Avskaffa karensavdraget permanent!

Igår meddelade regeringen och samarbetspartierna att karensavdraget slopas. Beslutet träder i kraft med omedelbar verkan och gäller en och en halv månad framåt, med möjlighet till förlängning om det bedöms motiverat. Om detta tycks det dessutom råda en bred enighet i riksdagen. Det är bra. Jag håller verkligen med Kommunals ordförande, Tobias Baudin, när han säger: ”Jag hoppas att karensavdraget härmed aldrig mer ser dagens ljus”.

Folkhälsomyndigheten rekommenderade i tisdags att alla ”med symtom på luftvägsinfektion, även lindriga, uppmanas att avstå sociala kontakter som riskerar att sprida smitta” (läs mer här!). Att vi då som enda nordiska land ska ha en karens (karensavdrag) i sjukförsäkringen, som försvårar arbetet med att motverka smittspridningen, är naturligtvis inte hållbart.

Att staten går in och tar över kostnaderna för karensen i sjukförsäkringen sades tydligt vid gårdagens presskonferens. Det är i ljuset av detta som LOs, Kommunals, Handels och andra LO-förbunds reaktioner måste ses. Det är, som sagt, bra att detta steg nu tas. Men se också till att karensavdraget slopas permanent. Det finns goda skäl till det.

Vilken teknik som ska användas var dock lite oklart vid presskonferensen igår. Jag frågar mig exempelvis om det är en ”utbyggd smittbärarpenning” (läs mer här!), där kravet på läkarintyg tas bort, som avses. Eller tänker man faktiskt slopa karensavdraget (läs mer här!). Det hela underlättades inte av att de ansvariga politikerna talade om att man vill “slopa karensdagen”, som ju faktiskt slopades och ersattes av karensavdraget för drygt ett år sedan.

Visst kan man naturligtvis diskutera vilken teknik som på kort sikt är mest effektiv och vad som måste göras på längre sikt. Jag tror man kan se på frågan ungefär så här:

1.) Det är orimligt att sjukförsäkringen i nu rådande läge har en inbyggd mekanism, i form av en karens (karensavdrag), som riskerar att öka skadlig sjuknärvaro och motverka smittskyddsarbetet.

2.) Just nu är det ett akut läge med en allvarlig pandemi och en svårbedömd spridning av cornonaviruset i samhället. Då är det givetvis viktigt att hitta fram till en så bred, snabb och verkningsfull lösning som möjligt.

3.) ”Coronakrisen” har tydligt åskådliggjort hur kontaproduktivt det är att vi ska ha ett karensavdrag i sjukförsäkringen. Dessutom slår karensen väldigt ojämlikt på olika grupper i samhället. För vissa är bördan mycket tyngre att bära än för andra.

För högre tjänstemän och akademiker kan en ohälsa hanteras eller döljas genom att de exempelvis använder flextid eller arbetar hemifrån istället för att sjukskriva sig. De flesta av LO-förbundens medlemmar kan dock inte använda sig av denna möjlighet. De har i regel mindre kontroll över arbetsplatsnärvaron, arbetstakten/arbetstiderna och har dessutom ofta en hög fysisk belastning.

I LOs jämställdhetsbarometer (läs mer här!) visar några av mina utredarkollegor med hjälp av statistik från Arbetsmiljöverket att vi har en relativt hög sjuknärvaro på arbetsplatserna, framförallt bland kvinnor. Sju av tio kvinnor i arbetar- och tjänstemannayrken uppger att de någon gång under den senaste tolvmånadersperioden arbetat fast de inte borde.

Orsakerna till sjuknärvaron handlar ofta om att man inte vill belasta redan tungt ansträngda kollegor. Men bland kvinnor i arbetaryrken, som ofta arbetar inom vård och omsorg, spelar även ekonomin roll. Fyra av tio som går sjuka till jobbet gör det för att de uppger att de inte har råd att stanna hemma. Karensen i sjukförsäkringen handlar alltså i grunden om könsmakt och om makten i arbetslivet.

Det finns också anledning att väga in andra aspekter och att lyssna till de som studerat frågan närmare. Forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet visar exempelvis på en rad negativa ekonomiska effekter av sjuknärvaron. Professor Gunnar Bergström säger bland annat (Tidningen Arbetsliv 18 okt., 2019): ”Generellt brukar uppskattningar av kostnader för sjuknärvaro visa att sjuknärvaron är dyrare för arbetsgivare än sjukfrånvaro.” Det finns alltså även starka, hittills i vårt land relativt lite uppmärksammade, företagsekonomiska skäl att ifrågasätta och motverka de mekanismer som ökar sjuknärvaron.

Beslutet om att slopa karensen (karensavdraget) i sjukförsäkringen, som regeringen och samarbetspartierna aviserade igår, var bra. Det är ett viktigt steg i rätt riktning. Låt oss även ta nästa steg och avskaffa karensavdraget permanent. Det är bra för löntagarna och för hela samhället, inte bara på kort sikt utan också långsiktigt!