Till lo.se Sök Meny
Varför blir människor utförsäkrade?

Varför blir människor utförsäkrade?

Den 2 april överlämnande utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) sitt slutbetänkande till regeringen. Mycket har rapporterats om frågan. Bland annat från Ekot, Arbetet , Svenska Dagbladet, Dagens Arena och Aftonbladet.

Den tidigare S-ledda regeringen genomförde ett antal reformer 2021-2022 för att skapa mer trygghet och flexibilitet för försäkrade. Målet var att göra det lättare att återgå till sitt jobb efter sjukdom. Dessvärre föreslår utredningen nu en återgång till det system som gällde innan 2021.  

Så varför blev människor utförsäkrade innan 2021? Anledningen är: rehabiliteringskedjan. Rehabiliteringskedjan infördes 1 juli 2008 av Alliansen och kedjans intåg i sjukförsäkringen var ett paradigmskifte av flera anledningar. Att den försäkrades omställningsförmåga beroende på exempelvis utbildning, bosättningsförhållande och ålder inte tas i beaktande, och att arbetsförmågan bedöms mot en fiktiv arbetsmarknad. 

Vad exakt är då rehabiliteringskedjan? 

Jo, att din arbetsförmåga bedöms olika beroende på hur länge du har varit sjuk.  

Under de första 90 dagarna i en sjukperiod har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete, hos din arbetsgivare. Från och med dag 91 utvidgas bedömningen till att du har rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Här räknas alltså även omplacering in. Efter dag 180 har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ett normalt förekommande arbete. 

Till en början fanns ett undantag vilket gjorde det möjligt att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete, vid särskilda skäl, och 2010 tillkom ytterligare ett, oskäligt. Att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete innebar att arbetsförmågan fortsätter bedömas mot arbete hos den egna arbetsgivaren. Undantaget särskilda skäl innebar att bedömningen skjuts upp om det fanns en stor sannolikhet att den försäkrade kunde återgå i arbete hos arbetsgivaren. Det ställdes höga krav på att den bedömning som gjordes var välgrundad men vid diffusa diagnoser var det svårt att intyga att sådana krav uppfylldes. Diagnosen och prognosen för återgång i arbete behövde vara väl underbyggda i den medicinska utredningen. Undantaget oskäligt innebär att den försäkrade befinner sig i en situation där det inte är rimligt att kräva att han eller hon skulle ta ett arbete, till exempel om personen har en allvarlig sjukdom eller får rehabilitering efter en olycka.  

Varför man blev utförsäkrad efter 180 dagar var för att det var väldigt svårt att tillämpa något av de två undantagen. Det var praktiskt taget omöjligt vid psykiska sjukdomar eftersom läkaren inte kunde ge en tydlig prognos. Eftersom bedömningen mot normalt förekommande arbete inte gick att skjuta upp så bedömdes arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden. En person med psykiska besvär kunde få indragen sjukpenning med motiveringen att han eller hon kan ta ett arbete som inte ställer höga krav på koncentration. En person som har fysiska besvär men arbetar i ett fysiskt krävande yrke kunde få motiveringen att han eller hon kan ta ett arbete där han eller hon sitter. Bedömningen mot normalt förekommande arbeten innebar att bedömningen av arbetsförmågan skedde mot en fiktiv arbetsmarknad, mot hitte-på-jobb.  

Den tidigare S-ledda regeringen genomförde ett antal förändringar i sjukförsäkringen 2021-2022. Själva kedjan som infördes 2008 ligger kvar som grund, men fler undantag har tillkommit. Äldreregler innebär att om den försäkrade har uppnått en ålder när han eller hon har rätt att ta ut inkomstgrundad ålderspension så ska arbetsförmågan bedömas i förhållande till arbete hos den ordinarie arbetsgivaren eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt. Övervägande skäl innebär att bedömningen mot normalt förekommande arbete skjuts upp om det finns mer som talar för en återgång i arbete hos arbetsgivaren än som talar emot (sannolikheten ska överstiga 50%). Då krävs inte en medicinsk prognos. Särskilda skäl har mjukats upp jämfört med tidigare och kan nu tillämpas om det är sannolikt att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 550 i sjukperioden, att prognosen för återgång i arbetet är tydlig och att det finns en tidsplan. 

