Det första plenarmöte i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, EESK, som jag deltog på fysiskt sedan vi började distansarbeta på grund av pandemin för drygt ett och ett halvt år sedan hölls delvis samtidigt som stats- och regeringscheferna i alla EUs medlemsstater samlades till toppmöte i huset tvärs över gatan från vår möteslokal. Beväpnade vakter, taggtrådsstängsel och tv-kameror utgjorde vår närmaste omgivning. Covid-19-smittan gör dessutom att man måste bära munskydd såväl i kollektivtrafiken i Bryssel som på EU-institutionernas möten. Om man ska köpa en måltid i en servering måste man visa sitt covid-pass för att få komma in. Bara genom att röra sig i denna miljö blir man tydligt påmind om olika sorters hot.
Plenarmötet inleddes med en debatt om EUs framtida handelspolitik i en föränderlig global verklighet, med deltagande av världshandelsorganisationens, WTO, vice generaldirektör Jean-Marie Paugam. Här kommer kopplingen till hoten vi upplevde i närmiljön: den internationella handeln har minskat kraftigt till följd av pandemin och hot i form av nya geopolitiska förutsättningar. Globala styrkeförhållanden förändras. Gränser har stängts, tullar har höjts. Företag frågar sig om det lönar sig att investera. Frågor om autonomi har blivit politiska, och behandlas i hela världen. EESKs ledamöter förde fram att handelsavtalens hållbarhetskapitel måste tas på allvar. Olika politikområden måste samverka för ett bättre samhälle: anti-korruptionsprogram och rättvisa regler för offentlig upphandling måste samverka med handelspolitiken. Samarbete mellan exempelvis WTO och FNs arbetsorgan ILO måste stärkas och leda till bättre koherens i genomförande av sociala standarder.
Handeln är viktig för våra samhällens utveckling. Men handeln måste ske på rättvisa villkor. När ILO inrättades 1919, precis efter första världskriget, var länder, arbetsgivare och arbetstagare överens om att förhindra social dumpning och orättvis konkurrens genom att respektera gemensamma normer för anständiga arbetsvillkor. På motsvarande sätt måste hållbarhetskapitlen i EUs handelsavtal med andra regioner respekteras och verkligen efterlevas för att handeln ska bidra till positiv utveckling av arbets- och levnadsvillkor.
Ett annat ämne som behandlades i ett yttrande som EESK antog var arbetsmiljö, som svar på kommissionens strategi för arbetsmiljöfrågor. Här skriver EESK att covid-19 har visat hur viktig arbetsmiljön är för arbetstagares hälsa. Därtill anser kommittén att arbetsrelaterad cancer bör inkluderas i kommissionens strategi. Arbetsmiljö är till stor del ett nationellt ansvar, där arbetsmarknadens parter spelar stor roll.
Dessutom behandlades effekterna av covid-19-krisen i ett yttrande om rekommendationen om den ekonomiska politiken i euro-området 2021. EESK anger att man är fullt medveten om att pandemin inte är över och att dess ekonomiska effekter kommer bestå i många år framöver. För att komma till rätta med dessa krävs en ny mix av ekonomiskpolitiska åtgärder. Makroekonomiska obalanser måste undanröjas. Lärdomar från pandemin måste integreras i policy för en socialt och miljömässigt hållbar ekonomisk utveckling. Fragmentering av den inre marknaden måste motverkas.
Så, sammanfattningsvis, nog finns det utmaningar. Det är lika viktigt nu som tidigare att alla goda krafter samverkar för att försöka styra utvecklingen i positiv riktning för människors levnads- och arbetsvillkor och helt enkelt för en bättre värld.
Intressant artikel! Egentligen borde hela EU enats om liknande regler, vad det gällercovidregler, handelsregler och framförallt arbetsmiljön.
Det skrivs alltid om distansarbete, men vi är många som inte kan arbeta på distans.
Tänker även på alla inom vårdsektorn, väldigt tuff arbetsmiljö och samtidigt kändes det nästan som att framförallt de som arbetar med äldre, blev beskyllda för att sprida smitta….
