Till lo.se Sök Meny
Skapar välfärdsföretag jobb?

Skapar välfärdsföretag jobb?

Ni vet hur det brukar låta. Välfärdsföretagen talar gärna om hur många jobb de skapar. Vårdföretagarna har hävdat att det är privata aktörer som är nyckeln till jobbtillväxten i välfärden, Almega att rättvisa villkor skulle leda till nedlagda skolor, och Hans Bergström på Internationella Engelska Skolan har gång på gång visat hur förtvivlat gärna han vill att friskolorna ska räknas till det riktiga näringslivet.

Jag kom att tänka på det här när min kollega Fredrik Söderqvist visade siffror med antalet anställda som drabbats i företagskonkurser under andra halvåret 2022. Häng med här så ska jag förklara varför.

Antalet anställda som drabbats av konkurser ökade kraftigt efter sommaren 2022 – från knappt 6000 under det första halvåret till över 10 000 under det andra. Jämför vi det andra halvåret 2021 med 2022 innebar detta en ökning om 127 procent! Det är en minst sagt kraftig ökning. Men, halvårsnivån motsvarar ändå åren närmast innan pandemin. Det beror på att andra halvåret 2021 var det minst konkursdrabbade halvåret sedan 1994, sett till antalet drabbade anställda.

I diagrammet är det dock en månad som sticker ut. Rejält. I de företag som gick i konkurs under augusti drabbades hela 3872 anställda, långt över snittet för halvåret. Sett till enskilda månader är det den femte värsta konkursmånaden i hela dataserien, och då sträcker den sig ända tillbaka till 1994. Den värsta konkursmånaden sett till antal anställda var förresten december 2011, när SAAB i Trollhättan gick i konkurs. Vi zoomade in på 2021 och 2022. Augusti avviker kraftigt.

Antalet anställda drabbade av konkurser, uppdelat per bransch och månad.

Gräver vi ner oss lite i datamängderna kan vi konstatera att av de 3872 konkursdrabbade anställda i augusti 2022 härrörde 2918 personer från näringsgrenen ”enheter för vård och omsorg, socialtjänst”. Ser vi på diagrammet ovan förklarar det hela den dramatiska ökningen under den enskilda månaden. Regionalt fördelas nästan samtliga mellan Norrbottens (1534 anställda), Stockholms (803 anställda), Västra Götalands (310 anställda) och Örebro län (262 anställda). Ser vi till månatliga branschvisa konkurser utgör augustimånaden för ”enheter för vård och omsorg, socialtjänst” den näst största enskilda branschkonkursen sedan 1994. Bara fordonsindustrikonkursen som drabbade Trollhättan 2011 var värre.

Augusti, tänker ni nu. Då var det ju brinnande valrörelse. Det här måste ha blivit en stor grej? Om ett industriföretag med 1500 medarbetare hade gått i konkurs med bara ett par veckor kvar till riksdagsvalet hade partiledare av olika färg garanterat åkt dit och presenterat förslag till åtgärder. Nu hände ingenting.

Vi hittade snart svaret på varför.

Vi börjar i Norrbotten. Där begärdes Lystra Personlig Assistans AB i konkurs vid Gällivare tingsrätt den 18 augusti. Bolaget har vuxit snabbt och hade enlig egen uppgift cirka 1500 medarbetare.

I Stockholm hittar vi ett annat större assistansbolag som gått i konkurs i augusti, Liv ihop AB med cirka 800 medarbetare.

Det var bakgrunden till de stora siffrorna i Norrbotten och Stockholm. Även siffrorna för Västra Götaland och Örebro hade sina förklaringar. I Västra Götaland var det assistansbolaget Lystra Assistans Väst AB som dolde sig bakom siffrorna och i Örebro hittade vi Melius Assistans AB.

Vadan denna konkursvåg bland assistansföretag, undrar du kanske? Har efterfrågan minskat? Har staten ändrat reglerna för assistans? Nej, bakgrunden till konkurserna är att Inspektionen för Vård och omsorg, IVO, bedömt att bolagen och dess företrädare inte uppfyller kraven på lämplighet. IVO drog helt enkelt in tillstånden. Det innebar stopp för intäkter till bolagen i fråga, men det innebär inte att några assistansanvändare blivit av med sin rätt till assistans. Sådana beslut ligger hos det allmänna.

Ett assistansbolag som går i konkurs ställer självklart till problem för både assistansanvändare och medarbetare. Det blir stökigt och otryggt. Det tar tid att ordna en ny lösning för assistans, eller ett nytt jobb. Däremot beror dessa konkurser inte på att något skett med efterfrågan. Det allmänna, vi tillsammans, betalar via stat och kommuner lika mycket pengar för lika många assistanstimmar som tidigare.

De uteblivna reaktionerna på konkurserna i assistansbolagen påminner om att det inte är välfärdsföretagen som skapar jobben i välfärden. Jobben i välfärden skapas av de skattepengar vi betalar tillsammans. Att fyra större assistansbolag gått i konkurs påverkar varken antalet assistansanvändare eller antalet beviljade assistanstimmar.

Konkurserna påminner oss också om att stora bolag inte är någon garanti för kvalitet och seriositet. Tre av de fyra nämnda bolagen ovan ingick i den fram till i augusti börsnoterade koncernen Curira Group AB. I styrelsen fanns de båda toppolitikerna Mikael Odenberg och Cristina Husmark Pehrsson. Förhoppningsvis blev det här en dyrköpt och mycket pinsam lärdom för de tidigare ministrarna i alliansregeringen.

Att augusti var en unik månad när det gäller konkurser i vård och omsorg understryks av diagrammet nedan. Det framgår tydligt att vård- och omsorg, en bransch som är så gott som helt skattefinansierad, sällan är föremål för några stora konkurser. Så borde det vara, och om bolagen hållit måttet skulle det ha sett ut så också i augusti 2022.

Avslutningsvis innebär detta också att eventuella larm kring höstens stora konkursvåg är något överdrivna, även om vi tydligt kan se en tydlig ökning inom vissa krisdrabbade branscher (byggsektorn, t.ex.). I vart fall om vi ser till eventuell påverkan på arbetsmarknaden.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

4 svar på ”Skapar välfärdsföretag jobb?”

  1. Dan Åke Moberg skriver:

    När ska alla förstå att sånt här händer när man släpper marknaden helt fri .

  2. Jon Tillegård skriver:

    Bra blogg! Skulle göra jobbet väl som replik till en och annan braskande artikel på sistone om ”konkursvågen”.

    1. Johan Enfeldt skriver:

      Tack. Jag håller utkik!

  3. Arne Johansson skriver:

    Jag har inte någon större respekt för kapitalismen när det gäller arbetstrygghet.
    Jag tror att kapitalismen har ett berättigande men det måste finnas ett regelverk som tar hand om avarterna så att vi inte drabbas för hårt av de mest hänsynslösa och rovgiriga individerna.
    Jag tycker att det ska vara samkörning av myndigheterna så att skurkarna får det svårare att fuska .
    Jag tycker också att denna statistik ska publiceras på ett effektivt sätt så att sanningen kommer fram tydligare.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading