Till lo.se Sök Meny
Vi måste prata om den allmänna löneavgiften

Vi måste prata om den allmänna löneavgiften

Ibland kan man inte låta bli att undra om de borgerliga partiledarna fått ”pippi” på det där med skattesänkningar. Det tycks som att skattesänkningar är det borgerliga svaret på i princip alla samhällsproblem. Men det är inte riktigt sant. Det finns nämligen en skatt de sällan talar om. Det gäller i och för sig också den socialdemokratiska partiledningen…

Det jag tänker på är den allmänna löneavgiften. Den är inte helt obetydlig om vi ska prata om statens finanser. I år beräknar regeringen att den allmänna löneavgiften ska dra in drygt 220 miljarder kronor till statskassan. Ja, du läste rätt. 220 miljarder är alltså mer än dubbelt så mycket jämfört med det som vi avsätter för vårt försäkringsskydd vid sjukdom och funktionsnedsättning (utgiftsområde 10 i statsbudgeten).

Den allmänna löneavgiften är viktig att plocka med i analysen när vi ska förstå hur ojämlikheten ökat. Jag har tidigare i en rad olika sammanhang lyft fram detta (läs denna blogg från 2013 eller denna artikel i Dagens Arena). Men jag ska ändå kort här förklara vad jag menar.

Per Molanders jämlikhetskommission, som presenterade sitt slutbetänkande mitt i sommaren när många av oss var på semester, lyfte fram både skattepolitiken och välfärdspolitiken som viktiga förklaringsfaktorer till att ojämlikheten ökat i vårt land. Den svenska ojämlikheten är framför allt politikdriven och beror inte i första hand på ökade löneskillnader. Tvärtom har vår lönebildningsmodell inte genererat de växande inkomstskillnader som vi kan se i många andra länder.

Att vårt land är det OECD-land där ojämlikheten ökat allra mest beror främst på den politikomläggning som skedde från och med 1980/90-talen och framåt. På grund av de senaste decenniernas skattesänkningar/nya skatteavdrag (som gynnat höginkomsttagarna) och omfattande neddragningar av utgifterna för socialförsäkringarna (som missgynnat låginkomsttagare) har klassklyftorna i vårt land ökat. Välfärdsstatens omfördelningsförmåga har minskat.

Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning (utgiftsområde 10 i budgeten) har pressats neråt särskilt mycket under denna tid. De låg på strax under 7 procent av BNP år 1990 och minskade till ca 4 procent av BNP år 1998. Förra året (2019) låg motsvarande siffra på strax över 2 procent och trendlinjen pekar fortsatt neråt (se diagram på sid. 17 i Socialförsäkringen i siffror 2020).

Vi avsätter alltså allt mindre av de värden vi skapar till det allmänna försäkringsskydd som ska träda in när vi blir så sjuka att vi inte kan arbeta. Förklaringen till de minskande utgifterna är inte att vi blivit så mycket friskare de senaste decennierna, utan det handlar framför allt om att såväl lagstiftningen som lagtillämpningen stramats åt. Allt färre som söker stöd via sjukförsäkringen beviljas ersättning. Allt fler av oss som drabbas av en sjukdom fattiggörs och marginaliseras. Den svenska ojämlikhetsutvecklingen handlar i stor utsträckning att personer som blir sjuka eller arbetslösa halkar efter i den allmänna välståndsutvecklingen.

Det är här den allmänna löneavgiften kommer in. Den allmänna löneavgiften infördes 1995 för att finansiera Sveriges medlemskap i EU och var då 1,5 procent av lönen. Den brukar betraktas som en del av arbetsgivaravgifterna och tas ut på lönesumman (läs mer om vad en arbetsgivaravgift är på Skatteverkets hemsida). Men eftersom den inte som exempelvis sjukförsäkringsavgiften eller pensionsavgiften är destinerad (öronmärkt) för något socialt ändamål är den, enligt Skatteverket, att betrakta som en skatt. Den allmänna löneavgiften är alltså en skatt som läggs på vår lön.

Sedan införandet har den allmänna löneavgiften vuxit kraftigt och mångdubblats. Den ligger nu på 11,62 procent av lönen. Förklaringen till detta är inte i första hand att EU-medlemskapet har blivit så mycket dyrare. Den viktiga förklaringen är istället att politikerna kommit på att de kan använda den allmänna löneavgiften som ett ”dragspel”, för att hålla den sammanlagda arbetsgivaravgiften på oförändrad nivå (31,42 procent av lönen sedan år 2009), trots att de delavgifter som ska gå till den sociala tryggheten sänkts steg för steg.

De stramare reglerna och lagtillämpningen som införts i sjukförsäkringen avspeglas tydligt i sjukförsäkringsavgiften, som minskat kraftigt under 2000-talet och mer än halverats sedan 2006 (se diagrammet).

Eftersom villkoren för att beviljas sjukpenning och sjukersättning stramats åt framförallt år 2008, då alliansens stora systemskifte (”rehabiliteringskedjan”) genomfördes, har utgifterna minskat. Detta har gjort att man steg för steg har sänkt sjukförsäkringsavgiften. Samtidigt har den allmänna löneavgiften höjts i samma takt som de andra sociala avgifterna sänkts. Det innebär att en allt mindre del av den arbetsgivaravgift som tas ut på vår lön avsätts till vårt allmänna försäkringsskydd samtidigt som andelen som är ren skatt ökat.