Utöver de fyra undantagen i rehabiliteringskedjan infördes även att Försäkringskassan vid bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete ska ange en yrkesgrupp. För att ange en yrkesgrupp använder sig Försäkringskassan av ett kunskapsmaterial som finns att ta del av på Arbetsförmedlingens hemsida. Myndigheterna har tagit fram kunskapsmaterialet i samråd med arbetsmarknadens parter, Socialstyrelsen, Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och Region Stockholm. LO och förbunden inom LO har alltså varit med och bidragit i arbetet med yrkesgrupperna. Om en försäkrad nu får ett avslag för att han eller hon kan ta ett normalt förekommande arbete så står det även inom vilken yrkesgrupp den försäkrade ska kunna arbeta inom.  

Vilka förslag lämnar utredningen och vad innebär de för vanligt folk? 

Utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26 föreslår en återgång till det regelverk som gällde innan förändringarna genomförandes (sid. 202) och anger att risken för ett avslag på ansökan om sjukpenning kan öka (sid. 237).  

Vid bedömning mot normalt förekommande arbete föreslås det att Försäkringskassan inte längre ska ange i vilken yrkesgrupp den försäkrade ska kunna jobba i. Detta innebär att den försäkrades arbetsförmåga efter 180 dagar återigen ska bedömas mot jobb som inte finns, en fiktiv arbetsmarknad – hitte-på-jobb.  

Undantaget övervägande skäl föreslås tas bort som grund för beviljande av sjukpenning och för undantaget särskilda skäl föreslås en återgång till den tidigare och striktare versionen. Det innebär att om den försäkrade är mitt uppe i en rehabilitering, och kanske arbetar deltid, kan hans eller hennes sjukpenning dras in om läkaren inte kan säga exakt vilket datum personens arbetsförmåga helt kommer tillbaka. Förändringar påverkar främst de med psykiatriska diagnoser där det inte går att uppge ett exakt datum. 

De särskilda äldrereglerna föreslås tas bort. Detta innebär att om den försäkrade är i nära anslutning till pensionsåldern, kan han eller hon hänvisas till en lång omställning till ett annat arbete eller tvingas att ta ut sin ålderspension i förtid, vilket innebär en lägre ålderspension livet ut. 

En tillbakagång till det rättsosäkra och otrygga system som gällde innan 2021 är inte rätt väg att gå. Vi måste framåt. Rehabiliteringskedjan ska utvecklas. Tidsgränserna behöver omvandlas till stödjepunkter där den försäkrade rustas med individuella rehabiliteringsrättigheter. Individer har en varierande omställningsförmåga exempelvis beroende på utbildning, bosättningsförhållande och ålder. Den försäkrade ska därför vara fullt ut försäkrad i befintligt skick och i relation till faktiskt existerande arbeten. Sjukförsäkringen ska vara rymlig så att välmotiverade medicinska insatser, rehabilitering och arbetsprövning kan pågå på ett individuellt anpassat sätt – utan risken för att ersättningen hastigt dras in.  

Mer läsning

Jag skriver i AiP: Bortom hitte-på-jobb – verkligheten för Sveriges sjuka

Dra inte tillbaka viktiga reformer i sjukförsäkringen, skriver LO, TCO och Saco

Pressmeddelande: LO starkt kritiska till ny sjukförsäkringsutredning

2 svar på ”Varför blir människor utförsäkrade?”

  1. Arne Johansson skriver:

    Att rehabilitering ska ges till den skadade borde vara självklart.
    Om skadan är sådan att rehabiliteringen inte lyckas borde en kompenserande försäkring behålla den pensionsgrundande inkomsten fram till pensioneringen.
    Att återvända till arbete kan aldrig vara till fiktiva anställningar

  2. Anette skriver:

    Är så sorgligt att det har blivit så här. Detta har varit under många, många år. De allra flesta människor, vill arbeta. Det verkar som myndighetspersoner tror att folk inte vill jobba. Det är ytterligare ett problem med sjukskrivningar. Det konstigaste är att det är försäkringskassan som beslutar om vem och när personen är sk frisk. Det är läkarna som i sin kunskap, som just läkare som ställer diagnos och vet om du kan arbeta. Det är de som har kunskapen för försäkringskassan är inga läkare. Vissa sjukdomar tar lång rehabilitering och om försäkringskassan går emot det, kan de t.o.m. bli en habilitering istället… Sedan får läkarna lägga så mycket tid på pappersarbete, vad de gäller sjukskrivningar. Så de hinner inte sitt vanliga arbete, som doktorer. Alla dessa papper tar tid och ska vara ifyllda på rätt sätt, ofta kommer de tillbaka och måste revideras.
    Förstår att Försäkringskassan är ålagda att genomföra olika beslut och de gör sitt jobb. Personalen där har en tuff arbetsmiljö.
    Vilken välfärd vill vi ha? En välfärd där vi ”sparkar” på folk som är sjuka.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading