temperaturen stiger finns i den färska OECD-rapporten What are the likely impacts of rising temperatures on students and how are countries adapting?, varifrån flera länkar ovan är hämtade.