En annan sak som inte skrivs om så ofta är att inom vårdsektorn i Sverige används fortfarande munskydd, visir mm trots nya restriktioner som inleds här i november. Detta gäller inte flera vårdanställda, de ska fortfarande använda munskydd och visir.
Arbetsmiljön under Corona är något som borde tas upp, för många har det varit en mycket arbetsam arbetsmiljö…
Tack ska du ha!
Mycket bra sammanfattning. Tack!
Tack ska du ha!
Den svaga struktur som den internationella handeln var bygd på blev testad av pandemin.
Behovet och fördelarna av denna struktur var lätt att se också.
Kan de internationella aktörerna komma till skott och etablera en starkare och stabilare struktur för en hållbar framtid
Tack för din kommentar!
Verkligen behöver den internationella handeln starkare struktur till stöd för rättvisa villkor för att fungera bra.
Er blogg här på Lo-bloggen är bra och lättöverskådlig att läsa och ta till sig. Ni som jobbar med detta vill jag ge en eloge till, vilket engagemang ni har och vilka bra artiklar ni skriver!
Tacksam
Tack så mycket för din positiva kommentar!
har detta någon som helst betydelse för Anna Hallberg och hennes statssekreterar Krister Nilsson? För LO en dialog med UD och med Handelsdepartementet eller t.ex. EU nämnden som tar ställning till det som kommer upp på Ministerrådets agenda? När startar EUs handelsförhandlingar med t.ex. Thailand och resten av ASEAN länderna. Med Vietnam har EU gjort upp, men inget av detta finns med i det handelsavtalet. Inte ens i förutsättningarna för att så småningom uppnå jämförbara konkurrensvillkor, som t.ex. att anslutning till socialförsäkringssystemen inom EUs länder erbjuds ASEAN ländernas affärsfolk i anställningsvillkoren men inget av de länderna kan i motsvarande grad, möjligen Thailand, erbjuda jämförbara villkor, men inte generellt till expatriater som har uppehållstillstånd, såsom fallet är i t.ex. Sverige. Varför exporterar inte EU kunskap om robusta system nu när pandemin ruinerat ekonomin för miljoner i ASEAN länderna, vilka ännu ägnar sig åt välgörenhet och matutskänkningar och lånar pengar av rika istället för att beskatta dom för att få råd med vaccin mot Covid 19. Handelsförhandlingar inkl. investerings projekt kan inte påtvinga t.ex. ASEAN länderna någon socialpolitik, men man kan ju göra regeringarna medvetna om vad jämförbara villkor betyder för jämlika konkurrensförhållanden. Man ska fråga hur ska dessa länder komma ur sin inlåsning i medelinkomstlandets situation p.g.a. politikers oförmåga att inse vad som krävs för att kunna erbjuda en politik för bättre levnadsvillkor för sina medborgare genom handel och utvecklingsarbete som har en bas i en balanserad ekonomisk och social utveckling. EU utövar en viss koll på hur fiskeindustrin fungerar i fråga om slavliknande arbetsvillkor för migrantarbetare på t.ex. Thailändska fiskefartyg. Jag har sett hur arbetsinspektören frågade burmesiska sjömän i kaptens närvaro om dom hade något att klaga på. Är det koll som räknas.
Hej och tack för din kommentar.
Ja, LO deltar i möten med företrädare för regeringen och regeringskansliet i frågor som rör handel, och vi för fram vår fackliga syn på hur handelsavtalen behöver förbättras samt att den verkliga efterlevnaden behöver följas upp seriöst. LO deltar också i den europeiska debatten om EUs framtida handelspolitik.
Det finns fortfarande mycket som behöver förbättras för att fler människor ska få arbeta under anständiga villkor och helt enkelt kunna skapa sig ett drägligt liv. Handelspolitiken kan vara ett verktyg för att sträva i denna riktning. Men mer behöver göras, och på fler politikområden.
Som jag skrev i mitt blogginlägg så måste alla goda krafter samverka för att utvecklingen ska gå åt rätt håll.
Hej gillar din blogg fortsätt så 🙂
Tack! Så roligt att höra 🙂