Då var den här igen, den där dagen som vi så gärna skulle vilja slippa. Dagen då vi hedrar alla de som bragts om livet på grund av sitt arbete. 28 april. Inte för att vi inte minns dem alla andra dagar resten av året, men just denna dag hedrar vi dem tillsammans.
2025 ser ut att bli ännu ett mörkt år. Inte enbart på grund av autokraters framfart, utan på grund av att de preventiva arbetsmiljöåtgärder som ska förhindra att människor dör på och av arbetet inte är tillräckliga. Fyra månader in på året så har redan 16 personer omkommit på jobbet. Ingen av oss kan glömma den 4 februari och masskjutningen i Örebro, där 11 personer miste livet, 7 av dem ”in their line of duty”. Förra året samma tid hade 15 personer mist sitt liv på arbetet och sammantaget så dog 44 personer i arbetsrelaterade dödsolyckor. Det är visserligen 19 färre än 2023, men om alla de preventiva åtgärderna fanns på plats skulle risken att dö av sitt arbete minska avsevärt. Då tittar vi enbart på statistiken av arbetsrelaterade dödsolyckor. Skulle vi se till de som dör varje år av en arbetsrelaterad sjukdom skulle siffrorna vara mycket mer omfattande. Varje liv som går till spillo på grund av sitt arbete är trots allt något som hade kunnat förhindrats om det systematiska arbetsmiljöarbetet hade tagit höjd för alla eventuella risker och inte hindrats av okunskap eller av det kortsiktiga vinstintresset går före människors hälsa och säkerhet.
Om vi blickar utanför Sveriges gränser och statistik över exempelvis arbetsrelaterad kranskärlssjukdom så dör årligen 6.190 personer. Ytterligare 4.843 mister livet genom självmord orsakade av arbetsrelaterad depression. Det innebär att risker kopplade till organisatorisk och social arbetsmiljö nu är en större fara för arbetstagare än fysiska olyckor, som dödade 3 286 personer 2022 (siffror från Eurostat).
Tittar vi lite närmare på siffrorna för arbetsrelaterade suicid så döljer det sig 3 931 män och 912 kvinnor bakom siffrorna (Sultan-Taïeb H et al (2022). Enligt forskning så ligger främst följande arbetsmiljöproblem bakom suiciden: för hög arbetsbelastning, obalans mellan krav och resurser, otrygghet i anställningen, långa arbetsdagar och kränkande särbehandling/mobbning på arbetsplatsen, dvs det vi i Sverige kallar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Statistiken för dödsolyckor i EU (plus EFTA) släpar som bekant efter och de senaste siffrorna gäller för 2022 (uppdatering kommer i oktober):
Malta har nu tagit över förstaplatsen över dödsolyckor från förra årets Lettland, men Frankrike fortsätter på andra plats. Jag minns fortfarande vad inspektörerna från IGAS (Inspection Générale des Affaires Sociales) sa vid sitt besök hos oss på LO förra året: det dör 2 arbetare per dag på franska arbetsplatser.
Tittar vi sedan på statistik över olyckor som lett till mer än fyra dagars frånvaro i EU så ser det knappast muntert ut. Vi får komma ihåg att siffrorna visar hur många so skadats av arbetet och tvingats till frånvaro, det handlar inte mo förkylningar.
Var händer dessa olyckor då? De flesta skador uppstår inom tillverkningsindustrin, men de flesta dödsolyckorna sker inom byggsektorn.
Det går inte att skriva om arbetsrelaterade sjukdomar och dödsolyckor utan att nämna arbetsrelaterad cancer. Här är det svårt med statistik, ofta pga den långa tiden innan exempelvis asbestrelaterad cancer visar sig, men här gör Eurostat ett försök:
Ett uppmärksammat fall av leukemi dök upp i Frankrike, där en 11-årig flicka dog av sjukdomen, som uppstod då hennes mamma jobbade som florist under graviditeten och hanterade då blommor som var besprutade med bekämpningsmedel (länk på franska). 11 år senare dör dottern i leukemi och sjukdomen godkändes som relaterad till mammans arbete.
När vi pratar om arbetsrelaterad cancer så passar Dr. Jukka Takkalas ord som hand i handsken: cancer is a disease, occupational cancer is an administrative decision. När arbetsmiljöinsatser anses kosta för mycket, drabbas arbetstagaren. Så kan vi inte ha det, oavsett om det gäller för att förebygga en arbetsrelaterad sjukdom eller en dödsolycka.
Blickar vi ut mot världen ser inte statistiken bättre ut. Enligt ILO så dör ca 3 miljoner människor av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdomar per år. Vill du jämföra med förra årets siffror i 2024 års blogginlägg så finner du det här.
Är du intresserad av arbetsmiljöfrågor? Då tycker jag att du ska följa det här webbinariet som sänds idag den 28 april, men går att se i efterhand på LO play.
Vi minns dem vi förlorat och vi arbetar tillsammans för att ingen mer ska dö på eller av jobbet.
