Nu pågår ILOs årliga arbetskonferens i Genève. Jag är en av två från LO som deltar där. Keth Thapper är med i den kommitté som utvärderar hur medlemsländerna följt (eller inte) ILOs konventioner och rekommendationer i ett antal konkreta fall.
Jag sitter i en kommitté som har till uppgift att förhandla fram en rekommendation om det som kallas ”Social protection floors for social justice and a fair globalization”, grundläggande socialt skydd för social rättvisa och en rättvis globalisering.
ILO är sammansatt av tre parter; arbetsgivare, arbetstagare och regeringar. Arbetskonferensen pågår i nära tre veckor. Nu har vi varit igång några dagar, och börjat komma en bit på vägen med årets konferensarbete.
En rekommendation är en norm, en standard, som inte behöver ratificeras för att gälla, och som riktar sig till alla ILOs medlemsländer. Det är just en rekommendation, inte bindande regler, men ändå ett verktyg att använda för att förmå medlemsstaterna att leva upp till målen.
Den rekommendation om grundläggande socialt skydd som vi nu arbetar med har till syfte att främja utbyggnad av det sociala skyddsnätet i alla länder både ”på bredden”, det vill säga för att omfatta så många personer som möjligt, och ”på höjden”, vilket innebär att förbättra innehållet i de förmåner som ingår.
Förslaget till rekommendation behandlar fyra huvudområden:
– tillgång till tjänster som nödvändig hälsovård inklusive mödravård,
– grundläggande inkomsttrygghet för barn, som åtminstone innebär mat, utbildning och vård och omsorg,
– grundläggande inkomsttrygghet för alla i förvärvsaktiv ålder, som inte tjänar tillräckligt, inklusive i fall av sjukdom, arbetslöshet, mödraskap och funktionsnedsättning, samt
– grundläggande inkomsttrygghet vid ålderdom.
Arbetet med denna rekommendation här i Genève sammanfaller med 300-årsjubileet av Jean-Jeaques Rousseaus födelse. Rousseaus skrifter och tankar om mänskliga rättigheter låg till grund för värderingarna i franska revolutionen. Han föreslog bland annat ett socialt kontrakt mellan alla medborgare i ett gott samhälle, ett kontrakt som garanterar frihet och jämlikhet, och han var särskilt angelägen att ingen på grund av fattigdom skulle vara tvungen att sälja sig. Nog blir det ett fint sätt att fira minnet av Rousseau med att vi; arbetsmarknadens parter och regeringsföreträdare från 184 länder kommer överens om ett ”socialt kontrakt” om grundläggande social trygghet, och att alla människor ska ha rätt till ett anständigt liv.
