Grundskolan är obligatorisk och vi finansierar den gemensamt genom att betala skatt. Det innebär också att riksdag och regering ytterst styr över grundskolan genom politiska beslut. Viktiga exempel är läroplaner, förordningar om ersättningsregler eller krav på till exempel skolbibliotek. Nu ifrågasätter vår mest centrala skolmyndighet om det ens är möjligt att längre styra skolan med sådana politiska beslut och anför att företagens rättigheter går före.
Detta har hänt:
I april 2020 lämnade den så kallade Åstrandutredningen sina förslag till en mer likvärdig skola. Ett av dem var ett gemensamt skolval. Det innebar i korthet att enskilda skolor inte längre skulle administrera ansökningar, kriterier och urval själva utan att det skulle samordnas centralt.
I november 2020 lämnade Skolverket sitt remissyttrande. Myndigheten var då tydligt positiv till utredningens förslag om ett gemensamt skolval administrerat av Skolverket:
”Skolverket tillstyrker utredningens förslag samt instämmer i bedömningen. Genom ett nationellt skolvalssystem administrerat av Skolverket kan information om och ansökan till skolor samlas på ett ställe. Detta underlättar for elever och vårdnadshavare att hitta information och fatta beslut om val av skola.”
I juni 2022 gjorde Socialdemokraterna ett försök att få förslagen genom riksdagen. De borgerliga partierna och SD röstade emot. Ganska högljutt. Det märktes dock redan kort efter omröstningen att de borgerliga partierna var på reträtt, i alla fall i sin retorik. Om det kommer ge avtryck i praktisk politik återstår ännu att se, sannolikt flera år.
Efter förlusten i riksdagsomröstningen gjorde S-regeringen i alla fall ett försök att förbereda för förändringar. I juli 2022 fick Skolverket ett uppdrag att lämna förslag på ett gemensamt skolvalssystem. Riksdagsomröstningen om förändrade urvalskriterier och stopp för möjligheten att ställa barn i kö till skolor var visserligen förlorad, men frågan om huvudmän ska få fortsätta sköta antagningen själva menade regeringen var öppen. Så här såg uppdraget ut:
”Skolverket ska med utgångspunkt i relevanta analyser, slutsatser och förslag i betänkandet En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklass, grundskola och grundsärskola administrerat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de principer för urval som gäller i dag.”
I veckan redovisade Skolverket resultatet. Jag begärde ut handlingen. Den är lindrigt sagt uppseendeväckande.
Det gemensamma skolval som Skolverket tillstyrkte för bara tre år sedan är enligt myndigheten inte längre möjligt att införa. Inte av praktiska eller ekonomiska skäl, nej Skolverket har plötsligt hittat en rad andra problem.
Mest uppseendeväckande är Skolverkets resonemang om näringsfrihet. Ja, ni läste rätt. Myndigheten frågar sig om det överhuvudtaget går att tillämpa ett gemensamt system för skolval på de enskilda huvudmännen:
”För dessa huvudmän råder näringsfrihet och de omfattas också av folkrättsliga och EU-rättsliga rättigheter om äganderätt och näringsfrihet.”
Att en myndighet som för mindre än tre år sedan tillstyrkte ett förslag tvärvänder på detta sätt borde rimligen vara åtminstone en smula pinsamt. Skolverket ursäktar sig genom att skriva att de i sitt remissyttrande 2020 faktiskt skrev att förslaget skulle utgöra en ”omfattande och genomgripande förändring som kräver ytterligare utredning och övervägande”, men om man ska vara noga handlade det inte alls om juridiska överväganden som detta. I remissyttrandet resonerade Skolverket enbart om tid och resurser. De hade inga frågetecken alls vad gäller juridik eller näringsfrihet. Hela stycket ur remissyttrandet nedan:
I redovisningen av regeringsuppdraget som myndigheten lämnade i förra veckan skriver de också att andra remissinstanser pekade på att konsekvenserna inte var tillräckligt belysta och att utredningens förslag därför var svåra att ta ställning till. Även detta är en smula överraskande.
De myndigheter bland remissinstanserna som rimligen borde haft mest fokus på näringsfriheten var Konkurrensverket och Tillväxtverket. Konkurrensverket tillstyrkte förslaget utan reservationer och Tillväxtverket hade inga synpunkter alls.
Men friskoleföretagen och deras organisation måste väl ha haft synpunkter? Jodå, men det intressanta här är att inget av remissyttrandena från dem lyfte frågan om näringsfrihet.
Almega och Svenskt Näringsliv kritiserade förslagen från utredningen, men ingen av dem skrev något om näringsfrihet. Varken någon av de tre stora koncernerna, Academedia, Internationella Engelska Skolan och Kunskapsskolan, eller Friskolornas Riksförbund hade heller någon kritik som var kopplad till näringsfrihet. Frågan är var Skolverket plockat upp det spåret?
Det finns tydliga skäl att fråga sig vad det är som händer på Skolverket. Hur har näringsfriheten för friskolor seglat upp som en fråga som ska kunna stjälpa förändringar i vårt skolväsende? Får vi se samma reaktion när regeringen ändrar läroplanen eller skärper regler för skolböcker och bibliotek?
Vad händer med grundskolan när vår mest centrala skolmyndighet anser att skolväsendet är så privatiserat att regering och riksdag inte längre kan ändra dess förutsättningar?
Det är tydligt att det är att hög tid att ta tillbaka kontrollen.
Är det en politisering av skolverkets policies eller har målet för skolverkets verksamhet förändrats. Jämlik utbildning till en hög kvalitet borde vara målet något annat kan väl inte accepteras
Tack för att du läste! Målet för Skolverkets verksamhet har inte ändrats.
Barnens utbildning är till för barnen. I skolan är tanken att de ska växa som människor och utvecklas för att kunna få en god framtid vilket bland annat innefattar värdiga samhällsnyttiga liv som vuxna.
Vilka signaler ger de vuxna som har denna inställning som redovisas ovan till barnen jo att när det står och väger mellan dig och din utbildning gentemot skolan som fri möjlighet att kapitalisera på för vuxenvärlden väljer vi kapitalet före dig. Det ger barnen signalen att detta är normen.
Att lägga sådana värderingar som grund för att omedvetet eller medvetet motverka rättvisa förutsättningar att påbörja en utbildning för vårt samhälles barn, vår framtid, är förstås inte ett klokt val varken för barnen eller oss vuxna.
Socialdemokraternas förslag är grundat på att partiet internt länge bland annat diskuterat huruvida det är rättvist att en del barn som har föräldrar med pengar, intresse för samt vana att se om sitt eget hus, i många fall med högre utbildning själva, ska kunna få en gräddfil för sig och sina barn genom att tidigt kunna göra val som gagnar just deras barn, ej alla barn.
Vi ska inte ge barnen en ojämlik start i livet så långt det kommer an på oss vuxna. Vi ska ej förvanska möjligheter för barnen. Vi vet att vi lever i en orättvis värld. Låt oss motverka alla hinder för barnen som vi kan så vi ser och får uppleva en så ljus framtid som möjligt för barnen, som är framtidens vuxna och därmed de som bär i framtiden. Det gör vi genom det förslag som socialdemokraterna hann lägga fram. Låt oss gå på det förslaget.
Tack för att du läste. Helt sant att det snabbaste sättet att åstadkomma förändring vore att gå på de förslag som redan är utredda.