Regeringen riskerar att öka arbetslösheten

I december släppte LO-ekonomerna Ekonomiska utsikter där vi prognosticerar en minskande tillväxt och ökande arbetslöshet under 2023. Vi ser redan nu, mot slutet av 2022, en ökning av antalet personer med korta arbetslöshetstider. Det innebär att nya arbetslösa tillkommer och att långtidsarbetslösheten som äntligen höll på att sjunka därför riskerar att stiga igen när långtidsarbetslösa hamnar ”sist i kön” hos de arbetsgivare som fortfarande anställer.

Vad som nu behövs för att den goda trenden med minskande långtidsarbetslöshet ska kunna hålla i sig, trots lågkonjunktur, är ordentliga investeringar i arbetsmarknadsutbildning och reguljära yrkesutbildningar som ger både arbetslösa och sysselsatta möjlighet att ställa om. Endast så kommer vi till rätta med tudelningen på arbetsmarknaden. Även om varslen har ökat från 2021 års ovanligt låga nivåer, och förväntas ligga högt under 2023, är antalet lediga tjänster anmärkningsvärt många givet konjunkturläget. Det finns, trots stundande ekonomisk nedgång, efterfrågan på arbetskraft och det vore ett fruktansvärt slöseri att inte möjliggöra för de som nu är arbetslösa, eller riskerar arbetslöshet, att få den kompetens som krävs för att ta de nya jobb som växer fram.

Trots att företagen vill anställa och trots att regeringen tror att arbetslösheten växer under 2023 väljer regeringen att skära ned på arbetsmarknadspolitiken och att dra ned på utbildningsmöjligheter i stort. Vuxenutbildningen, dit komvux/yrkesvux, yrkeshögskolan och folkhögskolan hör, beräknas minska med cirka 25 000 platser under 2023, enligt LOs uträkning. Anslaget för Arbetsmarknadspolitiska program och insatser, som bland annat används till arbetsmarknadsutbildning, har mött neddragningar i såväl regeringens budgetproposition som Tidöpartiernas budgetbeslut i riksdagen hösten 2021. Konsekvensen är att anslaget krympt från 11,4 miljarder 2021 till 6,9 miljarder kronor 2023.

Arbetsmarknadspolitiken behöver skalas upp, snarare än rustas ned. Vid sidan av att förstärka den reguljära vuxenutbildningen ger LO förslag på områden där regeringen i stället skulle kunna besluta om förstärkningar:

1) Öka antalet arbetsmarknadsutbildningar. En viktig insats som behöver stärkas är den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen för vilken antalet utbildningsdeltagare numera ligger så lågt som under 6 000 personer. Regeringen behöver ge tydlig styrning och resurser till Arbetsförmedlingen så att antalet deltagare i viktiga bristyrkesutbildningar flerdubblas under mandatperioden. 30 000 platser vore rimligt, givet dagens behov.

2) Satsa på intensiva förmedlingsinsatser i Arbetsförmedlingens regi. Intensiva förmedlingsinsatser leder till arbete snabbare. Därför är det bekymmersamt att politiken de senaste åren har fokuserat på en privatisering av Arbetsförmedlingens matchningsverksamhet där de privata förmedlarna ger ett blygsamt stöd i jobbsökandet (i genomsnitt 12 timmar i månaden). Antalet deltagare i insatsen har ökat kraftigt (till runt 70 000 individer) på bekostnad av andra insatser. Detta trots att det inte finns något forskningsbelägg för att privata matchningstjänster skulle vara mer effektiva än offentliga, snarare tvärtom. Till exempel hade den nu nedlagda förmedlingsinsatsen ”Jämställd etablering”, som erbjöds i Arbetsförmedlingens regi, bättre resultat, till en lägre kostnad, än privata arbetsförmedlare.

3) Rikta subventionerade anställningar till rätt personer. Subventionerade anställningar är ett viktigt komplement till utbildningsinsatser och förmedlingsstöd för vissa grupper. Nystartsjobben behöver behovsprövas för att göra insatsen mer träffsäker och för att komma till rätta med missbruk. Regeringen bör även återinrätta extratjänsterna som i högre utsträckning nådde kvinnor och bidrog till personalförsörjningen i kommunal sektor.