Myrsteg kan inte bekämpa arbetslivskriminaliteten

LO har under lång tid påtalat de omfattande problemen med osund konkurrens och arbetslivskriminalitet som bereder ut sig i vårt samhälle. De insatser som gjorts och de som aviserades på en presskonferens 11 januari med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och utredaren Mikael Sjöberg är bevis på att det fackliga organisationer påtalat under väldigt lång tid är samhällsproblem som ska stoppas. Det handlar inte om lite fusk som parterna ska hantera; det handlar om brottslig verksamhet.  

Det är helt avgörande för framtidens arbetsmarknad att den svenska regeringen nu gör allt som står i dess makt för att få igång ett långsiktigt arbete för att få bukt med de allvarliga avarter som finns på svensk arbetsmarknad.

Något som regeringar i våra grannländer, men även i andra europeiska länder, redan påbörjat! Här satsas det betydligt mer resurser på att få ordning och reda på arbetsmarknaden. Långsiktiga satsningar som försvårar användandet av arbetsmarknaden som en spelplan för kriminella att styra och ställa och därmed slå ut seriösa företag. För det är det som de kriminella gör; utnyttjar människor och företag genom att rita upp nya regler. De använder företag som brottsverktyg och arbetare blir brottsoffer med ökade risker att skadas på jobbet. I värsta fall dör de.

Det är lite oklart hur många som skadas och dör på jobbet i Sverige idag. Men enligt siffror från Arbetsmiljöverket skadas mer än 37 000 personer på jobbet och över 10 000 personer blir sjuka varje år. 2018 rapporterades det in 58 dödsfall på jobbet och det är i genomsnitt ca 50 arbetare som aldrig kommer hem till sina familjer varje år. Siffrorna är oklara i och med att vi inte vet hur många utländska arbetare som jobbar här tillfälligt som blir sjuka, skadas eller dör årligen. En anledning till detta mörkertal är att vissa av dem helt enkelt försvinner spårlöst när olyckan är framme.

Många som skadas och dör på jobbet har inte varit med om en olycka. De är brottsoffer. Skulle alla föreskrifter och bestämmelser följas skulle färre skadas och dö. Men arbetsmiljö kostar pengar. Mycket pengar för den som vill riskera andras liv för sin egen vinning, gärna förklädd i begrepp som effektivitet. Därför är arbetsmiljö en bra indikator på hur seriös en arbetsgivare är, en indikator på att annan brottslighet pågår.

Vad har hänt fram till 2021?

Kampen mot osund konkurrens, fusk och brottslighet i arbetslivet har pågått i olika former under lång tid. Dessvärre har insatserna oftast varit mer eller mindre i projektform, inte sällan personberoende och sällan resulterat i robusta åtgärder som implementerats i ordinarie verksamhet.

En del har skett på EU-nivå och implementerats i Sverige såsom utstationeringsregler och utstationeringsregister. Här finns även goda exempel på regeringsinitiativ. Det handlar bland annat om personalliggaren, som lett till att det kan bli möjligt för Skatteverket att göra oanmälda besök i vissa branscher, och tömningscentraler som ska säkerställa att skatt betalas in och redovisas på ett korrekt sätt inom taxiverksamhet.  

På myndighetsnivå kom den första myndighetsgemensamma satsningen 2015. Arbetsmiljöverket fick ett regeringsuppdrag att från 2015-2018 förstärka sin tillsyn av företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar. Regeringen skrev i arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2015 att: ”Verket ska som en del av uppdraget samverka med relevanta myndigheter, bland annat Skatteverket, Konkurrensverket (samt den myndighet som i Konkurrensverkets ställe kommer att ansvara för att ge upphandlingsstöd), Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten.”

Efter att en flerårig metod – och informationsarbete – avslutades 2017 kom ett nytt regeringsuppdrag till de åtta myndigheterna enligt följande instruktion:

”Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket att under 2018–2020 utveckla ändamålsenliga och effektiva metoder för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet”.

Arbetsmiljöverket fick återigen samordningsansvaret och uppdraget bestod bland annat av att:

• Kartlägga och analysera hur myndigheterna kan bidra i gemensamma kontroller utifrån respektive uppdrag, syfte och verktyg.
• Utveckla kontaktytor, arbetssätt och rutiner för en väl fungerande myndighetsgemensam kontroll, på både nationell och regional nivå.
• Ta fram ett stöd till myndigheterna gällande möjligheter till informationsutbyte, inom ramen för gällande sekretesslagstiftning.
• Utveckla kriterier som är till hjälp för att bedöma när det är lämpligt att göra myndighetsgemensam kontroll, vilka myndigheter som i så fall bör delta och på vilket sätt.
• Säkerställa att de utvecklade metoderna integreras i myndigheternas verksamhet så att myndighetssamverkan efter 2020 fungerar väl.

Detta uppdrag avlutades sista december 2020 och trots coronapandemi och mängder med andra hinder lyckades myndigheterna genomföra över 4 000 inspektioner.

De tusentals myndighetsgemensamma insatser som genomfördes mellan 2018-2020 i utpekade LO-branscher som byggbranschen och restaurangbranschen har en gång för alla bevisat att problemen med arbetslivskriminalitet är djupa och mycket omfattande i Sverige.

Dessa problem går endast att få bukt med om myndigheterna får de resurser och uppdrag som krävs för att kunna skala upp denna verksamhet samt göra den mer effektiv. Ett arbete som inte är möjligt utan att arbetsmarknadens parter i allmänhet och de fackliga organisationerna i synnerhet görs till likvärdiga parter i arbetet framåt. Vi är en viktig resurs, vi kan arbetsmarknaden och det är våra arbetsplatser som blir brottsplatser.

Vad kommer hända nu?

Regeringen aviserade redan i september 2020 att man kommer skjuta till mer medel för att beivra arbetslivskriminaliteten i Sverige. På presskonferensen den 11 januari kunde Eva Nordmark konstatera att mer arbete behöver göras och berättade därmed att arbetet måste intensifieras och bli varaktigt. Det ska så att säga bli mer och det ska bli bättre. Varje myndighet ska nu få uppdrag från regeringen att fortsätta det påbörjade arbetet. Regeringen skriver att:

”Samarbetet mellan myndigheterna är viktigt och måste fortsätta att utvecklas. Regeringen kommer därför att besluta om ett nytt regeringsuppdrag till de åtta myndigheterna. Under 2021 ska myndigheterna samverka kring fortsatt utveckling av metoder och genomförandet av myndighetsgemensamma kontroller mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Arbetet ska bedrivas med särskilt fokus på att skapa förutsättningar för varaktig samverkan.”

De åtta myndigheterna kommer att få följande regeringsuppdrag:

1. Delta i myndighetsgemensamma kontroller utifrån respektive myndighets uppgift och i enlighet med utvecklade metoder med utgångspunkten att arbetet ska intensifieras och att antalet kontroller ska öka under 2021.
2. Ta fram indikatorer för uppföljning av den myndighetsgemensamma kontrollverksamheten och dess resultat.
3. Genomföra förebyggande informationsinsatser med fokus på att stärka allmänhetens kunskap och förändra attityder.
4. Föreslå hur en varaktig myndighetssamverkan kring kontrollverksamhet mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet kan organiseras, bland annat hur samråd med arbetsmarknadens parter kan utvecklas och organiseras.

Utredaren Mikael Sjöbergs översyn har lämnat en del förslag. Utredningen har analyserat den genomförda myndighetssamverkan och drar utifrån den analysen ett antal slutsatser och lägger även förslag om fortsatt samverkan och vad som bör känneteckna den. Kortfattat föreslår de att:

• De åtta myndigheterna bör kontinuerligt styras särskilt till arbete mot arbetslivskriminalitet.

• Med sikte på etablerandet av en varaktig samverkan där arbetsmiljöverket bör ha som långsiktig uppgift att samordna arbetet och detta bör föras in i instruktion.

• Det bör inom samverkan etableras ett kansli med kompetens från flera myndigheter i syfte att bland annat ansvara för utbildning och gemensamma rutiner.

• Regeringen bör inrätta en delegation mot arbetslivskriminalitet med bland annat företrädare för arbetsmarknadens parter.

• Regeringen bör skyndsamt tillsätta en utredning som från en juridisk synvinkel kan identifiera lämpligaste sättet för att möjliggöra nödvändiga sekretessbrytande bestämmelser så myndigheterna kan dela information med varandra på ett sådant sätt att arbetet att stoppa brottslighet i arbetslivet förbättras. Detta kan handla om olika former av informationsutbyte och informationsöverföring i och mellan myndigheter.

Besluten att det behövs en särskild och varaktig insats över lång tid riktad till arbetslivskriminalitet är rätt väg men här behöver hela Regeringskansliet samverka.

Det gäller inte minst frågan om de sekretessregler som hindrar myndigheter i samverkan att kunna genomföra sitt uppdrag. Men det handlar även om ett fungerande upphandlingsregelverk och tydligare regelverk som möjliggör för Skatteverket att stötta andra myndigheters arbete. För att sammanfatta behöver regeringen skyndsamt komplettera med en mer kraftfull och ändamålsenlig verktygslåda åt myndigheterna i samverkan.

De myrsteg som under lång tid har genomsyrat arbetet med att få ordning och reda på svensk arbetsmarknad måste bytas ut till rejäla kliv. Regeringen behöver ta bestämda kliv för reell förändring i arbetet mot arbetslivskriminaliteten.

När avarter och brottlighet såsom arbetsmiljödumpning, lönedumpning, skattebrott, människoexploatering och människohandel inte lönar sig kommer det kraftigt minska i omfattning. Det kommer att vara bra för alla parter och aktörer utom de oseriösa och inte sällan kriminella företagarna. Det kommer öka jämlikheten i samhället i takt med att fler arbetare har säkra, trygga och välbetalda jobb att gå till. Något som leder till att skatteintäkterna kommer öka på både kommunal, regional och statlig nivå. De offentliga finanserna kommer även stärkas av livsdugliga företag som med långsiktiga engagemang kan konkurrera på en sund marknad. Något som kommer leda till ökad kvalité på välfärdstjänsterna men även ett bättre fungerande lokalsamhälle.

Regeringens arbete bör fokusera på följande:

1. Prioritera Regeringskansliets resurser för att skyndsamt ta fram hållbara lösningar som kan bryta sekretess mellan myndigheterna i samverkan på ett rättssäkert sätt. Idag kan inte myndigheterna planera, genomföra och utvärdera sina insatser på ett effektivt sätt. Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Utredningen har identifierat över 130 olika behov av informationsutbyte som i dag inte är möjliga på grund av rådande sekretesslagstiftning. Konsekvenserna är ödesdigra, inte minst för tilliten i samhället och för den enskilde arbetare som riskerar sitt liv. Dessa regelförändringar kommer även underlätta det förebyggande arbetet vilket leder till att färre brott kan fullbordas.

• Ge tydliga uppdrag och tillsätt mycket mer öronmärkta resurser till de myndigheter som är med i de myndighetsgemensamma insatserna för att motverka arbetslivskriminalitet. Tydliga och finansierade uppdrag till myndigheterna i samverkan möjliggör för seriösa och långsiktiga företag med kollektivavtal att konkurrera på lika villkor och därmed säkerställa goda arbetsvillkor för de anställda. Garanterat väl investerade skattemedel!  Idag leder den osunda konkurrensen ofta till dåliga arbetsvillkor och farlig arbetsmiljö.

• Ge myndigheterna tydliga uppdrag att samverka med arbetsmarknadens parter i det strategiska arbetet framåt. Vi från fackligt håll möter problemen ute på arbetsplatserna varje dag men saknar allt för ofta god och upparbetad samverkan med svenska myndigheter. Det är vi som kan arbetsmarknaden!