I ett inslag i Ekot i morse om stora barngrupper i förskolan i morse sade reportern att ”I regeringens utbildningsbudget för i år har man skjutit till pengar för att kommunerna ska kunna höja kvaliteten i förskolan, till exempel minska barngrupperna”.
Ska vi se hur det ser ut?
Anslaget för högre kvalitet i förskolan heter 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola. I regeringens första budget 2023 var anslaget 4,999 miljarder. 2026 är anslaget 5,760 miljarder. Ja, det ser ju ut som en ökning? Stämmer inte det?
Nej.
Anslaget innehåller två delar: ett bidrag till maxtaxan och ett bidrag för kvalitetshöjande åtgärder, det vill säga i praktiken personaltäthet vilket i sin tur påverkar storleken på barngrupper.
Det som hänt här är att regeringen beslutat att sänka maxtaxan. Det minskar kommunernas intäkter från föräldrarnas avgifter och därför kompenserar regeringen kommunerna med 1 miljard 2026. Den miljarden av statsbidraget är alltså inte pengar som går till förskolan utan är i praktiken ett stöd till föräldrar. Vi måste därför räkna bort 1 miljard från de 5,760 för att se om det är en satsning eller ej. Och konsekvensen här är alltså att statsbidraget 2026 i praktiken är 239 miljoner lägre än vad det var 2023.
Istället för en satsning på kvalitet i förskolan har den här mandatperioden inneburit minskade statliga anslag.
Så hur kommer regeringen undan? Hur kan Sveriges Radio rapportera att regeringen skjutit till pengar?
Jo, i budgetpropositionen för 2024 aviserade regeringen en rejäl besparing på förskolan med en stor sänkning av statsbidraget. Enligt beslutet skulle det minska med 1,3 miljarder och stanna på 3,660 miljarder.
Relativt den aviserade sänkningen av statsbidraget har regeringen sedan två gånger kunnat prata om satsningar, trots att resultatet ändå blir ett lägre statsbidrag än 2024 när man räknar bort ändringen av maxtaxan. Och trots att det egentligen har funnits pengar.
Regeringen har helt enkelt valt att använda sitt reformutrymme till annat än pengar till minskade barngrupper i förskolan. Som en jämförelse har skatten på ISK-sparande sänkts med 7 miljarder. Och enbart förra årets kortvariga experiment med höjt ROT-avdrag gick loss på 5,9 miljarder. Det här är förstås en fråga om prioriteringar och politik.
Men visst är det tråkigt att en regering fortfarande kommer undan med att säga att något är en satsning när det bara handlar om att återta delar av en större aviserad besparing.
Läs mer om sanningen bakom det regeringen kallade satsningar på skolan i stort i budgetpropositionen i höstas här.
