Regeringen ger Riksrevisionen rätt om skolpengen och öppnar för begränsad etableringsfrihet

Minns ni bråket om skolpengen i våras? Efter en grundlig utredning lade den dåvarande socialdemokratiska regeringen fram en proposition med förslag om att skolpengen skulle differentieras för att kompensera de kommunala skolorna för sitt större ansvar. I klartext handlade det om att kommunerna skulle få göra ett avdrag när de beräknade skolpengen till fristående skolor. Det var dock inte frågan om ett schablonavdrag som på regeringen Bildts tid. Då fick de fristående skolorna 85 procent av de kommunala skolornas kostnader per elev. Den så kallade likvärdighetsutredningen från 2020, som låg till grund för den socialdemokratiska regeringens förslag, beräknade att det nu borde handla om ungefär 8 procent i lägre ersättning till friskolor, men utredningen föreslog inte en fast procentsats, utan avdraget skulle beräknas och motiveras.

Friskoleföretagens organisationer letade efter argument för att stoppa regeringens förslag. Under vårvintern 2022 meddelade Riksrevisionen att man påbörjat en granskning av skolpengssystemet. Det passade friskoleföretagen perfekt. Ulla Hamilton, VD för Friskolornas Riksförbund, välkomnade granskningen och krävde att regeringen skulle avvakta med att lägga förslag. Plötsligt blev upprörda påståenden om att regeringen föregår Riksrevisionens granskning vanliga från Timbro och andra aktörer på friskoleföretagens sida. Friskolornas Riksförbund beskrev Riksrevisionens granskning som nödvändig och den socialdemokratiska regeringens proposition som ett cyniskt sätt att driva valrörelse. Ulla Hamilton gick så långt att hon hävdade att likvärdighetsutredningen varit politiskt styrd och utgått från det felaktiga antagandet att friskolor per automatik är överkompenserade.

De borgerliga partierna var också kritiska. Liberalerna hävdade att regeringens förslag skulle straffa elever på friskolor och förslagen röstades också ned i riksdagen i mitten av juni. Sen gick det bara ett par veckor innan Riksrevisionen publicerade sin rapport. Friskoleföretagen tvingades nu göra helt om. Riksrevisionen kom nämligen i praktiken fram till samma sak som likvärdighetsutredningen gjort. Skolpengen är orättvis mot elever i kommunala skolor. Friskolornas riksförbund gick på bara några få månader från att hylla Riksrevisionen som expertmyndighet till att hoppas på en ny oberoende granskning.

Men nu har vi en ny regering. De partier som röstade ned Socialdemokraternas förslag om lägre skolpeng till fristående skolor så sent som i somras måste nu hantera Riksrevisionens rapport. Och det gjorde regeringen på sitt sammanträde den 22 december.

Regeringen, med ministrar från Liberalerna på utbildningsdepartementet, fastställde en skrivelse till riksdagen där de nu delar Riksrevisionens övergripande slutsatser!

”När det gäller skillnaden i ersättning mellan kommunala och enskilda huvudmän anser regeringen att ett förslag om ändrade nivåer bör bygga på en analys av faktiska kommunala kostnader, t.ex. när det gäller kostnaden för ansvaret att tillhandahålla skola för alla elever, och konsekvenser för alla typer av fristående aktörer.”

Inget schablonavdrag alltså utan avdrag för faktiska kostnader. Faktiskt exakt det som likvärdighetsutredningen och den socialdemokratiska regeringen föreslog, och som de själva röstade ned i somras.

Det är dock inte bara skrivningarna om differentierad skolpeng som är uppseendeväckande i regeringens skrivelse till riksdagen. En sak som likvärdighetsutredningen inte tittade på är problemen med etableringsfrihet, något som varit en viktig vattendelare i skoldebatten. Etableringsfriheten är så kontroversiell att den länge lämnats utanför politiska diskussioner och förslag om skolan.

Riksrevisionen bestämmer dock själva vad de granskar och gav sig faktisk på frågan. I granskningen konstaterar de att kommunerna har för litet inflytande över friskoleetableringar. I teorin finns en möjlighet för Skolinspektionen att säga nej till en friskoleetablering om det finns risk för påtagliga negativa följder för den kommunala skolverksamheten. I praktiken fungerar det inte så. Riksrevisionen beskrev skoningslöst varför:

”Etableringskontrollen omfattar inte påtagliga negativa följder eftersom den görs innan skolan har startat och de eventuella påtagliga negativa följderna på lång sikt ännu inte kan ha inträffat.”

Riksrevisionen vill därför att det ska bli lättare för kommuner att stoppa friskoleetableringar. Med det skolsystem vi levt med sedan nittiotalet är det en radikal slutsats, även om det börjat röra på sig lite i frågan.

I somras röstade riksdagen igenom ett förslag som försiktigt börjar nagga etableringsfriheten i gymnasieskolan i kanten. Friskoleföretagen i Almega protesterade visserligen, men de riktiga företagen i Svenskt Näringsliv hade sedan länge insett att etableringsfrihet varken lett till rätt utbildningar eller rätt kvalitet. Moderaterna svängde och röstade med Socialdemokraterna. Det var ett tydligt trendbrott. Och nu börjar borgerligheten inse att etableringsfrihet inte fungerar i grundskolan heller. Två dagar före julafton fattade regeringen Kristersson beslut om en skrivelse där det står att regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att ”även det nuvarande regelverket om bedömningen av påtagliga negativa följder på lång sikt vid etablering av fristående skolor bör ses över”. Det är ett stort steg.

Skola är samhällelig infrastruktur och alldeles för viktig för att planering och dimensionering ska kunna överlåtas till privata företag. Att Ulf Kristerssons regering nu tycks inse det skulle kunna vara ett viktigt första steg mot ett annat skolsystem. Om ett sådant ska bli verklighet krävs dock fortsatt arbete med att påverka partierna i riksdagen. När friskoleföretagen läst regeringens skrivelse lär de nämligen intensifiera sina ansträngningar för att än en gång försvara systemet vi har idag. Och de har lyckats bra hittills.

Spelar då regeringens skrivelse med anledningen av Riksrevisionens rapport någon roll? Är det inte bara ett till intet förpliktigande sätt att begrava frågan i ännu en utredning?

Visst är det sant att en skrivelse inte förpliktigar till något så länge inte regeringen lägger konkreta förslag, och visst är det onödigt att utreda frågan om skolpeng igen. Frågan är väl genomlyst och Riksrevisionen bekräftade i praktiken dessutom likvärdighetsutredningens slutsatser. Om regeringen ville och menade allvar skulle den kunna lägga fram propositionen från i somras igen. Det är dock inte mycket som tyder på att det är aktuellt.

För skoldebatten i stort är dock regeringsbeslutet från två dagar före julafton viktigt. Ulf Kristersson, Ebba Busch och Johan Pehrson har nu tillsammans med utbildnings- och skolministrarna satt sina namn under en skrivelse som kommer ha betydelse för skoldebatten under de kommande åren. För det första ger skrivelsen Socialdemokraterna och likvärdighetsutredningen rätt i att friskolor är överkompenserade. För det andra har de i praktiken öppnat dörren till en verklig debatt om att begränsa etableringsfriheten för fristående grundskolor. Ett viktigt och något oväntat resultat av Riksrevisionens granskning.