Till lo.se Sök Meny
Anställningstrygghetens betydelse för god arbetsmiljö och säkerhet

Anställningstrygghetens betydelse för god arbetsmiljö och säkerhet

När arbetsmiljöveckan 2020 planerades handlade det främst om att lägga fokus på arbetsplatsernas arbetsmiljö och vikten av att genomföra skyddsronder för att öka säkerheten och minska förekomsten av arbetsskador och arbetssjukdomar på LO-kollektivets arbetsplatser.

LO-förbunden uppmärksammar sina vardagshjältar skyddsombuden på onsdagen vecka 43 på skyddsombudens dag och bedriver skyddsronder och utbildningsdagar med mera, för att särskilt uppmärksamma hur arbetsmiljön kan förbättras och skyddsombudens viktiga roll i det arbetet.

I år och nästa år uppmärksammas under arbetsmiljöveckan som firas i hela Europa särskilt vikten av god ergonomi och hållbar belastning i arbetet för att minska belastningsskadorna. Inom LO-kollektivet är belastningsfrågan ständigt högaktuell och belastningsskadorna är alldeles för vanliga och beror såklart på bristande arbetsmiljö som om den inte åtgärdas sliter ut kropparna.

Repetitiva rörelser, tunga eller många lyft och dessutom i för hög takt sliter ut även unga kroppar. Och vem kan orka, kunna eller vilja jobba ett helt arbetsliv när arbetsglädjen ersatts av konstant värk och smärta? Nej, i det perspektivet känns såklart en senarelagd pensionsåldersgräns som en befängd idé. Och vem av alla de med en otrygg anställningsform vågar hävda sina rättigheter och påpeka och kräva åtgärd av brister och risker i arbetsmiljön som sliter ut kroppen och knoppen varje dag, om man samtidigt är rädd att framstå som krånglig när arbetsgivaren lätt kan byta ut en mot någon annan.

Tystnaden tenderar att breda ut sig på den sortens arbetsplats som präglas av otrygghet. Därför är otrygga anställningsformer och de förslag som ligger i LAS-utredningen där b.la. arbetsgivaren inte behöver ange vilka skäl som ligger bakom en uppsägning av personliga skäl, inte bara en fråga om anställningstrygghet utan också om effekterna det leder till i arbetsmiljöarbetet och möjligheterna till organisering av skyddsombud och samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombuden i arbetsplatsens arbetsmiljöarbete.

Inte minst under det senaste halvårets pandemi har vi sett att de arbetsplatser som har en fungerande samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud, där har även riskbedömningar och åtgärder fungerat bra. Det är på dessa arbetsplatser som riskerna runt covid-19 hanterats på ett bättre och mer ansvarsfullt sätt.

Behovet av den kompetens som skyddsombud, huvudskyddsombud och regionala skyddsombud besitter visar sig nu under pandemin vara guld värd. Både för arbetsgivare som vill ta sitt arbetsmiljöansvar och för arbetstagarna vars säkerhet och inflytande över arbetssituationen skyddsombuden jobbar för. Från fack och skyddsombud har budskapet varit tydlig med att vi ställer inte in, vi ställer om! Det har hittats nya former med hjälp av den digitala tekniken för hur skyddsronder kan göras när man inte får göra arbetsplatsbesök på samma sätt som tidigare.

Samverkan har på många ställen stärkts vilket är avgörande för att säkerställa arbetstagares inflytande över arbetets utförande och arbetsmiljön.

På en del arbetsställen har arbetsgivare och chefer lärt sig massor om både skyddsombudens roll, hur arbetsmiljöarbetet ska göras och skyldigheter och rättigheter, kanske inte alltid med glada miner och ett skyddsombud som fått tagit strid, men lärdomarna och den ökade kunskapen finns kvar. Jag skulle säga att medvetenheten om arbetsmiljöfrågorna och det förebyggande arbetsmiljöarbetets vikt har ökat på grund utav coronapandemin. Det är bara synd att det skulle behövas en pandemi som kräver tusentals liv och än fler som drabbats av covid 19, för att i praktiken nå insikten av arbetsmiljöns betydelse för smittspridning och vikten av korrekt personlig skyddsutrustning.

Pandemin är inte över än, och medvetenheten om att de hårt ansträngda arbetare som sett till att Sverige har fungerat med vård, omsorg, skola, fastigheter, städ, trafiken, infrastrukturen, posten och mycket mer, och alla de som sett till att vi alla får hem mat på bordet och toapappret som bunkrades under våren. När ska tempot dras ner till en normalnivå för vad människors kroppar klarar av? Hur stor ska den så kallade arbetsmiljöskulden växa sig innan LO-kollektivets arbetare ska få återhämta sig?

Varken stat, arbetsgivare och allra minst arbetstagare själva vill se sjukskrivningarna skjuta i höjden. Men risken är stor eftersom när människan pressas för länge då går vi sönder såväl mentalt som fysiskt. Därför är det så viktigt att i detta läge, under och efter pandemin, verkligen prioritera arbetsmiljöarbetet högt på alla dagordningar och samverka med facken och stötta skydds- och arbetsmiljöorganisationerna med kunskap och resurser för att åtgärda brister i arbetsmiljön, för att förebygga arbetsskador och sjukdomar.

En arbetsmiljö där arbetet präglas av både hög tidspress och ett litet inflytande över arbetets utförande leder det till en ökad risk för belastningsskador, och särskilt för den person som redan är uttröttad.

För att förebygga att detta händer har parterna genom Prevent tagit fram ett informations- och metodstöd Ergonomihjälpen som kan hjälpa er på arbetsplatsen att hitta vad som behöver åtgärdas för att minska risken för belastningsskador.

Ni kan även hitta stöd för riskbedömningar för covid-19 smitta på Prevents webbsida och jag rekommenderar starkt att ni tittar på LOs kortfilm där IF Metalls regionala skyddsombud Linda Forså berättar om erfarenheterna om hur dom ställt om sitt arbetsmiljöarbete och erfarenheter från de administrativa skyddsronder de gjort när arbetsplatsbesök inte varit möjligt.

Även Niklas Holmqvist, ombudsman för arbetsmiljöfrågor, Målarna berättar i en film om hur de regionala skyddsombuden i deras förbund ställt om sitt arbete för att kunna säkerställa att medlemmarnas arbetsmiljö under pandemin hålls i av arbetsgivarna.

Håll i och håll ut, gäller inte bara i pandemitider och för smittrisker, utan det gäller i högsta grad för arbetsmiljöfrågorna i stort. Det finns digert med forskningsresultat som visar att förebyggande arbetsmiljö lönar för alla, och att arbetstagares inflytande och trygghet är avgörande för att risker och brister i arbetsmiljön ska uppmärksammas, liksom att skyddsombudens roll är en framgångsfaktor i arbetsmiljöarbetet.

Modellen som ligger till grund för svenskt arbetsmiljöarbete är alltså rätt, det gäller att den tillämpas och efterlevs bättre och att anställningstryggheten inte försämras. Med sämre anställningstrygghet följer ett minskat mod hos arbetstagare att våga nyttja sitt inflytande för att påverka sin arbetsmiljö och att organisera sig och nyttja sitt fackliga inflytande. Det riskerar även att påverka möjligheten för arbetstagare att få uppleva den stolthet det innebär att bli vald av arbetskamraterna att ta på sig uppdraget som skyddsombud och den kunskap och erfarenhet uppdraget ger.

Trygga människor vågar, kan och vill vara med och förändra och förbättra arbetsmiljöer och verksamheter. Det är ett fundament att bygga framgångsrika verksamheter på. Och fundament behöver stärkas när det stormar, inte undermineras eller försämras.

Ett svar på ”Anställningstrygghetens betydelse för god arbetsmiljö och säkerhet”

  1. mikael frängqvist skriver:

    skyddsronder tar pulsen på arbetsmiljön,där arbetstagarna befinner sig större delen av dagen & förbättrar arbetskvalitén & arbetarnas säkerhet under arbetsdagen!

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.