Igår ställde sig LOs styrelse bakom ett ramavtal mellan arbetsgivare och arbetstagareorganisationer på europanivå för minskad ungdomsarbetslöshet.
TCO och Saco har redan behandlat avtalet vilket betyder att en samlad svensk fackföreningsrörelse ställer sig bakom det. Nu sänds det till Europafackets styrelse (ETUC) för godkännande.
I Europa är ca 5,8 miljoner unga utan arbete, snittnivån för EU-länderna är 24,5 procent. Det är en mer än dubbelt så hög siffra jämfört med övrig arbetslöshet. Redan innan efterfrågestoppet i ekonomin 2008 var ungdomsarbetslösheten hög men krisens verkningar har slagit hårt mot redan utsatta grupper på arbetsmarknaden, däribland ungdomar.
Det är i det närmaste att betrakta som en naturlag att när arbetslösheten stiger ökar den än mer för unga. Det mest effektiva sättet att minimera ungas arbetslöshet är därför att bekämpa alla former av arbetslöshet. Unga hotas inte bara av arbetslöshet i högre grad än andra, de har ofta också en mer otrygg ställning på arbetsmarknaden, i Europa har 42 procent tillfälliga anställningar och 32 procent har deltidskontrakt, särskilt utsatta är kvinnor.
De allra flesta aktörer är överrens om att arbetslösheten bland unga är verklig och riskerar att skapa en socialbomb i redan hårt sargade ekonomier i Europa. Trots det drog förhandlingarna ut på tiden – 9 månader och resultatet är en kompromiss som visar att det i vissa frågor råder stor åsikts skillnad mellan parterna på Europas arbetsmarknad.
Rätt kompetens, smidig övergång från utbildning till arbetsmarknaden är viktiga förbättringsområden som markeras i avtalet där relativ samsyn råder.
Skillnaden mellan parterna blir däremot tydlig när det kommer till anställningsformer, lönenivåer och behovet av strukturella reformer på arbetsmarknaden. Arbetsgivarnas argument känns igen från den nationella debatten. Höga lägsta löner, anställningstrygghet och en stelnad arbetsmarknad gör det svårt för unga att komma in på arbetsmarknaden är deras repetitiva mantra. Medicinen från arbetsgivarna är besk och verkningslös, tillfälliga anställningar, sänkta löner och strukturella reformer som innebär att arbetstagarna ska göras alltmer flexibla för att möta arbetsgivarnas behov. Grekland, Spanien och Portugal är tydliga exempel på att åtstramningar och försämringar är fel kur för att möta ekonomisk kris och arbetslöshet.
Det är därför glädjande och av stor vikt att arbetstagarna har haft framgång när avtalet nu slutligen ska undertecknas. Ramverket slår fast att tillsvidareanställningar är att anse som det normala. Avtalet bygger på att de nya arbeten som skapas ska präglas av god kvalité, goda arbetsvillkor i en god arbetsmiljö. Nationella kollektivavtal ska respekteras och vara grunden för hur arbetsmarknaden i medlemsländerna regleras.
Ramavtalet mot ungas arbetslöshet kommer att få olika betydelse beroende på var i Europa det används, viktigt är att parterna på Europas arbetsmarknad genom social dialog på allvar visar att kampen mot ungdomsarbetslösheten är en av de viktigaste framtidsfrågorna.