Den ”dolda skatt”, som den allmänna löneavgiften i praktiken är, har systematiskt under alliansåren (2006–2014) används för att finansiera inkomstskattesänkningar. När Fredrik Reinfeldt och Anders Borg sa att de med sina skattesänkningar gav löntagarna mer i plånboken var det till stor del med pengar som löntagarna själva avstått från och öronmärkt för att få en social trygghet den dag de behöver den.

Alliansen höjde alltså en skatt för att kunna sänka andra. Den sammanvägda fördelningseffekten, när finansieringen av skattesänkningarna och försämringen av vårt allmänna försäkringsskydd räknats in, blev att klassklyftorna ökade och att den sociala tryggheten för dem med ”vanliga inkomster” kraftigt naggades i kanten. På detta sätt kunde regeringen Reinfeldt finansiera sina jobbskatteavdrag och ta bort andra skatter som träffade höginkomsttagare, utan att krascha statsfinanserna på det sätt som tidigare borgerliga regeringar gjort när de sänkt skatterna.

Tyvärr är det dock inte enbart de borgerliga partierna som pressat ner villkoren i sjukförsäkringen och sänkt sjukförsäkringsavgiften samtidigt som den allmänna löneavgiften höjts för att skapa ett större ”reformutrymme”. Det gjorde även Magdalena Andersson och den s-ledda regeringen så sent som året före det senaste riksdagsvalet (2018), vilket tidningen Arbetet uppmärksammat i olika artiklar (läs dessa artiklar av Martin Klepke och Mårten Martos Nilsson).

Mot denna bakgrund kanske man bättre kan förstå varför den allmänna löneavgiften, trots att den idag drar in ungefär en tiondel av statens totala skatteintäkter, uppmärksammas så lite i den politiska debatten. Likväl ligger det, som jag ser det, i löntagarnas intresse att detta synliggörs.

Det handlar ju trots allt om vårt löneutrymme och det vi faktiskt avstår från för att få ett fullgott allmänt försäkringsskydd när vi behöver det. I förlängningen rör det sig också om tilliten till välfärdsstaten och förutsättningarna för att långsiktigt och effektivt bekämpa ojämlikheten.

7 svar på ”Vi måste prata om den allmänna löneavgiften”

  1. Lenart skriver:

    Bra Kjell.frågan är hur vi skall få arbetarna i LO kollektivet att intresserad de av var deras pengar tar vägen ?
    Många ser skatte /ekonomi som tråkigt och krångligt och de är det!Vi har kurser genom ex.ABF eller på fackförening mötena.Jag kan uppleva att de många gånger stannar i diskussionen om den enskildes plånbok som ser helt olika ut.
    Därefter svalnar intresserad för de är svårt att på ett pedagogiskt sätt få löntagare intresserad,dock inte alla.
    Vad tror du.Ha de .
    Din artikel är bra.Bravo förklarad jag tar den med mig och informerar.

  2. Ulf Björk. skriver:

    Håller med Kjell om att högerregeringen fått pippi när dem försöker inbilla våra medlemmar att skattesänkningar för de rika och välbärgade är bra för Sverige.
    Pengar till skattesänkningarna togs av löntagarna och som var avsedd att användas till en trygghet när de blev sjuka ,arbetslösa och pensionerade.
    Vi måsste tillsammans driva frågan om att våra motioner till lo-s kongress som berör de områden som Kjell pekat på i det allmänna fösäkringsskyddet förbättras eftersom de pengar som medlemmarna avstått ifrån ska användas till de var avsedda till.
    Magdalena Andersson som är våran finansminister bör förklara hur hon tänkt sig att
    använda våra pengar till att att höja ersättningarna som beslutats på de socialdemokratiska partikongresserna .
    Vi måsste ta strid redan nu så att inte höger krafterna om dem får makten i Sverige Riksdag fortsätter att norpa våra medlemmars Pengar och finansera en skattesänkning för de rika och välbärgade.

  3. Lena Bergström skriver:

    Hej.
    Man har lyckats implementera rädsla, samtidigt som tidspress påförts. I de flesta yrkesområden. Det talas inte om “Taleförbudet” i kollektivavtal. En uppgörelse som tillåter arbetsgivare slita ut sin personal och ta in nya “offer”.
    Hur politiker kan blunda för systematiska arbetsmiljöbrott och brott i fler hänseenden – är en gåta.
    Det finns många frågor som krävs svar på.
    Att arbetsgivare tillåts använda minutregistrerad arbetstid mot löntagare, måste upp till debatt. Speciellt när stress är orsak till kapitalt misslyckande och förstörelse.

  4. Henrik Hundersmarck skriver:

    Mycket välskrivet, dock som tidigare framförts, säkert svårt få gemene man att läsa igenom och sätta sig in i detta på typ 6 min.
    Har till arbetstagare och fackliga försökt förmedla hur vi arbetare sen längre tid tillbaka blivit och blir blåsta på del av vårt egentliga löneutrymme och att konsekvensen blir att det försäkringsskydd som vi en gång hade utarmas.

  5. Tomas skriver:

    Tack Kjell för att du inte bara lyfter fram detta men också visar siffrorna över var “våra” pengar tar vägen. Sett flertalet artiklar om detta men ingen har nämnt hur pengarna fördelas.

  6. Helene Wall skriver:

    Vi är ju grundlurade ,man betalar en massa avgifter som man inte vet något om ,det är ju inte konstigt att folk har blivit utförsäkrade och utblottade blivit utan bostad och så tragiskt tagit sitt liv ,dom skulle skämmas

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading