Regeringen måste backa om föräldraförsäkringen

Sedan S-kvinnor gick ut och kritiserade regeringens förslag till att ändra föräldraförsäkringen så att snart sagt vem som helst ska kunna vara föräldraledig har kritiken kommit från alla håll och förslaget har sågats av ledarsidor över hela den politiska skalan.

”Så fördjupas det svenska klassamhället och jämställdheten får en örfil. Och barnen får mindre tid med sina föräldrar”, skrev oberoende socialdemokratiska Aftonbladet.

” Föräldradagar som papporna skulle ha tagit lär i stället föras över till mormor, farmor, moster, faster – eller nannys”, konstaterade liberala UNT.

”Genom att 90 dagar får överlämnas från föräldrar till vem som helst sker en urholkning av syftet med föräldraförsäkringen; den övergår till att bli mer av ett allmänt barnpassningsbidrag”, skrev likaledes liberala Expressen och kallade förslaget för uselt.

Moderata Barometern höll med och skrev att förslaget gör det ”svårt att tala om en föräldraförsäkring i ordets rätta bemärkelse”.

Dessutom har både TCO och Sveriges Kvinnoorganisationer kritiserat regeringens förslag.

Bakgrunden beskrev jag i ett tidigare inlägg på LO-bloggen, men i takt med att regeringen börjar prata om förslaget finns det skäl att lyfta fler farhågor. Kom ihåg att det är bråttom. Regeringen har sagt att de vill få med förslagen i budgetpropositionen i höst och att lagändringarna ska gälla från 1 juli 2024.

Vad det handlar om

Förslaget går ut på att vårdnadshavare ska få överlåta 45 föräldraledighetsdagar vardera (totalt 90 dagar per barn) till någon annan försäkrad. Ofta har syftet beskrivits som att underlätta för ensamstående och stjärnfamiljer, men som förslaget är utformat ser LO stora risker. Med förslagets utformning kommer nämligen alla vårdnadshavare att kunna överlåta dagar till en krets som är så vid att det i praktiken närmar sig vem som helst.

Om förslaget blir verklighet innebär det slutet för strävandena efter en jämställd föräldraförsäkring, eller en föräldraförsäkring som delas lika mellan vårdnadshavarna.

Farhågor

Utöver den övergripande konsekvensen att det blir spiken i kistan för en mångårig strävan mot ett jämställt uttag av föräldraförsäkring finns det en lång rad ytterligare risker och farhågor.

Välfärdsbrottslighet:

– Det är för enkelt att begå brott, sade socialförsäkringsminister Anna Tenje när hon presenterade satsningar mot bidragsbrott och välfärdskriminalitet i radion 2023-09-07.

Samtidigt har hon själv skrivit under en lagrådsremiss för ett förslag som riskerar att öppna en ny arena för välfärdskriminalitet, fusk och oegentligheter. Denna gång med föräldraförsäkringen som verktyg.

Med möjlighet att överlåta dagar så pass fritt som regeringen föreslår blir det i praktiken omöjligt för myndigheterna att kontrollera om den som får överlåtna dagar – och därmed ersättning av skattebetalarna – verkligen är hemma med ett barn. En familj där båda föräldrarna arbetar kan till exempel överlåta dagar till en bekant som själv inte har möjlighet att ta semester på sommaren. Föräldraledigheten garanterar då både ledigt och ersättning. Samtidigt kan barnen vara ett par veckor på lantstället med far- eller morföräldrar.  Vilken kontrollapparat skulle krävas för att motverka sådant?

Om förslaget dessutom ska tolkas som att även föräldraledighet ska kunna överlåtas också till personer utan sjukpenninggrundande inkomst är risken stor att grundersättningen om 250 kronor per dag blir en sorts bottenplatta där det blir attraktivt att fylla upp med mer eller mindre svart ersättning.

Lägg till detta att regeringens förslag kommer ”släppa ut” de dagar som föräldrar idag inte hinner ta ut. Plötsligt kommer de att kunna överlåtas till andra. Det handlar om många dagar. Och stora pengar. När Försäkringskassan granskade föräldraledighetsuttaget för alla barn födda 2010 fann de att det för varje barn fanns 33 dagar som aldrig togs ut. Dagar som i dagligt tal alltså ”brann inne”. Av dessa var 14 dagar per barn dagar på sjukpenningnivå. Resten var på garantinivå. Variationerna är förstås stora, men det visar att det finns en potential i dagar som nu inte tas ut alls, men som i framtiden kommer kunna vara attraktiva att överlåta, eller få överlåtna till sig själv. Med en bit över 100 000 barn i årskullen handlar det om totalt 3,7 miljoner dagar. Kostnaden för dessa dagar, om de hade använts, beräknades av Försäkringskassan till ca 1,4 miljarder kronor. För en årskull.

Regeringen resonerar inte alls om dessa dagar och vilka effekter de kommer att få i sin remiss till lagrådet. Med tanke på hur uppmärksammade riskerna för välfärdsbrottslighet är i dagens politik är det lindrigt uttryckt förvånande. Med erfarenhet från andra välfärdssystem tror jag att vi kan räkna med att en outnyttjad välfärdsförmån till ett värde av 1,4 miljarder för en enskild årskull kommer vara attraktiv i den kriminella miljön. Att då införa ytterligare ett system som rimligen blir väldigt svårt att kontrollera är dumdristigt.

Alldeles oavsett riskerna för fusk torde förresten dessa dagar kunna ha en effekt på arbetsutbudet. Inte heller detta är något regeringen resonerar om.

Jämställdhet:

Regeringen skriver att man förväntar sig att fler dagar överlåts till kvinnor än till män. Vad innebär det för jämställdhet i stort och för frågan om jämställda pensioner?

Regeringen skriver att det är troligt att dagar kommer att överlåtas till far- och morföräldrar. Det är för övrigt också ett av syftena med reformen, i alla fall om vi ska tro på motioner från KD och SD. Här finns också ett jämställdhetsproblem. Bland far- och morföräldrar som fortfarande är i arbetsför ålder är kvinnor nämligen kraftigt överrepresenterade. Kvinnor är förresten överrepresenterade i alla ålderskategorier här, mer än vad vi antagligen tänker oss. Visste du att det finns 1,3 ungefär miljoner kvinnor som har barnbarn, men bara 1 miljon män?

Nya argument mot män som vill vara föräldralediga:

För män som jobbar i yrken eller arbetsplatser där det finns en motvilja mot föräldraledighet kommer förslaget att innebära ytterligare motstånd och pressen på män att överlåta föräldraförsäkring till någon annan kommer sannolikt att öka. Motvillig arbetsgivare eller motvilliga kollegor får med regeringens förslag nya argument på formen ”du kan väl överlåta dagarna till dina föräldrar”.

Arbetsliv och välfärd:

Reglerna för rätt till ledighet vid semester respektive föräldraledighet är olika och det är svårare för en arbetsgivare att neka föräldraledighet. Hur påverkas dynamiken på en arbetsplats när vem som helst kan begära föräldraledigt (förutsatt att hen fått dagar överlåtna till sig)?

I regeringens lagrådsremiss står att inte kan ”uteslutas att en del av de dagar som blir möjliga att överlåta kommer att tas ut av en annan kvinna” men regeringen skriver också att fördelarna med att införa en överlåtelsemöjlighet bedöms som ”betydligt större än de eventuella negativa effekter en sådan möjlighet skulle kunna ha på fördelningen av föräldrapenningdagarna mellan män och kvinnor på ett aggregerat plan”.

Stämmer det? Om vi kan förvänta oss att fler överlåtna dagar överlåts till kvinnor än till män så kommer det väl rimligen att påverka arbetsplatser där det jobbar flest kvinnor. Just det. Välfärden. Redan idag är personalproblemen stora på sommaren och föräldraledighet är ibland en sorts hårdvaluta i semestertider. Hur kommer verksamheten i vård och omsorg att påverkas om en större del av personalstyrkan kan ta föräldraledigt? I regeringens lagrådsremiss finns ingen sådan riskanalys. Eftersom förslaget inte har remitterats vet vi inte heller hur kommuner och regioner ser på detta.

Ytterligare en fråga som rör arbetslivet är effekterna på avtalade försäkringar. Läs mer om det i mitt tidigare inlägg.

Kommersialisering:

Stora skillnader i sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i kombination med taket i föräldraförsäkringen kan göra det attraktivt för någon med hög lön att överlåta dagar till någon med lägre lön och lämna någon form av ersättning emellan.

Om tolkningen av reglerna dessutom blir att även den som inte har ett jobb, den som t.ex. är arbetslös eller pensionär, kan få dagar på garantinivå överlåtna till sig, ökar risken att den låga garantiersättningen blir en grundplatta som sedan drygas ut med mer eller mindre svart ersättning.

Föräldraförsäkringens syfte:

Vad blir konsekvenserna för föräldraförsäkringen på längre sikt? Syftet med lagen har varit att ge möjlighet för föräldrar att vara hemma med sina barn och att ge barn rätt till båda sina föräldrar. Kommer föräldraförsäkringen i praktiken nu att bli en barnomsorgsförsäkring, en försäkring för att ett barn ska kunna vara hemma med någon vuxen?

Dags att stanna upp och tänka efter

Det är förvisso sant att frågan utretts (SOU 2017:101), men det förslag regeringen remitterat till lagrådet är både utökat (fler dagar) och annorlunda utformat. TCO beskriver detta bra här. Förslaget borde därför ha remitterats till både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt berörda myndigheter och civilsamhälle.

Det har dessutom bara gått fyra år sedan lagen ändrades för att utvidga den krets som likställs med förälder, i praktiken sambo, vilket innebar att fler familjekonstellationer inkluderades i möjligheterna att vårda ett barn med föräldrapenning. Borde inte den reformen utvärderas först, innan en så genomgripande förändring som denna blir lag?

Kanske kan den breda och hårda kritiken få regeringen att sansa sig?